Kontaktuppgifter

Trafikledsverket

Direktör, samhällsrelationer och kommunikation

Anna Jokela

  • 029 534 3095

Investeringsprogram

Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets förslag om genomförande av nya järnvägs-, landsvägs- och farledsprojekt och deras effekter. Det första investeringsprogrammet har utarbetats för åren 2022–2029 och är en del av verkställandet av den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12-planen). Riksdagen beslutar om ett eventuellt genomförande av utvecklingsprojekten i investeringsprogrammet.

Vad ingår i investeringsprogrammet?

I investeringsprogrammet ingår endast sådana projekt som man ännu inte har fattat finansieringsbeslut om.

Investeringsprogrammet omfattar utvecklingsprojekt, stora renoveringsprojekt och projekthelheter samt mindre förbättringsprojekt. Programmet omfattar också projekt som finansieras med EU-stöd eller tillsammans med stadsregioner eller näringslivet.

Vad ingår inte i investeringsprogrammet?

I investeringsprogrammet ingår inte projekt som man redan har fattat beslut om och som fått finansiering (till exempel Digirata-projektet). I programmet ingår inte heller projekt som ännu inte är klara för planering och genomförande. Dessutom ingår inte heller några andra åtgärder inom bastrafikledshållningen, bland annat vinterunderhåll av trafikleder och reparation av beläggningar.

Investeringsprogrammet omfattar inte heller projekt som redan pågår. Du kan bekanta dig med pågående projekt på vår webbplats.

Byggs de projekt som nämns i investeringsprogrammet?

Eventuellt, men inte nödvändigtvis. Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets förslag till investeringar i statens trafikledsnät. Riksdagen beslutar i sista hand om genomförandet av utvecklingsprojekten i investeringsprogrammet. Projekten finansieras med statsbudgeten.

Riksdagen kan också besluta om andra trafikledsprojekt än de som nämns i investeringsprogrammet.

Hur har investeringsprogrammets projekt valts ut?

Valet av investeringsprogrammets projekt grundar sig på riktlinjerna och målen i Trafik 12-planen. Målen för Trafik 12-planen är effektivitet, hållbarhet och tillgänglighet. Alla mål siktar på att stävja klimatförändringen. Dessutom kan valen påverkas av akuta behov som redogörs för även i Den strategiska lägesbilden av trafiken.

Trafikledsverkets investeringsprogram grundar sig på information från konsekvensbedömningen. I konsekvensbedömningen har man identifierat de betydande konsekvenserna av varje projekt. De uppskattade helhetskonsekvenserna visar hur investeringsprogrammet som helhet förverkligar Trafik 12-planen och dess tillgänglighets-, hållbarhets- och effektivitetsmål. Bedömningen av helhetskonsekvenserna av ban-, landsvägs- och farledsprojekten har gjorts på basis av den allmänna bedömningsskyldigheten i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005).

Vid valet av projekt har man prioriterat projekt som i så stor omfattning som möjligt främjar målen i Trafik 12-planen. Många bra och nödvändiga projekt står dock utanför investeringsprogrammet, eftersom det finns utvecklingsbehov för över 10 miljarder euro och endast en bråkdel av denna summa står till förfogande.

Vad grundar sig finansieringen av investeringsprogrammet på?

Investeringsprogrammet grundar sig på den ekonomiska ramen för Trafik 12-planen och riktlinjerna för allokeringen av finansieringen. Investeringsprogrammets ekonomiska ram (dvs. den finansiering som enligt planen står till förfogande) består av följande:

  • Utvecklingsprojekt, cirka 2,3 miljarder euro.

  • Projekt för att förbättra bastrafikledshållningen, cirka 800 miljoner euro.

  • Under investeringsprogrammets period 2022–2029 kan man komma överens om en statlig finansiering på sammanlagt cirka 500 miljoner euro till sju MBT-stadsregioner. En del av denna finansiering riktas till statens trafikledsnät och avtal om projekten ingås genom separata förhandlingar mellan staten och kommunerna.

