Invånartillställningar om banprojektet Kuppis–Åbo

Banprojektet Kuppis–Åbo ordnade en invånartillställning för allmänheten tisdagen den 12 november 2024 kl. 18.00–19.30.

Tilaisuuden esitys (pdf)

 

Frågor och svar under mötet

 

Frågorna besvarades av projektchef Erkki Mäkelä och avdelningschef Jussi Lindberg från Trafikledsverket samt projektchef Antero Mäkilä och projektchef Mika Rajala från Åbo stad.  Dessutom besvarades frågorna av byggherrekonsulterna Ville Larkamo från VSS Infra, byggherrekonsulterna Sami Natunen, Suvi Salmela från Arkos och VR:s Head of CX Services Julia Flovén.

 

I vilket skick är Parkgatans bro och behöver den repareras?
Broar planeras i allmänhet att hålla i cirka hundra år och renoveras vanligtvis ett par gånger under sin livscykel. För närvarande finns det inget behov av reparationsåtgärder på Parkgatans bro.

 

Hur ser livscykeln ut för järnvägsbron över Aura å när man beaktar att järnvägsbroar inte behöver saltas, såsom väg- och gatubroar?
Järnvägsbron håller minst lika länge som den föregående bron, dvs. sannolikt cirka 70 år. Det är möjligt att en liten ytrenovering behöver göras om cirka 50 år, men strukturellt håller bron sannolikt längre.

Den föregående bron höll i 70 år, och även om den tekniskt sett hade hållit ännu längre gjorde utbyggnaden av dubbelspåret det förnuftigt att förnya bron i detta skede. Den nya bron har byggts så att den uppfyller minst samma hållbarhetskrav som sin föregångare.

 

När pågår de mest högljudda arbetsskedena på Skolgatans underfartsbro?
Till slutet av 2024 och fram till januari utför man borrpålningar, som hör till de mest högljudda arbetsskedena. Andra arbeten, såsom att bygga den nya bron och utföra de avslutande arbetena, sker parallellt.

 

Kommer det ordentliga väntbänkar på plattformarna, som man såg på en av bilderna i presentationen, eller var det bara en illustrationsbild?
Ja, det kommer bänkar på plattformarna, precis som bilden visade.

 

Var finns passagerarnas väntrum?
För närvarande finns stationstjänsterna och väntrummen för tågresenärer i Logomos lokaler.

 

Kan man påvisa trafikfördelar med dubbelspåret, även om dubbelspåret Kuppis–Salo–Helsingfors inte skulle bli av?
Dubbelspåret förbättrar avsevärt trafikplaneringen och framför allt tågtrafikens förmåga att klara störningar. Det erbjuder större spelrum för tågklarerarna, vilket innebär att även om en del av tågen är försenade kan de övriga tågen ändå köra enligt tidtabellen.

 

Betyder TFÄ-spåret i praktiken att transporttågen för farliga ämnen inte stannar på stationen?
TFÄ-spåren placeras på godsbangården. För närvarande stannar inte TFÄ-transporterna på stationen, utan åker förbi personbangården. Förvaring under en längre tid har inte använts på ett tag. TFÄ-tågen återvänder inte längre till personbangården, utan senast i slutet av 2025 flyttar de till sin nya plats på godsbangården.

 

Behövs det fortfarande gasövervakningsanordningar (larmanordningar) i de närliggande husen eller försvinner skyldigheterna när förvaringen av farliga ämnen överförs till godsbangården?

I omgivningen kring centralstationens bangård har det funnits en zon som har haft ett krav på att farliga ämnen ska beaktas. Detta krav slopas i omgivningen kring centralstationen och överförs till den nya zonen i omgivningen kring Storheikkilä bangård. Åbo stads byggnadsordning innehåller anvisningar om beaktande av farliga ämnen.

Trafikledsverket har meddelat att den tillfälliga förvaringen av farliga ämnen har upphört på bangården vid Åbo centralstation. I och med meddelandet håller kravet på beaktande av farliga ämnen bl.a. i bygglov på att överföras från centralstationens bangård till det nya området.

 

Hur ser situationen ut i fråga om underhållsskyldigheten för nya anordningar?
När TFÄ-risken officiellt har försvunnit från området försvinner också kravet på underhållsskyldighet.

 

Tillträdet till plattformarna verkar endast ske via Logomobron, som verkar vara ganska livligt trafikerad. Det finns många trappor och bara en hiss per plattformspar. Finns det planer på rulltrappor?
För närvarande planeras inga rulltrappor till Logomobron.

Finns det synpunkter på hur passagerarna i framtiden ska ta sig till plattformarna?
I den andra ändan av de nya passagerarplattformarna invid Aningaisbron planeras ett resecentrum där man bygger tillgängliga förbindelser till plattformsområdena. Fram till dess kan passagerarna använda Logomobrons förbindelser.

