Kontaktuppgifter

Trafikledsverket

Direktör, samhällsrelationer och kommunikation

Anna Jokela

  • 029 534 3095

Investeringsprogram

Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets förslag om genomförande av nya järnvägs-, landsvägs- och farledsprojekt och deras effekter. Investeringsprogrammet har utarbetats för åren 2023–2030 och är en del av verkställandet av den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12-planen). Riksdagen beslutar om ett eventuellt genomförande av utvecklingsprojekten i investeringsprogrammet.

Vad ingår i investeringsprogrammet?

I investeringsprogrammet ingår endast sådana projekt som man ännu inte har fattat finansieringsbeslut om.

Investeringsprogrammet omfattar utvecklingsprojekt, stora renoveringsprojekt och projekthelheter samt mindre förbättringsprojekt. Programmet omfattar också projekt som finansieras med EU-stöd eller tillsammans med stadsregioner eller näringslivet.

Vad ingår inte i investeringsprogrammet?

Investeringsprogrammet innehåller inte:
- pågående projekt som du kan bekanta dig med på vår webbplats
- andra projekt som det redan fattats beslut om och som beviljats finansiering
- projekt som ännu inte har beredskap för genomförande och planering.
- åtgärder inom bastrafikledshållningen, bland annat vinterunderhåll och reparationer av trafiklederna
- projektet Digispåret som framskrider som en separat helhet och som redan fått partiell finansiering.
- planeringsprojekt för Finlandsbanan, entimmeståget till Åbo och Itärata, för vilka separata projektbolag har grundats  

Byggs de projekt som nämns i investeringsprogrammet?

Eventuellt, men inte nödvändigtvis. Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets förslag till investeringar i statens trafikledsnät. Riksdagen beslutar i sista hand om genomförandet av utvecklingsprojekten i investeringsprogrammet. Projekten finansieras med statsbudgeten.

Riksdagen kan också besluta om andra trafikledsprojekt än de som nämns i investeringsprogrammet.

Hur har investeringsprogrammets projekt valts ut?

Valet av investeringsprogrammets projekt grundar sig på riktlinjerna och målen i Trafik 12-planen. Målen för Trafik 12-planen är effektivitet, hållbarhet och tillgänglighet. Alla mål siktar på att stävja klimatförändringen. Dessutom kan valen påverkas av akuta behov som redogörs för även i Den strategiska lägesbilden av trafiken.

Trafikledsverkets investeringsprogram grundar sig på information från konsekvensbedömningen. I konsekvensbedömningen har man identifierat de betydande konsekvenserna av varje projekt. De uppskattade helhetskonsekvenserna visar hur investeringsprogrammet som helhet förverkligar Trafik 12-planen och dess tillgänglighets-, hållbarhets- och effektivitetsmål. Bedömningen av helhetskonsekvenserna av ban-, landsvägs- och farledsprojekten har gjorts på basis av den allmänna bedömningsskyldigheten i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005).

Vid valet av projekt har man prioriterat projekt som i så stor omfattning som möjligt främjar målen i Trafik 12-planen. Många bra och nödvändiga projekt står dock utanför investeringsprogrammet, eftersom det finns utvecklingsbehov för över 10 miljarder euro och endast en bråkdel av denna summa står till förfogande.

Vad grundar sig finansieringen av investeringsprogrammet på?

Investeringsprogrammet grundar sig på den ekonomiska ramen för Trafik 12-planen och riktlinjerna för allokeringen av finansieringen. Investeringsprogrammets ekonomiska ram (dvs. den finansiering som enligt planen står till förfogande) består av följande:

  • Utvecklingsprojekt, cirka 2,7 miljarder euro.

  • Projekt för att förbättra bastrafikledshållningen, cirka 727 miljoner euro.

Investeringsprogrammet innehåller också förslag på projekt som finansieras med EU-stöd eller tillsammans med stadsregionerna och näringslivet. 