De ovan nämnda sammanlagt: drygt tre miljarder euro.

Hur fördelar sig finansieringen av investeringsprogrammets utvecklingsprojekt på olika trafikledsformer?

Den ekonomiska ramen för utvecklingsprojekten i Trafik 12-planen är cirka 2,3 miljarder euro. Den fördelas på de olika trafikledsformerna enligt följande:

Bannätet: 1260 miljoner euro.

Investeringsprogrammet omfattar 19 banprojekt. Utvecklingstemana gäller bannätets funktion och förmedlingskapacitet, förbindelser mellan landskapscentrumen, stationsområden och bangårdar samt åtgärder utanför huvudledsnätet.

Vägnätet: 977 miljoner euro.

Investeringsprogrammet omfattar 28 projekt för förbättring av huvudlederna, 14 projekt för förbättring av det övriga vägnätet och 57 projekt för förbättring av bastrafikledshållningen. Utvecklingstemana gäller utveckling av huvudlederna, förbättring av näringslivets verksamhetsförutsättningar i det övriga vägnätet samt det statligt medfinansierade deltagandet i projekt i kommuner som inte hör till MBT-regionerna.

Farleder: 82 miljoner euro.

Investeringsprogrammet omfattar sju medelstora eller mindre förbättringsobjekt samt tre andra utvecklingsprojekt för farleder.

Investeringsprogrammets projekt

Du kan ta fram en lista över investeringsprogrammets projekt genom att klicka på knappen nedan.

Investeringsprogrammets vägprojekt

Förbättring av huvudlederna

  • Rv 2 Humppila

  • Rv 2 Ruskila–Haistila

  • Rv 2 förbättring i Björneborgs centrum

  • Rv 2 förbättring av sträckan lv 120–Högfors

  • Rv 3 förlängning av Hämeenkyrönväylä, Rokkakoski–Hanhijärvi

  • Rv 3 Alaskylä–Parkano

  • Rv 3 Koskue och Rajalanmäki

  • Rv 3 och Rv 19 anslutningen i Jalasjärvi

  • Rv 4 norr om Leivonmäki

  • Rv 4 Vestonmäki

  • Rv 4 Oravasaari planskilda anslutning

  • Rv 4 sträckan Ring I–Ring III (inkl. trafikledning Koskela–Träskända)

  • Rv 5 Savilahti bro

  • Rv 6 Syrjäsalmi bro

  • Rv 6 Koria (Hevossuo–Nappa)

  • Rv 8 Vasa–Karleby omkörningsfiler med mitträcken i Kovjoki, Kållby och Kronoby

  • Rv 8 Karleby centrum fas 1

  • Rv 8 och regionalväg 742 Vasa förbindelseväg fas 1

  • Rv 9 förbättring vid Ylämylly

  • Rv 9 Tammerfors–Orivesi, fas 1 på sträckan Alasjärvi–Käpykangas

  • Rv 9 förbättring och Lv 562 trafikarrangemang på Lentokentäntie

  • Rv 9 Jämsä–Korpilahti

  • Rv 15 Kotka–Kouvola

  • Rv 15 Kotka infartsväg (Hyväntuulentie)