Genom projektutvecklingstävlingen som ordnas om resecentrumet avgörs om passagen till passagerarplattformarna sker via en bro-, däcks- eller tunnelförbindelse. Målet är samtidigt att bättre förena de stadsdelar som skiljs åt av bangårdsområdet med varandra.

Resecentrumprojektet är i förutredningsskedet och beredningen av projektutvecklingstävlingen pågår. Målet är att resecentrumet ska färdigställas vid decennieskiftet, dvs. kring 2030.

 

När börjar byggandet av resecentrumet?
Byggstarten beror på hur projektutvecklingstävlingen framskrider och om man hittar en lämplig partner. Resecentrumprojektet är en omfattande helhet som inte begränsas enbart till stationstjänsterna. De ekonomiska konjunkturerna påverkar hur projektet framskrider och genomförs i sin helhet.

Målet för projektets första skede är att genomföra passagerartjänsterna. Det stora projektet genomförs sannolikt stegvis och byggandet kommer att pågå länge.

Vart leder hamnspåret och för vilket ändamål byggs det?
Hamnspåret byggs för att stödja utvecklingen av stadens markanvändning i Slottsudden, där bland annat ett museum samt planläggnings- och byggprojekt planeras.

Åbo hamn förbereder som bäst ett kajprojekt där målet är att bygga två nya kajer samt nya arrangemang för planområdet i hamnområdet. Dessutom pågår en konkurrensutsättning av en ny dubbelterminal, varvid de gamla terminalerna tas ur bruk.

Syftet med hamnspåret är att säkerställa tillgängligheten till den nya terminalen och Slottsudden. Hamnspåret förbättrar trafiksäkerheten när flera plankorsningar försvinner från Åbo centrum och samtidigt frigör det utrymme för den kommande stadsutvecklingen i samband med att det gamla spåret tas bort.

 

Är det möjligt att lägga till cykelställningar med tak vid stationen innan LogoHub är färdigt, så att kapaciteten räcker till när Helsingforstågen anländer?
Planerarna har konstaterat att det i detta skede inte finns planer på lösningar med tak. Om situationen visar sig bli sådan att den nuvarande kapaciteten inte räcker till måste behovet av extra utrymme bedömas. Situationen följs upp aktivt, men någon färdig lösning är ännu inte känd.

 

Man skulle vilja hämta råvirkeståg från personbangården, men det pågår fortfarande arbete mitt på bangårdsområdet. Påverkar detta att råvirkeståget måste vänta i flera timmar?
Om råvirkeståg stannar påverkar det byggandet. Samordning behövs, men vi kan fortsätta byggandet även om det finns fler tåg i området. Då måste byggplanerna helt enkelt anpassas på nytt utifrån situationen.

 

Kuppis station har en utmärkt containerlösning med tak för förvaring av cyklar samt laddnings- och servicepunkter. Skulle det vara möjligt att få en motsvarande lösning även för centralstationen?
För närvarande finns det inga planer på att genomföra en likadan containerlösning på personbangården.

 

Ändras placeringen av det långvariga anslutningsparkeringsområdet på Kraftgatans sida i Kuppis?
Det tillfälliga anslutningsparkeringsområdet på Industrigatan i Österås som genomförs av banprojektet Kuppis–Åbo tas ur bruk efter att tågen till Helsingfors börjar trafikera till personbangården. Byggarbetsplatsen för projektet Kuppis spets håller på att starta upp i området, vilket kan innebära att parkeringen i området kommer att upphöra i framtiden.

 

Vilket är spåret till hamnen och var är det på denna bild (i presentationen av godsbangårdens andel)?
Spåret till hamnen är spår nummer 100 och syns i bildens vänstra kant, där det tidigare funnits buskar. Buskarna har röjts bort och underbyggnadsarbete pågår som bäst i området.

Banprojektet Kuppis–Åbo ordnade en invånartillställning för allmänheten torsdagen den 18 april 2024 kl. 18.00–19.30.

Tilaisuuden esitys (pdf)

 

Frågor och svar under mötet

 

Frågorna besvarades av projektchef Erkki Mäkelä och avdelningschef Jussi Lindberg från Trafikledsverket samt projektchef Antero Mäkilä och projektchef Mika Rajala från Åbo stad. Vid tillställningen deltog även Logomos marknadsföringskoordinator Mari Pirilä och VR:s Head of CX Services Julia Flovén. Dessutom besvarades frågorna av byggherrekonsulterna Ville Larkamo från VSS Infra, byggherrekonsulterna Sami Natunen och Suvi Salmela från Arkos. 

 

Kan man i fortsättningen gå under järnvägsbron längs åstranden till centrum även om bullerskyddet i illustrationen sträcker sig från åstranden till ån?     
Ja, man kan gå där, på båda sidor om ån. Passagen under järnvägsbron bevaras och rutterna är till stor del desamma som tidigare. Bullerväggen sträcker sig inte ända till ån, utan slutar vid Lonttisvägen 27.