De ovan nämnda sammanlagt: drygt tre miljarder euro.

Hur fördelar sig finansieringen av investeringsprogrammets utvecklingsprojekt på olika trafikledsformer?

Den ekonomiska ramen för utvecklingsprojekten i Trafik 12-planen är cirka 2,7 miljarder euro. Den fördelas på de olika trafikledsformerna enligt följande:

Bannätet: 1469 miljoner euro.

Investeringsprogrammet omfattar 15 utvecklingsprojekt för bannätet. Utvecklingstemana gäller bannätets funktion och förmedlingskapacitet, förbindelser mellan landskapscentrumen, stationsområden och bangårdar samt åtgärder utanför huvudledsnätet.

Vägnätet: 1136 miljoner euro.

Investeringsprogrammet omfattar 29 projekt för förbättring av huvudlederna, 14 projekt för förbättring av det övriga vägnätet och cirka 50 projekt för förbättring av bastrafikledshållningen. Utvecklingstemana gäller utveckling av huvudlederna, förbättring av näringslivets verksamhetsförutsättningar i det övriga vägnätet samt det statligt medfinansierade deltagandet i projekt i kommuner som inte hör till MBT-regionerna.

Farleder: 83 miljoner euro.

Investeringsprogrammet omfattar sju medelstora eller mindre förbättringsobjekt samt tre andra utvecklingsprojekt för farleder.

Investeringsprogrammets projekt

Du kan ta fram en lista över investeringsprogrammets projekt genom att klicka på knappen nedan.

Investeringsprogrammets vägprojekt

Förbättring av huvudlederna

  • Rv 3, vid Koskue och Rajalanmäki, Kurikka

  • Rv 3 och Riksväg 19, anslutning i Jalasjärvi, Kurikka

  • Rv 4, Ring I–Ring III (inkl. trafikledning Koskela–Järvenpää), Helsingfors

  • Rv 4, norr om Leivonmäki, Joutsa

  • Rv 4, vid Vestonmäki, Toivakka

  • Rv 4, Oravasaari planskilda anslutning, Jyväskylä

  • Rv 6 vid Koria (Hevossuo–Nappa), Kouvola

  • Rv 8 och Regionalväg 742, Vasa förbindelseväg, 1:a fasen

  • Rv 8, vid Karleby centrum, 1:a fasen

  • Rv 9 Tammerfors–Orivesi, 1:a fasen på sträckan Alasjärvi–Käpykangas

  • Rv 15, Kotka–Kouvola, 1:a fasen

  • Rv 15, Kotka infartsväg (Hyväntuulentie)

  • Rv 21, Palojoensuu–Maunu, Enontekis

  • Rv 21, Ailakkalahti–Kilpisjärvi, Enontekis

  • E 18 stamväg 40 Åbo ringväg i Reso centrum

  • Rv 2, förbättring av sträckan Landsväg 120–Karkkila

  • Rv 2, förbättring i Uleåborg centrum

  • Rv 4 vid Vaajakoski, Jyväskylä

  • Rv 5, Savilahti bro, S:t Michel

  • Rv 6, Syrjäsalmi bro, Kides

  • Rv 8, Vasa–Karleby, Kovjoki, Kållby och Kronoby omkörningsfiler med mitträcken

  • Rv 9 Jämsä–Korpilax

  • Rv 9, förbättring och trafikarrangemang på Lentokentäntie utmed regionalväg 562, Siilinjärvi