  • Rv 21 Palojoensuu–Maunu

  • Rv 21 Ailakkalahti–Kilpisjärvi

  • Rv 25 Hangö–Mäntsälä förenklat 1

  • E18 Sv 40 Åbo ringväg i Reso centrum

Förbättring av det övriga vägnätet

  • Rv 5 den kritiska bron över Kitinen, Sodankylä

  • Rv 11 Koivisto bro och Pikkuhaara bro, Björneborg

  • Rv 23 vid Karvio kanal

  • Rv 24 Vääksy bro, Asikkala

  • Rv 27 Ylivieska södra överfartsbro

  • Sv 40 Hepojoki kritiska bro och Pietilä gångtunnel

  • Sv 50 Ring III vid Esbogården, reparation av sättningar

  • Sv 73 bron över Lieksanjoki, Lieksa

  • Regionalväg 849 den kritiska bron över Ijo älv

  • Regionalväg 937 den kritiska bron över Ijo älv

  • Förbindelseväg 8155 Uleåborgs hamnförbindelse, förbättring av Poikkimaantie

  • Förbindelseväg 19758 Suhanko gruvväg

  • Lv 12003 ersättning av Kivimo färja med bro, Pargas

  • Lv 15123 ersättning av Hätinvirta färja med bro, Puumala

  • Utveckling av regionala cykelvägnät och kvalitetskorridorer i statens nät

Kartta investointiohjelmaan sisältyvistä maantiehankkeista.

Investeringsprogrammets banprojekt

  • Helsingfors–Riihimäki fas 3

  • Utveckling av Imatra trafikplats fas 1

  • Karleby bangård

  • Kotka: Kotolahti–Mussalo, genomfartsspår (extraspår)

  • Uleåborg–Kontiomäki

  • Saarijärvi–Haapajärvi grundlig renovering

  • Tammerfors personbangård

  • Åbo–Nystad grundlig renovering och Reso–Nådendal renovering och elektrifiering

  • Vainikkala bangård små utvecklingsåtgärder

  • Hangö–Hyvinge grundlig renovering

  • Helsingfors–Tammerfors grundlig renovering

  • Imatra–Joensuu förkortning av restiderna

  • Kouvola–Kuopio förkortning av restiderna

  • Lauritsala trafikplats

  • Lautiosaari–Elijärvi och Torneå–Röyttä grundlig renovering och elektrifiering

  • Luumäki–Joutseno förbättring av förmedlingskapaciteten och höjning av hastigheten

  • Luumäki–Vainikkala höjning av hastigheten

Karttakuva investointiohjelmaan sisältyvistä ratahankkeista.

Investeringsprogrammets farledsprojekt

  • Fördjupning av Lovisa farled

  • Fördjupning av Vasa farled

  • Förbättring av geometrin i Torneå farled

  • Breddning av den inre delen av Vasa farled

  • Fördjupning av Koverhar farled

  • Fördjupning av Färjsunds farled

  • Breddning av den inre delen av Uleåborgs farled

  • Fördjupning av Eckerö farled

  • Förbättring av Saimens djupfarleder

  • Fördjupning av Brahestads farled

Investointiohjelmaan sisältyvät vesiväylähankkeet kartalla.

Projekt inom bastrafikledshållningen i investeringsprogrammet

Området för NTM-centralen i Nyland

  • Rv 1 Korissuonmäki grönbro (hjortdjursolyckor), Vichtis

  • Rv 3/lv 54 bytesplats för kollektivtrafik, Riihimäki

  • Rv 3/sv 57 trafikljus på södra rampen i Ojoinen planskilda anslutning, Tavastehus

  • Rv 6 förbättring av anslutningen till Koivistontie, Lappträsk

  • Rv 7 (E18) reparation av vägskada vid Gammelby, Lovisa

  • Rv 7 viltstängsel på sträckan Smedsbacka–Drägsby, Borgå

  • Rv 10 och lv 284 skydd av grundvattnet i Vieremä och vägarrangemang, Forssa

  • Rv 24 underfart vid Paimela anslutning, Hollola

  • Rv 24 Hilliläntie–Syrjäntauksentie gång- och cykelväg + gångtunnel, Asikkala

  • Rv 25 förbättring av den planskilda anslutningen vid Jokelantie, Hyvinge

  • Rv 25 förbättring av Nopo planskilda anslutning (lv 130), Hyvinge

  • Rv 25 Kalevankatu planskilda anslutning, Hyvinge

  • Sv 51 reparation av vägskada vid Hamossen, Sjundeå

  • Lv 110 Brobackavägen–Kolmpersvägen reparation av sättningar och gång- och cykelväg, Esbo