 

Vilket material är bullerskydden gjorda av och hur kan man förhindra att folk klottrar på dem?
Bullerväggarna är väggar som anlagts med stålrörspålar och vars sockelelement är av betong. Ovanpå sockeln finns bullerdämpande bullerväggselement av stål mellan rampelarna av stål. Bullerväggselementets kassettliknande konstruktion innehåller mineralull.

Att förhindra klottrande är en utmaning. På banans sida har ett nät installerats på bullerväggen och på bosättningens sida finns horisontella målade träribbor. På Lontissidan ska man också plantera växter. Detta kan minska klottringen på den aktuella sträckan. 

 

Har man utrett hur mycket rusningstrafiken kommer att öka på Bangårdsgatan till följd av den kommande LogoHub:en? Var är infarten för angöringsområdet och hur mycket påverkar Fölis ökade trafik och tillfälliga trafikförhållanden rusningstrafiken på Bangårdsgatan under de kommande åren? 
Bangårdsgatan har enkelriktad infart och utfart för angöringstrafik; trafiken går från stationen mot Logomobron. Taxibilar och cyklar kör ut tillbaka till gatan på en annan väg. Bilden nedan berättar närmare om trafikarrangemangen. 

Trafikarrangemangens funktionalitet har granskats i samarbete med Åbo stads trafikplanering och granskas vid behov utifrån eventuell respons.

 

Går bussarna i fortsättningen längs Bangårdsgatan? Om de går, så vilken rutt använder de: Från Humlegårdsgatan eller Brahegatan till Bangårdsgatan?  
Rutterna planeras för att förbättra kollektivtrafikens tillgänglighet till stationstjänsterna i ändan av Logomobron. Det finns planer på att bussarna ska gå från Salutorget till Bangårdsgatan och tillbaka. Ruttens närmare detaljer preciseras i ett senare skede.

Enligt de preliminära planerna börjar bussarna köra sin nya rutt i början av december när tågtrafiken från Helsingfors återvänder till Åbo. Turintervallet är planerat till 20 minuter.

 

Hålls undergångshöjden under Skolgatans underfartsbro oförändrad efter byggarbetena eller gör ändringarna det möjligt för högre bilar att köra under bron?      
Undergångshöjden på Skolgatans underfartsbro återgår efter byggarbetena till sina tidigare 3,6 meter, så undergångshöjden förblir densamma som innan byggarbetet inleddes.

 

Om man vill börja bygga ett resecenter, börjar byggandet av busstationen sannolikt innan byggandet av betongplattformarna, även om inga slutliga beslut ännu har fattats enbart utifrån konceptbilder?     
Byggandet av ett resecenter är ett stort projekt som genomförs stegvis. Det vinnande förslaget i den kommande projektutvecklingsupphandlingen bestämmer ordningsföljden för genomförandet. Det är ännu oklart om betongplattformar ingår i projektet. Det viktigaste är att säkerställa tågplattformarnas tillgänglighet, som kan genomföras med hjälp av en bro, tunnel eller plattform. Det exakta genomföringssättet är fortfarande öppet.

 

Hur många cykelplatser har planerats vid LogoHub:en och omgivningen kring Logomo på Bangårdsgatans sida och Logomosidan? Vet man om platserna kommer att ha tak?     
Genom trafikarrangemangen under arbetstid kommer det finnas 48 cykelställ vid Södra fastigheten. Dessutom har Åbo stad planerat att flytta stadscyklarnas station framför den gamla järnvägsstationen till Södra fastighetens tomt. Även för elsparkcyklar undersöks en eventuell placeringsplats nära Södra fastigheten.

Cykelparkeringsplatser planeras också i anslutning till den kommande LogoHub:en. Behovet av cykelparkering med tak har identifierats och ärendet beaktas i mån av möjlighet i planeringen. 
Logomos befintliga cykelparkering på Vagngatan har tak.

 

Kommer man att utföra ytterligare arbete nattetid på banavsnittet mellan Virusmäkivägen och Lontis med tanke på att det redan har förekommit bullerolägenheter nattetid i området utan förhandsanmälningar?     
Ratatek, som ansvarar för elbanarbetena, arbetar nattetid för att arbetet inte ska störa verksamheten dagtid. Behovet av nattarbete hänför sig direkt till anslutningsarbeten i det befintliga bannätet, därför måste man utföra nattarbeten i området. Av den orsaken kommer man ännu att arbeta nattetid i Lontisområdet. Arbeten som medför buller anmäls på förhand, men i övrigt görs inga anmälningar om nattarbeten.

