Underhåll av grusvägar
När årstiderna och väderförhållandena förändras behöver grusvägar många slags åtgärder för att hållas i trafikerbart skick. En grusväg ändrar form och är olika jämn vid olika tidpunkter på året och körförhållandena kan förändras snabbt. En lös yta formas på ett annat sätt än på en belagd väg. Klimatuppvärmningen har lett till att tyngdpunkten i vinterunderhållet av grusvägar i landets södra och sydvästra delar har flyttats från snöplogning till bekämpning av menföre.
På våren är tjällossning ett problem på grusvägar. När klimatet blir varmare förekommer i synnerhet menföre ofta även på hösten och i södra och mellersta Finland till och med på vintern.
På våren förebyggs olägenheter av tjälen
På våren när tjälen går ur marken i grusvägsnätet förebyggs olägenheter genom viktbegränsningar och genom att tillsätta krossmaterial på de mjukaste punkterna på vägen. Vid vårbearbetningen formas vägens slitlager eller ytskikt så att det blir jämnt och har rätt lutning inför sommarsäsongen.
Sommarens dammningsproblem förebyggs genom att man i samband med bearbetningen lägger till salt som binder dammet. På våren kan man också lägga till krossgrus på slitlagret.
Sommarens underhållsarbeten beror på vädret
Sommarens underhållsarbeten varierar beroende på vädret. Under torra perioder kan det vara nödvändigt att på nytt vidta åtgärder för att binda damm om dammet tydligt sprider sig till omgivningen kring vägen. Störtregn kan ge upphov till flera hål i grusvägen, varvid man kan behöva jämna ut vägytan. Små ojämnheter är dock tillåtna och föranleder inga åtgärder.
Även vid torrt väder kan ojämnheter uppstå på grusvägarna. Tunga utjämningsarbeten utförs dock inte vid torra tider, eftersom resultatet i allmänhet blir en ännu mer ojämn väg. Utjämningsarbete kräver fuktigare väglag, endast stora gropar kan fyllas även under torra perioder.
På sommaren utförs också slåtter, slyröjning, dikning och trummor förnyas längs grusvägarna (länkar av alla?). Grusvägen kan också göras smalare om den under årens lopp har brett ut sig till svårskötta mått.
På hösten förbereder man sig till vintern
På hösten förbereder man sig inför vintern. Vägytan jämnas ut så att den har rätt lutning inför vintern. Man kan också lägga till krossgrus på slitlagret. Klimatförändringen har ökat menföret på hösten (Mer om tjällossning à länk till tjällossningssidan).
På våren torkar solen upp vägen, men på hösten kan vattnet inte avdunsta från vägytan. Till sist gör kylan vägytan med menföre hård, så det är viktigt att få ytan jämn precis innan vägen fryser.
Snöplogning och halkbekämpning på vintern
På vintern är det dags för snöplogning och halkbekämpning antingen genom att göra ytan skrovlig eller genom sandning. Grusvägar är i allmänhet i vinterunderhållsklass II eller III. (Mer om vinterunderhållsklasser). I landets sydvästra och södra delar kan grusvägarna förbli snöfria hela vintern och menföre är då ett stort problem både för den som använder och den som underhåller vägen. (Mer om tjällossning).
För att underlätta tjällossningen på våren plogas snövallar bort från vägkanterna under senvintern så att vägytan kan torka bättre. Även igenfrysta och tilltäppta trummor öppnas för att säkerställa att smältvattnet rinner bort.
Omvandling av belagda vägar till grusvägar
Belagda vägar eller tankbelagda grusvägar som är i tekniskt mycket dåligt skick och vars trafikmängd är liten kan omvandlas till grusvägar, om det som helhet är det förmånligaste alternativet. Då är det möjligt att hålla vägen i trafikerbart skick jämfört med en belagd väg med hål.
Innan en väg omvandlas till grusväg granskar man alltid lönsamheten och förutom ekonomiska faktorer beaktas även framkomligheten och trafiksäkerheten. För att omvandla belagda vägar till grusvägar anses gränsen på allmän nivå ligga vid 200 fordon per dygn.
Det lönar sig dock att fortsätta reparera och lappa beläggningen så länge det är ekonomiskt och tekniskt möjligt. Den lokala NTM-centralen fattar beslut om en eventuell omvandling till grusväg. Årligen omvandlas under 50 km belagda vägar till grusvägar.
Omvandling av grusvägar till belagda vägar
En mycket livligt trafikerad grusväg kan beläggas om det är den bästa lösningen med tanke på helheten. Det kan anses lönsamt att belägga en grusväg när trafikmängden på vägen är så stor att det under dess livscykel skulle vara förmånligare att sköta och underhålla den som belagd väg än som grusväg. Det görs en noggrann bedömning där man granskar behovet projektspecifikt. Beläggningar görs inte på obebyggda grusvägar.
Utgångspunkten är att gränsen för trafikmängden är 500 fordon per dygn. År 2021 fanns det endast cirka 40 km grusvägar där trafikmängden överskred 500 fordon/dygn. Vid sidan av den genomsnittliga trafikmängden kan vägande grunder som trafik eller nätverk användas som bedömningskriterium från fall till fall för omvandling till belagd väg. Beläggningen av grusvägar får inte leda till att hejdandet eller fördröjningen av den ökande reparationsskulden för beläggningarna i vägnätet skjuts fram.