Vanliga frågor och svar (Q&A)

NÄR BYGGS VÄGEN?

Det finns inte närmare information om när projektet kommer att verkställas, men troligtvis tidigast år 2033. Besluten om genomförandet och finansieringen av stora trafikledsprojekt fattas av riksdagen.  Projektet finns inte med i vare sig Trafikledsverket eller Nylands livskraftcentrals genomförandeprogram.

Utredningsplaneringen strävar till att klarlägga de åtgärder som behövs för att genomföra projektet. Genomförandet kommer eventuellt att ske i etapper.  En högre planeringsberedskap gör det också mer sannolikt att projektet tas med till exempel i de projekt som förverkligas på basen av den riksomfattande trafiksystemplanen. 

VEM PLANERAR ELLER LÅTER PLANERA PROJEKTET?

Instansen som är ansvarig för vägarna inom området planerar projektet samt inleder och ansvarar för miljökonsekvensbedömningen.

Ansvarsområdet för trafik och infrastruktur vid Närings- trafik- och miljöcentralen i Nyland bär ansvaret i det här projektet. Projektchef där är Kirsi Pätsi. Livskraftcentralen beställer landsvägsplanering av planerings- eller konsultföretag, i detta fall av Sitowise Oy. 

Kontaktmyndigheten är den myndighet som bär ansvaret för att miljökonsekvensbedömningen görs lagenligt.  Kontaktmyndigheten ger i slutet av projektet sin motiverade slutsats om projektet.

Inom livskraftcentralen har de olika avdelningarna skilda, lagstadgade myndighetsuppdrag: ansvarsområdet för trafik och infrastruktur är ansvarig för projektet och ansvarsområdet för miljö och naturresurser utgör kontaktmyndighet. Miljöministeriet har på basen av MKB-lagens 10 § 3.10.2022 beslutat att ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings- trafik- och miljöcentralen i Nyland fungerar som kontaktmyndighet i det här projektet. Kontaktmyndighetens ansvarsperson är Erika Heikkinen.

VAD ÄR MKB? HUR GÅR MKB-FÖRFARANDET TILL?

MKB betyder miljökonsekvensbedömning. I MKB utvärderas miljökonsekvenserna av vidsträckta och stora projekt. Privatpersoner och myndigheter som berörs av projektet kan delta i processen. MKB-förfarandet grundar sig på lagen om miljökonsekvensbedömning 252/2017 (MKB-lagen). Lagen förutsätter att miljökonsekvensbedömning tillämpas på projekt dr man bygger en minst 10 km lång ny väg med fyra eller flera filer. 

MKB-processen består av två huvudfaser. Först uppgör den som är ansvarig för projektet ett MKB-bedömningsprogram där man förklarar vilka projektets olika förverklingsalternativ är och hur miljökonsekvenserna kommer att utredas. I följande skede sammanställs all information som samlats in och miljökonsekvensbeskrivningen uppgörs. I beskrivningen beskriver man de mest betydande konsekvenserna och hur dessa kan lindras. 

VAD FÖR MOTIVERAD SLUTSATS?

Kontaktmyndigheten sammanställer en motiverad slutsats om MKB-beskrivningen. Den motiverade slutsatsen är en motiverade slutledning om projektets betydande miljökonsekvenser som kontaktmyndigheten har gjort utgående från miljökonsekvensbeskrivningen och de åsikter och utlåtanden som har getts om den, resultaten av internationellt hörande och kontaktmyndighetens egen analys (MKB-lagen).

 

Uppdateringar i januari 2024: 

HUR TAS MILDRANDET AV NEGATIVA KONSEKVENSER I BEAKTANDE I MKB-FÖRFARANDET?

I MKB-beskrivningen definieras preliminära åtgärder.  Med hjälp av dessa är det möjligt att förebygga, begränsa eller avlägsna skadliga eller negativa konsekvenser. En del av åtgärderna ingår i alternativens tekniska lösningar och tas i och med detta i beaktande då konsekvensernas betydelse utvärderas.

Dessutom presenteras en bred skala av åtgärder som strävar till att mildra skadliga konsekvenser som kan förverkligas i samband med den fortsatta planeringen av projektet och markanvändningen på området. För att underlätta detta identifierar man osäkerhetsfaktorer och risker och sammanställer rekommendationer för dessa påföljande planeringsskeden.

Åtgärder för att mildra och förebygga betydande negativa konsekvenser presenteras systematiskt i MKB-beskrivningen både enligt konsekvenstyp och som sammanfattning. 

KAN MAN PÅVERKA ALTERNATIVEN?

Respons är en väsentlig del av MKB- och planläggningsprocessen. I MKB-processen produceras information om projektets olika alternativs konsekvenser för miljön.