 

Vad händer med spår 17 bredvid Logomo och dess plattform samt med platsen för den tillfälliga biltåg-plattformen, vad planeras där?     
Den tillfälliga lastningsplatsen för biltågen kommer att rivas och området kommer att ändras tillbaka till banområde. Detsamma görs det på den tillfälliga plattformen: den rivs som en del av entreprenaden för personbangården.     

 

Hur mycket utrymme kommer det att finnas under järnvägsbron över Aura å och med vilka fordon kan man i fortsättningen röra sig vid ån?     
Banbrons undergångshöjd är enligt vattentillståndet minst 10 meter från medelvattenståndet Till exempel vid Raunistula bro för cykel- och gångtrafik är undergångshöjden minst 5,5 meter från medelvattenståndet. Det lönar sig också att beakta att vattendjupet i ån varierar.

 

Tänker man bygga strandmurar på båda sidor om järnvägsbron, både på Lontissidan och på Ågatans sida?     
I närheten av järnvägsbron byggs inte likadana strandmurar som i det nedre loppet. För trafiklederna behövs dock stödmurar som också fungerar som en del av landskapsplaneringen. Stödmurarna byggs i enlighet med parkplanen av den gamla järnvägsbrons stenblock, som är Kakolarödgranitstenar.

 

Vad används de gamla granitstenarna i kanten av byggplatsen till?     
En del av de gamla granitstenarna används för att kanta Aura ås strandleder som naturstensmurar, särskilt vid Aura ås järnvägsbro.

 

När den nya bron i Raunistula byggs, hur utvecklas nätverket för gång- och cykeltrafik i området? Kommer det nya beläggningar eller rutter dit och på vilket sätt förbättras området i detta avseende i och med den nya bron?     
Den nya 6 meter breda Raunistulabron, som förenar Studentbyn och Raunistula, beläggs med asfalt. När bron är färdig förblir strandrutterna längs Aura ås stränder i huvudsak likadana som tidigare och beläggs inte ytterligare. På Studentbyns sida byggs nya trappor mellan broarna och på Hallissidan byggs en ny ramp, vilket gör det lättare att ta sig från Aura ås strandleder till och från den nya bron.

 

Hur ser framtiden ut för den gamla järnvägsstationen?     
För närvarande söker man nya användningsändamål för objektet och det har också förekommit en offentlig diskussion om saken. Dessutom söker man efter en ny ägare. Närmare planer har ännu inte fastställts.     

 

Hurdan är bullerskyddens konstruktion i teknisk bemärkelse?     
Bullerväggarna är byggda som kassettkonstruktioner och de stöder sig på vinkeljärn. Dämpningsmaterialet inne i kassetterna minskar bullret i riktning mot Vatsela och reflekterar bort det från Helsingforsvägen på andra sidan. Väggarna är skyddade med nätmålningar.    

 

Kan omfattande jord- och grundbyggnadsarbeten, inklusive massabyte och dagvattenhantering, påverka förhållandena enligt planerna för grunden till de skyddade byggnaderna på Bangårdsgatan?
Vi har gjort förbättringar i torrläggningssystemet på bangårdsområdet, som kan jämföras med en kopp eller skål. Vi har uppdaterat de befintliga dräneringslösningarna i området. Eftersom Bangårdsgatan har byggts mycket djupt torkar dessa förbättringar ut området effektivare, men påverkar inte annars grundvatten eller hängande grundvatten. Största delen av de ursprungliga torrläggningssystemen härstammar från 1990-talet, och nyligen har vi bara förnyat de tillagda delarna. 

Dessutom har vi installerat uppdämningskonstruktioner som stärker kapaciteten i Åbo stads dagvattennät och minskar översvämningsriskerna i synnerhet i Portsaområdet. Dessa åtgärder bör inte påverka hängande grundvatten och vi förstår oron för säkerheten i byggnader, träpålar och fundament.     

Vid byggandet av bangården har gällande lagar och förordningar följts.

 

Har det varit problem med för höga bilar vid Skolgatans bro?     
Den fria höjden har under arbetet tillfälligt sänkts till 3,4 meter och hålls på denna höjd tills den andra byggsektionen är färdigställd. Därefter återgår bron till 3,6 meters höjd. 

Vi har stött på situationer där höga fordon har tvingats backa, vilket är en säkerhetsrisk ur byggplatsens synvinkel. För att förhindra detta har vi installerat mätportar, dvs. höjdbegränsningsportar, vid brons öppning. Dessutom kommer larmljus, som varnar för höjden, att läggas tillbaka och de kommer också att tas i bruk under sommaren när den nya halvan är klar.          

 

När sliparbetena på järnvägsbron över Aura å inleds, hur mycket damm förväntas spridas från dem till närliggande höghus? Är det fortfarande säkert att vistas på balkongen under slipningen? När inleds slipningsarbetena?     
I samband med isoleringsarbetena utförs sandblästring, men vi utför arbetet i väderskydd. Även om damm oundvikligen kan uppstå i viss mån är det ringa och slipningsarbetet pågår inte i flera dagar eller veckor. Arbetet utförs i månadsskiftet juni-juli och i början av juli. 

