Hoppa till innehåll

Parkbron sammanbinder friluftsområdena med varandra

Som en del av projektet Ring I Stensbölevägen byggs en i Finland unik parkbro över Ring I som förenar friluftsområdena i Vik och Stensböle. Man har också beaktat miljön genom att använda återvinningsmaterial.

Parkbron är ett exempel på genuint urban och ekologisk stadsmiljöplanering. Det är lätt att förflytta sig mellan Vik och Stensböle friluftsområden.

Idén till parkbron föddes i början av 1990-talet i samband med att delgeneralplanen för Vik utarbetades. Ett av planerarnas bekymmer var att det känsliga naturskyddsområdet i Gammelstadsfjärden skulle belastas för mycket till följd av rekreationsanvändning. Som lösning på problemet beslutade man skapa en direkt förbindelse för motionärer från Vik till Stensböle, där ett nytt rekreationsområde planerades. Som förebild och inspiration fungerade bron som byggdes på 1970-talet för de olympiska spelen i München, där man kunde ta sig längs bron över motorvägen utan att störas av trafiken.

Parkbron är ett exempel på genuint urban och ekologisk stadsmiljöplanering. Det är lätt att förflytta sig mellan Vik och Stensböle friluftsområden. Dylika lösningar ökar Helsingfors konkurrens- och dragningskraft, säger landskapsarkitekt Pentti Peurasuo, som arbetat vid byggnadskontoret.

För motionärerna erbjuder bron en trevlig rutt, eftersom den påminner om rekreationsomgivningen. Brons höga kanter gör att trafiken knappt ses eller hörs. På vintern anläggs ett skidspår på bron.

Effektiv användning av återvinningsmaterial

Ansenliga mängder återvinningsmaterial används för att bygga Stensbölevägens planskilda anslutning. I väg- och gatukonstruktionerna används t.o.m. 90 000 ton betongkross som gjorts av rivningsavfall från byggnader och betongindustrins överskottsmaterial. Samtidigt sparar man in på motsvarande mängd jungfruligt stenmaterial samt anmärkningsvärt mycket avfallsplatsutrymme.

Entreprenören använder också en krossanläggning som krossar nästan allt bergmaterial som sprängts på platsen till byggnadsmaterial. Det har krossats totalt 76 000 ton stenmaterial.

Fördelen med återvinningsmaterialen är att de är både miljövänliga och hållbara. Betongkrosset kan till och med ha bättre tekniska egenskaper än det traditionella stenmaterialet, vilket också betyder att konstruktionerna som görs av betongkross har längre livstid. På detta sätt kan man spara betydligt i byggkostnaderna.

Dessutom förädlas torven som man fått från ytskikten och jordersättningen på byggarbetsplatsen till mylla som används för planteringar och gräsmattor.