  • Lv 115 förbättring genom byggande av gång- och cykelväg på sträckan Degerbyvägen–Vargsvängen, Sjundeå

  • Lv 132 gång- och cykelväg på sträckan Loppi–Sajaniemi, Loppi

  • Lv 170 reparation av vägskada vid Illbyån, Borgå

  • Lv 1070 Sammatti–Myllykylä gång- och cykelväg, Lojo

  • Utvidgning av de nuvarande serviceområdena för tung trafik (rv 3, rv 4)

Området för NTM-centralen i Egentliga Finland

  • Rv 2 vid Vittis

  • Sv 40 (E18) Avanti planskilda anslutning, Lundo

  • Sv 40 (E18) iståndsättning av räcken och ökning av antalet räcken på sträckan rv 10–rv 8, Åbo och Reso

  • Lv 2440 byggande av gång- och cykelväg mellan Antinkartano och Viikkala, Ulvsby och Nakkila

  • Rastplatser för tung trafik (2–3 st.) i Egentliga Finland och Satakunta

Området för NTM-centralen i Birkaland

  • Rv 3 Mansoniemi–Riitiala, trafiksäkerhetsarrangemang och arrangemang för enskilda vägar, Ikalis

  • Rv 9 Nuutajärvi–Urjala, anslutningsarrangemang och arrangemang för enskilda vägar, Urjala

  • Rv 12 ändringar som föranleds av Tammerfors spårväg i Santalahti

  • Rv 12 förbättring av cykel- och gångvägen vid Teiskontie på sträckan Jaakonmäenkatu–Alasjärvi, Tammerfors

  • Lv 2501 gång- och cykelväg på sträckan Pihtikorventie–Kuppalankatu, Nokia

Området för NTM-centralen i Sydöstra Finland

  • Rv 6 förbättring av sträckan Tykkimäki–Utti, Kouvola

  • Lv 369 förbättring av sträckan sv 46–rv 15, Kouvola

  • Lv 408 och lv 409 gång- och cykelvägar och trafiksäkerhetsåtgärder i tätort, Savitaipale

Området för NTM-centralen i Norra Savolax

  • Rv 5 trafiksäkerhetsåtgärder på sträckan Siilinjärvi–Lapinlahti

  • Rv 9 förbättring av anslutningen till Suonenjoki, Suonenjoki

  • Rv 9 förbättring av Noljakka planskilda anslutning, Joensuu

  • Rv 14 förbättring av sträckan Tuusmäentie–Kolkonrannantie, Juva och Rantasalmi

  • Rv 23 förbättring av sträckan Rantala–Lajunlahti, Heinävesi

  • Lv 455 och 15323 anslutningsarrangemang, Joroinen

  • Lv 479 förbättring av sträckan Punkaharju–Purujärvi

Området för NTM-centralen i Mellersta Finland

  • Rv 23 förbättring av sträckan Piilinjärvi–Petäisjärvi, Keuruu

  • Lv 638 förbättring av sträckan Leppävesi–Tikkakoski, Jyväskylä och Laukas

  • Lv 6090 arrangemang för gång- och cykeltrafiken på sträckan Muurame–Kinkovuori, Muurame och Jyväskylä

Området för NTM-centralen i Södra Österbotten

  • Rv 8 förbättring av sträckan Tjöck–Ömossa, Kristinestad

  • Rv 13 och lv 18047 Varilantie–Tunkkarintie–Vintalantie gång- och cykelväg, Vetil och Kaustby

  • Lv 673 Vikby–Solf byggande av gång- och cykelväg, Korsholm

  • Regionalväg 724 Replot gång- och cykelväg, Korsholm

  • Lv 676 Skarpängsvägen, ny vägförbindelse öster om Närpes centrum för att ersätta regionalväg 676 som går genom centrum. Avsnittet på den gamla regionalvägen ändras till gata