Arbetets omfattning beror på vilken teknik som väljs. Till exempel vid behandling av vertikala betongytor, som lockar graffitimålare, överväger vi om vi kommer att använda högtryckstvätt eller sandblästring. Den valda arbetsmetoden har en betydande inverkan på arbetets slutresultat.     

Banprojektet Kuppis–Åbo ordnade en invånartillställning för allmänheten tisdagen den 19 september kl. 17.30–19.00. 

Tilaisuuden esitys (pdf) 

Allmänheten hade möjlighet att ställa frågor under mötet. 

 

Frågor och svar under mötet

 

Frågorna besvarades av projektchef Erkki Mäkelä och avdelningschef Jussi Lindberg från Trafikledsverket samt projektchef Antero Mäkilä och projektchef Mika Rajala från Åbo stad. Dessutom besvarades frågorna av byggherrekonsulterna Ville Larkamo från VSS Infra, byggherrekonsulterna Sami Natunen och Suvi Salmela från Arkos. 

Kan man ge Raunistula cykel- och gångbro en tidtabell?
I Aurajoen Sillat STk-entreprenaden ingår som option Raunistula cykel- och gångbro, som för närvarande är i planeringsskedet. Åbo stad beslutar om övergången till brons genomförandefas under hösten 2023. Övergången till genomförandefasen förutsätter att staden har fått ett positivt beslut av Traficom om att överföra finansieringen enligt projektets byggnadstidtabell. Om man övergår till genomförandefasen och banprojektet Kuppis–Åbo bygger en cykel- och gångbro, blir bron färdig i slutet av 2024.

Hur påverkar sprängningsarbetet höghusen runt bron på Skolgatan?
Sprängningsarbetet är inte långvarigt. Brytningsarbeten orsakar alltid vibrationer och de följs upp med vibrationsmätare. Innan arbetet inleds görs en fastighetssyn där man går igenom fastigheternas skick. I området kring Skolgatans bro utförs små brytningsarbeten, vilket innebär att de inte utförs nära byggnader. Det finns ingen risk för att väggarna spricker.

I lokaltågtrafikplanen fanns hållplatserna Kråkkärret, Kuppis, Åbo järnvägshuvudstation, men inte hamnen. Går inte lokaltågen till hamnen i framtiden?
Det nuvarande hamnspåret betjänar passagerartrafiken normalt på samma sätt som för närvarande. Det nuvarande hamnspåret rivs endast om Åbo stad och Trafikledsverket når samförstånd om genomförandet och finansieringen av den nya ersättande norra spårförbindelsen. Förhandlingarna fortsätter i avtalsförhandlingarna om markanvändning, boende och trafik (MBT) hösten 2023. 

Kommer de nya passagerarplattformarna som byggs bredvid Logomobron att ligga för långt från det kommande resecentret?
Passagerarplattformarna ligger mellan Logomobron och Aningaisbron. Avsikten är att man i den andra ändan av passagerarplattformarna ska kunna ta sig till det kommande resecentret.

När inleds det lugnare skedet av arbetet på järnvägsbron över Aura å?
Tyvärr är byggandet av bron över Aura å ett arbete som inte kan utföras tyst, men pålningsarbetet är i stort sett över om en månad. 

Fungerar Logomobron som en tillfällig järnvägsstation innan resecentret öppnas?
Logomobron kommer inte att fungera som tillfällig järnvägsstation. Förhandlingarna mellan Trafikledsverket, Åbo stad och VR om genomförandet och placeringen av fungerande tillfälliga stationstjänster i anslutning till Logomobron pågår fortfarande.

Banprojektet Kuppis–Åbo ordnade ett Teams-webbmöte för allmänheten tisdagen den 9 augusti kl. 17.30–19.00. 
 
På mötet informerades om byggarbetet under hösten 2022.

Tilaisuuden esitys (pdf) 

Allmänheten hade möjlighet att ställa frågor under mötet. 

 

Frågor och svar under mötet
 

Frågorna besvarades av projektchef Erkki Mäkelä vid Trafikledsverket samt byggherrekonsulterna Kimmo Koskinen, Olli Rantanen från Rejlers och Ossi Peltokangas från Arkos. Dessutom besvarades frågorna av trafikkoordinator Hannele Vartia, projektchef Kimmo Väisänen och ekonomichef Suvi Salmela från Arkos, projektchef Mika Rajala och projektdirektör Antero Mäkilä från Åbo stad, arbetschef Ville Lonka och byggnadschef Sami Immonen från GRK, projektchef för kommunikation Minna Kylänpää från Valve och kommunikationsexpert Elina Äijö från VR. 

