Hoppa till innehåll

Invasiva främmande arter

Genom att bekämpa invasiva främmande arter stöder Trafikledsverket den biologiska mångfalden i trafikledsmiljöer.

Av de invasiva främmande arterna har man redan i flera år bekämpat jättelokan på landsvägs- och järnvägsområden. Åtgärder för att bekämpa den rikliga förekomsten av vresros och blomsterlupiner vidtas enligt hanteringsplanen för bekämpning av främmande arter. I trafikledsmiljöer planteras inga främmande växtarter som enligt lagen anses vara skadliga.

Man kan påverka förekomsten av invasiva främmande arter genom slåtter av vägrenarna vid rätt tidpunkt. För att lupinernas frön inte ska sprida sig till nya växtplatser sparas till exempel inte blommande lupiner vid slåtter.

Att rycka upp eller på annat sätt avlägsna invasiva främmande arter, såsom lupin eller vresros, längs trafikleder hör inte till allemansrätten och får inte göras utan tillstånd. Det är till exempel helt förbjudet att gå på motorvägar och motortrafikleder. Det är inte heller tillåtet att gå in på banområden i detta syfte.

Den som planerar att avlägsna invasiva främmande arter kan kontakta Trafikens kundservice, som ger mer information om villkoren för avlägsnande. Gå till webbplatsen för Trafikens kundservice.

Vresros

Sommaren 2019 trädde statsrådets förordning i kraft, som förpliktar markägare att bekämpa invasiva främmande arter såsom vresros och blomsterlupin. En övergångsperiod på tre år fastställdes för förbudet mot att odla vresros. Övergångsperioden löper ut den 1 juni 2022.

Vresrosen hör inte till Finlands arter och är ett hot mot den biologiska mångfalden. Även om vresrosen inte verkar orsaka skada på sin växtplats, kan dess nypon och frön följa med flyttfåglarna eller vattenströmmarna långa sträckor.

Vresros har tidigare planterats ut i betydande mängder till exempel vid landsvägar på grund av att vresrosen tål vägsalt och besvärliga växtförhållanden.

Frågor och svar om vresrosen
  • Under 2019 och 2020 utredde vi hur täckande uppgifter det fanns om förekomsten av vresros i landsvägs- och bannätet samt preliminärt hur mycket och var vresros har planterats. Vi har fortsatt inventeringen enligt förberedelsecykeln för vägunderhållsentreprenader.

    För landsvägsnätet finns dock ännu ingen heltäckande information om mängden vresros i hela landet. Enligt registeruppgifterna fanns det i början av 2022 planterad vresros på sammanlagt 1130 objekt på en yta om cirka 335 900 kvadratmeter. Av denna yta utgör vägar med en körbana cirka 178 800 kvadratmeter och vägar med två körbanor 151 100 kvadratmeter. Verksamhetsmodellen för inventering av främmande arter i bannätet bereds och avsikten är att fortsätta inventeringen sommaren 2022.

    Förekomsterna av jätteloka har bekämpats redan i ett tiotal år allteftersom de upptäckts. Uppgifter om andra invasiva främmande arter finns endast beträffande några områden i Finland.

  • Utöver inventeringen har vi utrett metoder för bekämpning av vresros samt deras lämplighet för landsvägsmiljön. Vi har också utrett kostnaderna för bekämpningen.  I den senaste uppdateringen av banhållningens miljöanvisningar har vi beaktat bekämpningen av främmande arter och gett anvisningar för sammanställning av information om förekomster och bekämpning av främmande arter.

    I projektplanerna för trafiklederna har vi gett anvisningar om att inkludera en utredning om främmande arter, en konsekvensbedömning och åtgärdsförslag för bekämpning av främmande arter.

    År 2021 rapporterades om bekämpning av främmande arter på en yta på cirka 10 000 kvadratmeter i projekt för att förbättra landsvägarna. De största bekämpningsobjekten fanns på landsväg 101 (Ring 1), riksväg 15 i Kotka och riksväg 25 i Raseborg. År 2021 rapporterades om bekämpning av främmande arter på en yta om cirka 550 kvadratmeter på järnvägsområden. I kanalmiljöer har vresros avlägsnats systematiskt under de senaste åren.