MKB-lagen bestämmer också att en dialog med alla berörda skall föras, vilket innebär påverkningsmöjligheter och informationsfördelning riktade till dem som berörs av MKB-processen.

I planeringen av landsvägsprojektet strävar man till att hitta en godkännbar planeringslösning som tar i beaktande ofta olikartade mål och åsikter. De är möjligt att påverka planeringslösningarna under processen, men slutresultatet är alltid en kompromiss.

Landsvägsprojekt utgör en del av markanvändningens planeringssystem och i och med dem förverkligas beslut som tas på många olika nivåer och vid olika tidpunkter. 

KAN VISSA AV ÅTGÄRDERNA FÖRVERKLIGAS PÅ FÖRHAND?

Om det finns finansiering är det möjligt att en del av åtgärderna kan förverkligas tidigare. För till exempel Sunnanviks planskilda anslutning finns en färdig vägplan och om finansieringen ordnas är det möjligt att anslutningen kan förverkligas tidigare än resten av stamvägens förbättring. 

Landsvägsprojekt framskrider å andra sidan i olika skeden, och i utredningsplansskedet granskas helheten också ur detta perspektiv. Speciellt större lösningar bör tas i beaktande i planeringen i ett tidigt skede, eftersom det är svårt att korrigera situationen senare då trafikproblemen ökar. 

HUR BEHANDLAS DET MINDRE VÄGNÄTET I MKB- OCH UTREDNINGSPLANERINSSKEDET?

I MKB-förfarandet är det viktigt att undersöka de parallella lederna och hur de påverkar utvecklandet av trafiken och markanvändningens som helhet.

Det parallella vägnätet och enskilda vägar påverkar också miljön direkt, men konsekvenserna är oftast små om man jämför dem med hur utvecklingen av huvudvägen inverkar på miljön (t.ex. trafikmängder och störningar samt hindereffekter).

Planeringen av det mindre vägnätet och dess rättsverkan skiljer sig också från huvudledens. I utredningsplanen slås fast huvudledens ungefärliga placering och huvudsakliga struktur (körfältens antal och anslutningarnas typ).  

Det mindre vägnätets planer slås fast först i vägplanen och är även annars smidigare. Placeringen kan i regel vid behov ändras relativt enkelt, till exempel så att vägen inte utan vägande skäl dras över värdefulla miljöobjekt. 

 

Uppdateringar i februari 2026: 

VARFÖR VALDES ETT FYRFILIGT ALTERNATIV TILL UTREDNINGSPLANEN? MÅSTE MAN EFTERSTRÄVA HASTIGHETER PÅ 100 KM/H?

Projektet har beretts under en längre tid och olika alternativ har utretts. Utgångspunkterna för projektet fastställdes i den områdesreserveringsplan som blev klar 2017 (länk läggs till). MKB-förfarandet gav underlag för beslutsfattandet och hjälpte till att hitta en genomförbar lösning. Alternativ ALT 3B som valts till utredningsplanen bygger på resultaten av miljökonsekvensbedömningen och den motiverade slutsatsen, inkommen respons samt tekniska granskningar.

Den fyrfiliga lösningen förbättrar trafiksäkerheten och smidigheten på stamväg 51 speciellt genom att ta bort plananslutningar och möjliggöra byggandet av planskilda anslutningar. Eftersom vägen byggs ut till en fyrfilig ledleder detta i praktiken till högre hastigheter, och en hastighetsbegränsning på 80 km/h skulle sannolikt inte efterföljas lika bra.  Trafikförhållandena på en fyrfilig väg stöder inte en hastighetsbegränsning på 80 km/h på samma sätt som på den nuvarande vägen. Projektet kan medföra positiva konsekvenser för levnadsmiljön till exempel i form av bullerbekämpning och att vardagliga resor underlättas. Byggandet av planskilda anslutningar och avlägsnandet av plananslutningar gör det betydligt lättare att ta sig in på och ta av från stamvägen.

I UTREDNINGSPLANEN HAR OLIKA ALTERNATIV GRANSKATS. HUR HAR MAN VALT LÖSNINGEN SOM FÄRDIGSTÄLLS I UTKASTET?

I utredningsplanen har man gjort alternativgranskningar och vägt lösningar på basen av tekniska, trafikmässiga och miljörelaterade grunder. Alternativen har behandlats i nära samarbete med kommunerna, och särskilt i fråga om de preciserade lösningarna som rör parallellvägar och anslutningar är kommunernas syn viktiga. Den framtida markanvändningen och miljövärden har beaktats. Den respons som inkommit har lyft fram utvecklingsbehov som man i mån av möjlighet har försökt beakta när utkastet till utredningsplan färdigställs. I utredningsplansrapporten som blir färdig sommaren 2026 presenteras en mer detaljerad jämförelse av alternativen och motiveringarna.