När börjar rivningen av Åbo personbangård och Kuppis spår?
I augusti-september rivs säkerhetsanordningar på Åbo personbangård samtidigt som man utför andra förberedande arbeten. På skenorna går ännu elbanemateriel, vilket ska beaktas vid tidpunkten för de förberedande arbetena. 

Information om att trafiken till Kuppis avbyts kom för sent, först i oktober 2021. 
Planerna meddelades genast när de blev klara. Information kommer kontinuerligt till projektets webbplats och Facebook-kanal. Dessutom finns det skyltar, guider och kungörelser på Kuppis och Åbo järnvägsstationer som styr passagerarna. 

Banans option och ankomst har säkert länge funnits i planläggningen, eftersom det tydligt har lämnats utrymme för ett annat spår. 
Järnvägsplanen började utarbetas för 2–3 år sedan och planläggningen har gjorts vid sidan av planeringsarbetet. Planeringen och planläggningen har möjliggjort banprojektet Kuppis-Åbo, men projektets tidtabeller löstes först efter att finansieringen säkerställts. 

Differensen mellan tåg som inkommer till och avgår från Kuppis är ibland mindre än tio minuter. Vänder materielen på så här kort tid eller väntar tåget som ska vända i Kuppis?
Materielen väntar i Kuppis en dryg timme innan den återvänder till Helsingfors. I undantagsfall kan ett inkommande tåg vändas omedelbart på cirka 10 minuter.

Jag är orolig över om Kuppis triangels parkeringsplats och genomträngningsförmågan för genomfartsgatorna är tillräcklig. 
Arrangemangen har gjorts enligt experternas bästa bedömning. Smidigheten i arrangemangen följs upp kontinuerligt och vid behov kan ändringar göras. 

Hur många parkeringsplatser finns det i Kuppis nya anslutningsparkering jämfört med Åbo centralstation?
Det finns 125–130 anslutningsparkeringsplatser längs Industrigatan, så antalet parkeringsplatser nästan fördubblas. Vi följer kontinuerligt upp att platserna är tillräckliga och att trafikarrangemangen löper smidigt. 

Är prisnivån för anslutningsparkeringen i Kuppis densamma som på centralstationen?
Anslutningsparkeringen längs Industrigatan hör till Åbo stads tredje avgiftszon, där parkeringen kostar 60 cent i timmen. Priset är alltså förmånligare än vid centralstationen. 

Bevaras Åbo centralstation som ändstation efter att projektet är färdigt?
Avsikten är att Åbo centralstation ska förbli en ändstation efter projektet tills ett nytt resecentrum byggs, som sedan blir ändstation. Banprojektet Kuppis-Åbo främjar för sin del projektet Resecentrum, som genomförs tidigast år 2029. Trafikledsverket har inlett förhandlingar med VR och Åbo stad om arrangemangen vid järnvägsstationen för den s.k. övergångsperioden. Nödvändiga arrangemang tas i bruk efter projektet när passagerarplattformarna har flyttat till sitt nya läge med gångvägar från Logomobron.

Förblir Åbo centralstation i bruk så att man går därifrån till Logomobron och plattformerna?
Trafikledsverket, Åbo stad och VR förhandlar om ordnande av stationstjänster efter banprojektet Kuppis–Åbo. För närvarande är målet en lösning där stationstjänsterna skulle finnas i närheten av Logomobron. Efter att resecentret har genomförts finns stationstjänsterna för buss- och tågtrafiken centraliserat i resecentret. 

Kommer man endast till de nya plattformsområdena via Logomobron?
När projektet avslutas kommer man endast till de nya stationsplattformarna via Logomobron. I detaljplanen finns som förlängning av Brahegatan en reservering för den nya Brahebron, som möjliggör gång- och cykeltrafik. Efter konkurrensutsättningen av projektplaneringen för Resecenterprojektet blir det klart hurdan förbindelsen till passagerarplattformarna i ändan av Aningaisbron är. Förbindelsen kan byggas antingen som en bro över bangården, som en däcksliknande konstruktion eller eventuellt också som en underfartstunnel.

På vintern åker familjen med biltåg till Lappland. Biltåget lastas kl. 20 och tåget avgår kl. 21.30. Var väntar familjen under den här tiden med alla sina saker och sina barn? 
Biltågstationen ligger vid Logomo, men tåget avgår från Åbo centralstation. Man kan vänta på tåget i väntrummet på Åbo centralstation. Biltågen till Lappland avgår från plattform 7, dvs. man kan gå till stationen för att vänta på tåget och på samma sida av bangården stiga på tåget. 

Bygger man i detta projekt trappuppgångar och hissförbindelser från Logomobron till bangården eller görs dessa först i projektet Åbo resecenter?
I projektet byggs Logomobrons trapp- och hissförbindelser till de nya plattformarna allteftersom de nya plattformsområdena blir färdiga.