  • Rv 9 förbättring vid Ylämylly, Libelits

  • Rv 25 Hangö–Mäntsälä, 1:a fasen

Förbättring av det övriga vägnätet

  • Rv 23, vid Karvio kanal, Heinävesi

  • Rv 27, Ylivieska södra viadukt

  • Stamväg 40, Hepojoki bro och Pietilä underfart, S:t Karins

  • Stamväg 50, Ring III vid Esbogård, sättningsreparation

  • Förbindelseväg 8155, Uleåborg hamnförbindelse, förbättring av Poikkimaantie

  • Förbindelseväg 12003, ersättning av Kivimo färja med en bro, Pargas

  • Förbindelseväg 15123, ersättning av Hätinvirta färja med en bro, Puumala

  • Rv 5, bron i Kitinen, Sodankylä

  • Rv 11, Koivisto bro och Pikkuhaara bro, Björneborg

  • Rv 24, Vääksy bro, Asikkala

  • Stamväg 73, Lieksanjoki bro, Lieksa

  • Regionalväg 849, Ijo älvs bro, Uleåborg

  • Regionalväg 937, Pello bro

  • Förbindelseväg 19758 Suhanko gruvväg, Ranua *)

  • Utvecklingen av regionala nätverk av cykelvägar och kvalitetskorridorer i statens nät

 

Investeringsprogrammets banprojekt

  • Helsingfors–Riihimäki, 3:e fasen

  • Karleby bangård

  • Kotka: Kotolahti–Mussalo, passagespår (tilläggsspår)

  • Saarijärvi–Haapajärvi, renovering

  • Tammerfors bangård för persontrafik

  • Åbo–Nystad, renovering samt Reso–Nådendal, renovering och elektrifiering

  • Hangö–Hyvinge, renovering

  • Helsingfors–Tammerfors, renovering

  • Imatra–Joensuu, förkortning av restider

  • Kouvola–Kuopio, förkortning av restider

  • Lauritsala trafikplats

  • Lautiosaari–Elijärvi och Torneå–Röyttä, renoveringar och elektrifieringar (med villkor att en finansieringslösning hittas) 

  • Luumäki–Joutseno, förbättring av trafikkapaciteten och höjning av hastigheten

  • Utveckling av lastningsplatser för råvirke

  • Utvecklingen av ett axellastnätverk på 250 kN

 

Investeringsprogrammets farledsprojekt

  • Fördjupning av Brahestadsleden
  • Fördjupning av Lovisaleden
  • Fördjupning av Vasaleden

Projekthelhet med små utvecklingsprojekt för farlederna

  • Helsingfors–Riihimäki, 3:e fasen

  • Karleby bangård

  • Kotka: Kotolahti–

  • Förbättring av Torneåledens geometri

  • Breddning av den innersta delen av Uleåborgsleden

  • Breddning av den inre delen av Vasaleden

  • Fördjupning av Eckeröleden

  • Fördjupning av Färjsundsleden

  • Fördjupning av Koverharleden

  • Förbättring av Saimens djupfarleder

 

 

Projekt inom bastrafikledshållningen i investeringsprogrammet

Området för NTM-centralen i Nyland

  • Rv 1, Korissuonmäki ekodukt (hjortdjursolyckor), Vichtis

  • Rv 3/Stamväg 54, kollektivtrafikens omstigningsplats, Riihimäki

  • Rv 3/Stamväg 57, trafikljus vid den södra rampen i Ojoinens planskilda anslutning, Tavastehus

  • Rv 6, förbättring av Koivistovägens anslutning, Lappträsk

  • Rv 10 och Landsväg 284, skydd av Vieremäs grundvatten och vägarrangemang, Forssa

  • Rv 24, underfarten vid Paimelas anslutning, Hollola

  • Rv 24, Hilliläntie–Syrjäntauksentie gång- och cykelväg + underfart, Asikkala

  • Rv 25, förbättring av Jokelantie planskilda anslutning, Hyvinge

  • Rv 25, förbättring av Nopo planskilda anslutning (landsväg 130), Hyvinge

  • Rv 25, Kalevankatu planskilda anslutning, Hyvinge

  • Rv 51, reparation av vägskada vid Hamossen, Sjundeå

  • Lv 110, sättningsreparation och gång- och cykelväg längs Brobackavägen–Kolmpersvägen, Esbo