  • Frågor som gäller främmande arter är ett centralt tema i den pågående uppdateringen av anvisningen för anläggning och skötsel av landsvägarnas grönområden. I anvisningen ingår målen för bekämpningen av invasiva främmande arter och information om bekämpningsmetoder som lämpar sig för vägmiljön. Anvisningen blir klar sommaren 2022. Vi bekämpar ständigt vresrosen i mån av möjlighet i samband med trafikledsprojekt. Bekämpningen av jätteloka fortsätter inom underhållet av både landsvägar och järnvägsområden.

  • I maj 2022 färdigställs vår utredning om prioriteringen av bekämpning av vresros i landsvägsnätet. Prioriteringen grundar sig på nationella riktlinjer och styr prioritetsordningen för bekämpningsåtgärderna. I prioritetsordningen ligger tyngdpunkten på kusterna och skärgården samt på närheten till Naturaområden och andra naturskyddsområden.

    Vi utreder också förekomster av vresros på järnvägsområden och utvecklar samtidigt riktlinjer för fortsatta åtgärder. Avlägsnandet av vresros i kanalmiljöer fortsätter sommaren 2022. Vi kommer även i fortsättningen att bekämpa vresros i samband med trafikledsprojekt.

  • Vid bekämpning av invasiva främmande arter ska man enligt EU:s och Finlands lagar och förordningar beakta kostnaderna för åtgärderna i förhållande till den nytta som uppnås. Det finns inga förutsättningar att avlägsna alla förekomster av vresros med tanke på kostnadseffektiviteten, åtminstone inte inom den närmaste framtiden.

    Det viktigaste i bekämpningen av utbredda främmande arter såsom blomsterlupin och vresros är att förhindra att de sprids vidare. Vid avlägsnandet prioriteras områden med betydande naturvärden och närheten till dem. Att avlägsna vresros som växer på trafikledsområdena kommer att räcka flera år eller till och med årtionden.

  • Det finns flera problem med att utrota vresrosen. Hittills har den största flaskhalsen varit att det inte finns tillräckligt många mottagningsplatser för växtavfall från främmande arter på olika håll i landet. På trafikledsområdena är man ofta tvungen att avlägsna vresrosen genom att gräva upp buskar och växtunderlag, varvid en stor mängd avfall uppkommer. De kommunala avfallsanläggningarnas mottagningsnät är glest och alla mottagningsplatser har inte tillstånd att ta emot avfall som innehåller främmande arter.

    Eftersom det inte finns tillräckligt med mottagningsplatser är det svårt att uppskatta kostnaderna för avlägsnandet och transporterna. Om avfall bortskaffas på ett olämpligt sätt kan problemet med främmande arter förvärras ytterligare. Avfallslagen förbjuder nedgrävning också av växtavfall.

    Bekämpningskostnaderna är stora eftersom det finns rikligt med vresros längs olika trafikleder. Kostnader uppstår av planeringen av bekämpningen, själva bekämpningen, avfallstransporten och avfallsavgiften, uppföljningen och eftervården. Att separera det växtavfall som uppkommer från ytjorden skulle inte underlätta situationen, eftersom det också är dyrt men samtidigt besvärligt i trafikledsmiljön. Därför har bekämpningen hittills främst gjorts i samband med trafikledsprojekt.

    En aspekt är också förändringar i vägmiljön eller tätortsbilden: när planteringsområden förstörs måste man oftast anlägga en gräsmatta i stället för att man ska kunna kontrollera om skott börjar växa efter bekämpningen. Då förändras väglandskapet och detta kan minska trivseln i miljön.

    Dessutom är det bra att beakta att till exempel eventuella vresrosplanteringar vid järnvägsstationerna och deras parkeringsplatser inte nödvändigtvis är i Trafikledsverkets besittning. Ägaren kan också vara till exempel en kommun eller till och med en privatperson.

  • Vid Trafikledsverket har vi uppskattat att det utan avfallskostnader skulle kosta cirka 5–7,5 miljoner euro att utrota vresrosen i landsvägsnätet och med beaktande av avfallskostnaderna (mottagningsavgifter) skulle kostnaderna uppgå till 50 miljoner euro.

  • Vresrosbuskar ska klippas ner med några års mellanrum för att de ska hållas livskraftiga. Vresrosens nypon, som innehåller frön, har kunnat förflyttas med maskinerna till nya växtplatser i vägmiljön. Frön från vresrosen som spridits till nya växtplatser till exempel i skärgården har sannolikt följt med flyttfåglarna och även med rinnande vatten.