Kommer man lätt från Logomobron till plattform 7?
Rutten från Logomobron till plattform 7 går via Bangårdsgatans gång- och cykelväg. 

Avgår tågen till Tammerfors bredvid stationsbyggnaden?
Tågen till Tammerfors avgår i regel från plattform 7. I undantagsfall kan tågen avgå från Logomos sida. 

Flyttas biltågstationen tillbaka till sin gamla plats efter arbetet?
Biltågstationen flyttas tillbaka till bangårdens södra sida i närheten av centralstationen i oktober 2023. 

Fungerar VR:s tågbiljett som bussbiljett från Åbo centralstation till Kuppis? Varför ordnas ingen separat bussförbindelse mellan Åbo och Kuppis? Hur ersätts ökade resekostnader?
Från Åbo centralstation kommer man till Kuppis med Fölis bussar för normal turtrafik. VR:s tågbiljett fungerar inte som bussbiljett i Fölis bussar. En gemensam modell har skissats upp: VR föreslog en modell för Föli där man genom att visa upp tågbiljetten skulle kunna resa med vissa av Fölis busslinjer, men det hade inte varit möjligt att i praktiken genomföra modellen på ett smidigt sätt. Föli föreslog att VR skulle kunna sälja Fölis biljetter i sina biljettförsäljningskanaler via sitt eget gränssnitt, men det tekniska genomförandet av modellen skulle inte ha varit möjligt i tid innan trafiken avbryts. 

Vi beslöt att samarbeta kommunikationsmässigt: I VR:s biljettförsäljningskanaler styrs kunden vid köpet av tågbiljetten till webbplatsen vr.fi/Kuppis. Detta är en extern länk, där det berättas om Fölis bussar 32 och 42 samt om möjligheten att köpa en bussbiljett enkelt när man stiger på bussen, till exempel med kontaktlös betalning.

Utöver den normala turtrafiken som ordnas av Föli ordnar VR separat busstransport från /till Kuppis för de resenärer som har en tågbiljett till eller från Åbo hamn. Till denna buss kommer man med en tågbiljett vars avgångs- eller bestämmelsestation är Åbo hamn. 

Via VR:s tjänst kan man till exempel köpa HRT:s biljetter. Det vore fint om man kunde överväga att utveckla VR:s och Fölis tekniska gränssnitt så att de passar ihop och köpa Fölis biljetter direkt via VR:s tjänst även efter projektet. 
VR och Föli fortsätter diskussionerna och strävar efter att lösa den identifierade utmaningen för att kunna samarbeta kring biljetterna. Om man hittar en fungerande lösning och öppnar upp samarbetsmöjligheter kan de nuvarande arrangemangen i mån av möjlighet ändras.

Ökar antalet Fölis bussturer?
Bussar avgår från Kuppis till Åbo centralstation och från Åbo centralstation till Kuppis med cirka tio minuters mellanrum. Under rusningstimmen åker 15 bussar mellan stationerna, eftersom man utöver Kråkkärrets linjer 32 och 42 samt linjerna 32A, 61 och 221 längs Lemminkäinengatan har satt in ett par extra turer. På grund av coronaviruset har antalet passagerare i bussarna minskat betydligt. Fölis åsikt är att det finns tillräckligt med utrymme i bussarna även under trafikavbrottet.

Smidigheten i arrangemangen följs upp och om det finns behov av extra turer kan man öka antalet bussar. 

Hur ser situationen ut för tillfället för järnvägsbron som går över Aura å? 
Entreprenadavtalet med GRK Infra om Aura å:s järnvägsbro undertecknades tisdagen den 9 augusti. Vattentillståndet för järnvägsbron över Aura å har beviljats och tjockskalig målarmussla har flyttats bort från åområdet. I höst utförs förberedande arbeten och den nuvarande järnvägsbron rivs före ingången av 2023. Den nya bron med dubbelspår byggs år 2024. Sett från järnvägsbron uppströms, i enlighet med detaljplanen, byggs en ny bro för gång- och cykeltrafik i Raunistula som blir färdig före utgången av 2024.  Gång- och cykelförbindelsen över Aura å bevaras under hela projektet antingen på järnvägsbron eller på Raunistula cykel- och gångbro.

Vilken av projektets broar är mest utmanande?
Den järnvägsbro som korsar Aura å kräver mest planeringsarbete: arbetsbron och den nya bron måste byggas och den gamla järnvägsbron rivas. Nummis underfartsbro som går över Helsingforsgatan kommer å sin sida att orsaka flest trafikarrangemang. 

Järnvägsbroar som korsar vattendrag ligger oftast i ändan av en sträcka utan vägar och omvägarna kan vara långa. Nu när vi bygger i stadens centrum kommer man lyckligtvis snabbare till andra sidan bron. Det är också smidigt att bygga broar i stads- och tätortsmiljöer eftersom bron inte behöver placeras genom att lyftas från sidan. 

