Investeringsprogram
Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets förslag om genomförande av nya järnvägs-, landsvägs- och farledsprojekt och deras effekter. Det senaste investeringsprogrammet har utarbetats för åren 2025–2032 och är en del av verkställandet av den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12-planen). Riksdagen beslutar om ett eventuellt genomförande av utvecklingsprojekten i investeringsprogrammet.
Vad ingår i investeringsprogrammet?
I investeringsprogrammet ingår endast sådana projekt som man ännu inte har fattat finansieringsbeslut om.
Investeringsprogrammet omfattar utvecklingsprojekt, stora renoveringsprojekt och projekthelheter samt mindre förbättringsprojekt. Programmet omfattar också projekt som finansieras med EU-stöd eller tillsammans med stadsregioner eller näringslivet.
Vad ingår inte i investeringsprogrammet?
Investeringsprogrammet innehåller inte:
- pågående projekt som du kan bekanta dig med på vår webbplats
- andra projekt som det redan fattats beslut om och som beviljats finansiering
- projekt som ännu inte har beredskap för genomförande och planering.
- åtgärder inom bastrafikledshållningen, bland annat vinterunderhåll och reparationer av trafiklederna
- projektet Digispåret som framskrider som en separat helhet och som redan fått partiell finansiering.
- planeringsprojekt för Flygbanan, entimmeståget till Åbo och Itärata, för vilka separata projektbolag har grundats
Byggs de projekt som nämns i investeringsprogrammet?
Eventuellt, men inte nödvändigtvis. Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets förslag till investeringar i statens trafikledsnät. Riksdagen beslutar i sista hand om genomförandet av utvecklingsprojekten i investeringsprogrammet. Projekten finansieras med statsbudgeten.
Riksdagen kan också besluta om andra trafikledsprojekt än de som nämns i investeringsprogrammet.
Hur har investeringsprogrammets projekt valts ut?
Valet av investeringsprogrammets projekt grundar sig på riktlinjerna och målen i Trafik 12-planen. Målen för Trafik 12-planen är effektivitet, hållbarhet och tillgänglighet. Alla mål siktar på att stävja klimatförändringen. Dessutom kan valen påverkas av akuta behov som redogörs för även i Den strategiska lägesbilden av trafiken.
Trafikledsverkets investeringsprogram grundar sig på information från konsekvensbedömningen. I konsekvensbedömningen har man identifierat de betydande konsekvenserna av varje projekt. De uppskattade helhetskonsekvenserna visar hur investeringsprogrammet som helhet förverkligar Trafik 12-planen och dess tillgänglighets-, hållbarhets- och effektivitetsmål. Bedömningen av helhetskonsekvenserna av ban-, landsvägs- och farledsprojekten har gjorts på basis av den allmänna bedömningsskyldigheten i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005).
Vid valet av projekt har man prioriterat projekt som i så stor omfattning som möjligt främjar målen i Trafik 12-planen. Många bra och nödvändiga projekt står dock utanför investeringsprogrammet, eftersom det finns utvecklingsbehov för över 10 miljarder euro och endast en bråkdel av denna summa står till förfogande.
Vad grundar sig finansieringen av investeringsprogrammet på?
Investeringsprogrammet grundar sig på den ekonomiska ramen för Trafik 12-planen och riktlinjerna för allokeringen av finansieringen. Investeringsprogrammets ekonomiska ram (dvs. den finansiering som enligt planen står till förfogande) består av följande:
-
Utvecklingsprojekt, cirka 2,8 miljarder euro.
-
Projekt för att förbättra bastrafikledshållningen, cirka 744 miljoner euro.
Investeringsprogrammet innehåller också förslag på projekt som finansieras med EU-stöd eller tillsammans med stadsregionerna och näringslivet.
De ovan nämnda sammanlagt: drygt tre miljarder euro.
Hur fördelar sig finansieringen av investeringsprogrammets utvecklingsprojekt på olika trafikledsformer?
Den ekonomiska ramen för utvecklingsprojekten i Trafik 12-planen är cirka 2,7 miljarder euro. Den fördelas på de olika trafikledsformerna enligt följande:
Bannätet: 1391 miljoner euro.
Utvecklingstemana gäller bannätets funktion och förmedlingskapacitet, förbindelser mellan landskapscentrumen, stationsområden och bangårdar samt åtgärder utanför huvudledsnätet.
Vägnätet: 1247 miljoner euro.
Utvecklingstemana gäller utveckling av huvudlederna, förbättring av näringslivets verksamhetsförutsättningar i det övriga vägnätet samt det statligt medfinansierade deltagandet i projekt i kommuner som inte hör till MBT-regionerna.
Farleder: 198 miljoner euro.
Investeringsprogrammet omfattar medelstora eller mindre förbättringsobjekter och andra utvecklingsprojekt för farleder.