  • Lv 132, gång- och cykelväg Loppi–Sajaniemi, Loppi

  • Lv 170, reparation av vägskada vid Illbyån, Borgå

  • Lv 1070, gång- och cykelväg Sammatti–Myllykylä, Lojo

  • Utbyggnad av befintliga serviceområden för tung trafik (riksväg 3, riksväg 4)

Området för NTM-centralen i Egentliga Finland

  • Rv 2, vid Vittis

  • Lv 2440, byggande av gång- och cykelväg för avsnittet Antinkartano–Viikkala, Ulvsby och Nakkila

  • Rastplatser för tung trafik (2–3 st.) i regionerna Egentliga Finland och Satakunta

Området för NTM-centralen i Birkaland

  • Rv 3, Mansoniemi–Riitiala, trafiksäkerhets- och privatvägsarrangemang, Ikalis

  • Rv 9, Nuutajärvi–Urjala, anslutnings- och privatvägsarrangemang, Urjala

  • Rv12, förbättring av gång- och cykelleden längs Teiskontie för Jaakonmäenkatu–Alasjärvi, Tammerfors

  • Lv 2501, gång- och cykelled för avsnittet Pihtikorventie–Kuoppalankatu, Nokia

Området för NTM-centralen i Sydöstra Finland

  • Rv 6, förbättring på sträckan Tykkimäki–Utti, Kouvola

  • Rv 15, gradering av korsningen i Lautaro, Kouvola

Området för NTM-centralen i Norra Savolax

  • Rv 9, förbättring av Suonenjokis anslutning, Suonenjoki

  • Rv 9, förbättring av Noljakkas planskilda anslutning, Joensuu

  • Rv 14, förbättring på sträckan Tuusmäentie–Kolkonrannantie, Juva och Rantasalmi

  • Rv 23, förbättring på sträckan Rantala–Lajunlahti, Heinävesi

  • Lv 455 och 15323, anslutningsarrangemang, Joroinen

Området för NTM-centralen i Mellersta Finland

  • Rv 23, förbättring Piilinjärvi–Petäisjärvi, Keuru

  • Lv 638, förbättring Leppävesi–Tikkakoski, Jyväskylä och Laukas

Området för NTM-centralen i Södra Österbotten

  • Rv8, förbättring på sträckan Tjöck–Ömossa, Kristinestad

  • Rv 13 och Landsväg 18047, gång- och cykelväg Varilantie–Tunkkarintie–Vintalantie, Vetils och Kaustby

  • Lv 673, byggande av gång- och cykelväg Vikby–Solf, Korsholm

  • Rv 724, Replot gång- och cykelväg, Korsholm

Området för NTM-centralen i Norra Österbotten

  • Rv 8 och 27, anslutningens förbättring och underfart, Kalajoki

  • Rv 22, arrangemang för gång- och cykeltrafik vid Metelis anslutning, Paldamo

  • Rv 22, förbättring av Vaala huvudanslutning, Vaala

  • Sv 63 och Landsväg 7813, gång- och cykelvägsarrangemang på sträckan Sievi kb Järvikylä, Sievi

  • Sv 86 Kaisaniemenkatu anslutningsarrangemang, Ylivieska

  • Flyttning av Landsväg 900 (Hyryntie) vid Kuhmo Oy sågverk, Kuhmo

  • Lv 912, gång- och cykelvägsarrangemang i Koulukatus anslutning, Kuhmo

Området för NTM-centralen i Lappland

  • Rv 29, renovering av Torneå bro (L-1614), Torneå

  • Sv82, förbättring vid Kalliosalmi bro, Kemijärvi

Bannätets förbättringsprojekt

  • Ny underfart och anslutningsparkering vid Seinäjoki station

  • Ny blockgräns på banavsnittet Rajamäki–Nummela banan Hyvinge–Hangö

  • Elektrifiering av spår 208 på Lauritsala bangård och anvisande av ett nytt lokförvaringsspår