När kan man se visualiseringsbilder av broarna?
Troligtvis kan man se visualiseringsbilderna före utgången av 2022. 

Kommer något att göras åt den befintliga skyddsmuren på Tavastlandsbron som riktar sig mot ån? Kommer man till tomter?
Det nuvarande bullerhindret höjs med 1–2 meter och bullerhindret förlängs med cirka 80 meter mot Uraputki underfart. Arbetet utförs i huvudsak på spårsidan. För tillfället sträcker sig en del av tomternas träd och grenar över skyddsmuren varmed grenarna måste sågas i samband med höjningen. Vi kontaktar fastighetsägarna separat om detta i ett så tidigt skede som möjligt. 

I vilket skede kommer mer information om Skolgatans underfartsbro och hamnbanan?
Avsikten är att planerna för Skolgatans underfartsbro ska vara klara före utgången av året. Information om trafikarrangemangen och omvägarna ges i ett så tidigt skede som möjligt. 
Broarna vid Aura å, Nummenkatu underfart över Helsingforsgatan och Skolgatans underfartsbro byggs år 2023.

Hurdana trafikarrangemang är på kommande för fotgängare och cyklister?
Entreprenaderna måste delvis utföras samtidigt och trafikarrangemang utlovas. Vi beaktar fotgängare och cyklister efter bästa förmåga bland annat i planeringen av omfartsleder och tidsplaneringen av arbetena.

När byggs bullerskydden i Lonttisområdet? Varför gjordes de inte samtidigt som banarbetena i Lonttisområdet?
Bullerskydden byggs i regel åren 2023–2024, eftersom byggandet av skydden har specificerats i arbetsskedena för byggnadsarbeten på dubbelspår. 

Hurdana planer har projektet för Skolgatans underfartsbro?
Förnyandet av Skolgatans underfartsbro planeras och den nya bron byggs i sinom tid i två delar. Information om byggandet och de trafikarrangemang som det orsakar ges separat. 

Vid kusten är leran mjukare än i inlandet. Hur påverkas byggandet detta?
Vid kusten är byggförhållandena mer utmanande än i inlandet: i Åboregionen är den mjuka leran cirka fem gånger svagare än den mjuka leran i Tammerforsregionen.

Den mjuka leran beaktas i planeringen och byggandet av projektets arbeten. 

Fick de nya entreprenadavtalen plats i den ursprungliga budgeten? 
De nya entreprenadavtalen gick några miljoner över den ursprungliga budgeten.

Hur säkert är det att budgeten håller och vad är den realistiska slutsumman?
Budgeten kommer sannolikt att överskridas med några tiotal procent på grund av ökade kostnader. Budgeten planerades före coronapandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Om Entimmeståget aldrig blir av gör man ganska stora satsningar på banprojektet Kuppis-Åbo. 
Banprojektet Kuppis-Åbo möjliggör genomförandet av Entimmeståget. Om Entimmeståget inte blir av möjliggör projektet smidigare trafik med den nuvarande spårförbindelsen.

Projektet har varit framgångsrikt i finansieringsansökningarna, eftersom man till exempel för planeringen har fått cirka 6,2 miljoner euro, dvs. 50 % av kostnadsberäkningen, i Europeiska unionens CEF-stöd. Sommaren 2022 beviljades också cirka 20 miljoner euro i CEF-stöd för byggande. Traficom har å sin sida beviljat cirka 3,2 miljoner euro för Raunistula gång- och cykelbro, dvs. cirka 50 % av kostnadskalkylen. 

Vilka arbeten inom projektet flyttas till år 2025? 
År 2025 utförs sannolikt arbeten i Heikkilä, eftersom entreprenaderna går från Kuppisområdet mot Heikkilä. 

Banprojektet Kuppis–Åbo ordnade ett Teams-webbmöte för allmänheten måndagen den 13 juni kl. 17.30–19.00. 
 
På mötet informerades om byggarbetet och trafikarrangemangen 2022 i synnerhet vid Kuppis järnvägsstation. 

Presentation av mötet (PDF) 

Allmänheten hade möjlighet att ställa frågor under mötet. 
 

Banprojektet Kuppis–Åbo ordnade en invånartillställning som ett Teams-webbmöte måndagen den 14. mars kl. 17.30-19.00. 

I mötet gavs information om arbeten i den första fasen samt om deras effekter i området av Raunistula, Lontis och Logomo. 

Tilaisuuden esitys (pdf)

Allmänheten hade möjlighet att ställa frågor under evenemanget. 

Tämän julkaisun sisällöstä vastaa yksin Väylävirasto, eikä se välttämättä vastaa Euroopan unionin mielipidettä.