  • Förbättring av passagerarplattformarna vid Kemi station

  • Höjning av mellanplattformen vid Villmanstrands station och planskild förbindelse till mellanplattformen

  • Nya spår-, plattforms- och underfartsarrangemang på Vammala bangård och ökad kapacitet för godstrafik

  • Förlängning av passagerarplattformarna på sträckan Karis–Hangö

  • Förlängning av passagerarplattformarna på sträckan Riihimäki–Tammerfors

  • Förlängning av passagerarplattformen vid Torneå östra järnvägsstation

  • Avskaffande av lägre hastighetsbegränsningar

  • Ökad kameraövervakning av tågtrafiken på bangårdar

  • Åtgärder som förbättrar säkerheten vid TFÄ-bangårdar

 

Nyttan med investeringsprogrammet

Investeringsprogrammet möjliggör en ökning av näringslivets transporter samt på lång sikt en utveckling av regionerna till följd av en produktionsökning. Transporternas kostnadseffektivitet, förutsägbarhet och kontrollerbarhet förbättras. Resenärernas restider förkortas och förutsägbarheten, smidigheten och säkerheten förbättras.

Investeringsprogrammets direkta klimatkonsekvenser är små, men på längre sikt minskar klimatutsläppen till följd av effektivare transporter och en eventuell övergång från en transportform till en annan.

Hur kontrolleras genomförandet av investeringsprogrammet?

Genom uppföljningen får man information om hur investeringsprogrammet och de projekt och den finansieringsnivå som presenteras i programmet har genomförts.  Genomförandet av investeringsprogrammet följs upp årligen ur fyra synvinklar:

  • utfallet av investeringsprogrammets finansieringsnivå

  • genomförande av investeringsprojekt

  • utfallet av investeringsprogrammets uppskattade effekter

  • övrig uppföljning av investeringsprogrammet

Informationen från uppföljningen beskriver hur väl målen och riktlinjerna i planen Trafik 12 förverkligas i fråga om utveckling och förbättring av trafikledsnätet. Resultaten av kontrollen utnyttjas vid den årliga uppdateringen av investeringsprogrammet.

Hur och när uppdateras investeringsprogrammet?

Investeringsprogrammet uppdateras årligen. Nästa investeringsprogram för trafikledsnätet gäller åren 2024–31 och det blir klart våren 2023. Endast det nyaste investeringsprogrammet för trafikledsnätet är i kraft. Investeringsprogrammet uppdateras alltid så att det motsvarar den senaste Trafik 12-planen.

Varje år läggs ett år och finansiering enligt detta till i investeringsprogrammet. I samband med den årliga uppdateringen införlivas nya projekt i investeringsprogrammet, bland dem kan det också finnas projekt som är klara att genomföras genast. De årliga genomförandebesluten minskar finansieringsramen för investeringsprogrammet per trafikledsform.

Hur har man beaktat CEF-finansieringsmöjligheterna i investeringsprogrammet?

I investeringsprogrammet har man identifierat trafikledsprojekt för vilka det är möjligt att ansöka om CEF-finansiering efter de nationella finansieringsbesluten. Enligt EU:s CEF2-programperiod 2021–2027 är kärnnätet samt åren 2021–2024 betydande fokusområden i finansieringen. Sannolikheten för att få stödfinansiering är större om beslut om genomförande av investeringsprogrammets CEF-potentiella projekt fattas under perioden i fråga. Stöd kan också sökas för projekt som det beslutats om tidigare och som inte har angetts i investeringsprogrammet. CEF-programmets slutperiod kan bli en omfördelning av stödmedel som återbetalas från medlemsländerna.

Se även

Investeringsprogrammet för statens trafikledsnät för 2023–2030 (pdf)

Den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12)

Du kan söka information om pågående trafikledsprojekt på Trafikledsverkets webbplats

Trafikledsverkets planeringsprogram

Traficom: Strategisk lägesbild av trafiknätet (på finska)