Området för NTM-centralen i Norra Österbotten

  • Rv 8 och rv 27 förbättring av anslutningen och gångtunnel, Kalajoki

  • Rv 22 gång- och cykelvägsarrangemang vid Meteli anslutning, Paltamo

  • Rv 22 förbättring av Vaala huvudanslutning, Vaala

  • Rv 27 Junttikangas–Ojalanperä gång- och cykelväg och underfart, Nivala

  • Sv 63 och lv 7813 gång- och cykelvägsarrangemang på sträckan Sievi kyrkby–Järvikylä, Sievi

  • Lv 912 gång- och cykelvägsarrangemang vid Koulukatu anslutning, Kuhmo

  • Lv 8460 Jokikylä bro, Uleåborg

Området för NTM-centralen i Lappland (statens andel cirka 6,4 mn €)

  • Rv 29 grundlig renovering av Torneå bro (L-1614), Torneå

  • Sv 81 och lv 863/947 rondell och gång- och cykelvägar, Posio

  • Sv 82 förbättring vid Kalliosalmi bro, Kemijärvi

Perusväylänpidon maanteiden parannushankkeet kartalla.

Nyttan med investeringsprogrammet

Investeringsprogrammet möjliggör en ökning av näringslivets transporter samt på lång sikt en utveckling av regionerna till följd av en produktionsökning. Transporternas kostnadseffektivitet, förutsägbarhet och kontrollerbarhet förbättras. Resenärernas restider förkortas och förutsägbarheten, smidigheten och säkerheten förbättras.

Investeringsprogrammets direkta klimatkonsekvenser är små, men på längre sikt minskar klimatutsläppen till följd av effektivare transporter och en eventuell övergång från en transportform till en annan.

Hur kontrolleras genomförandet av investeringsprogrammet?

Genomförandet av investeringsprogrammet kontrolleras årligen. Man ser vilka av de föreslagna utvecklingsprojekten som ingår i budgetbesluten och inleder genomförandet av dem. Utvecklingen av projektens genomförandeberedskap och konsekvensbedömning kontrolleras liksom även kostnadskalkylerna, projektbedömningarna och lönsamheten. Dessa ses över då projekten preciseras.

Genomförandet av förbättringsprojekten avspeglas i den ekonomiska ramen för finansieringen av bastrafikledshållningen. Resultaten av kontrollen utnyttjas vid den årliga uppdateringen av investeringsprogrammet.

Hur och när uppdateras investeringsprogrammet?

Investeringsprogrammet uppdateras årligen. Nästa investeringsprogram för trafikledsnätet gäller åren 2023–30 och det blir klart sommaren 2022. Endast det nyaste investeringsprogrammet för trafikledsnätet är i kraft. Investeringsprogrammet uppdateras alltid så att det motsvarar den senaste Trafik 12-planen.

Varje år läggs ett år och finansiering enligt detta till i investeringsprogrammet. I samband med den årliga uppdateringen införlivas nya projekt i investeringsprogrammet, bland dem kan det också finnas projekt som är klara att genomföras genast. De årliga genomförandebesluten minskar finansieringsramen för investeringsprogrammet per trafikledsform.

Hur har man beaktat CEF-finansieringsmöjligheterna i investeringsprogrammet?

Enligt utkastet för EU:s CEF2-programperiod 2021–2027 är kärnnätet samt åren 2021–2024 fokusområden i finansieringen. Potentiella projekt borde då kunna främjas för att det ska vara möjligt att få CEF2-finansiering. Stödmöjligheterna för investeringsprogrammets projekt koncentreras till åren 2023–2024. Stöd kan också sökas för projekt som man tidigare har fattat beslut om och som i stor utsträckning binder finansieringen för 2021–2022 (dessa nämns inte i investeringsprogrammet).

Se även

Investeringsprogrammet för statens trafikledsnät för 2022–2029 (pdf, sammanfattning på svenska)

Den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12)

Du kan söka information om pågående trafikledsprojekt på Trafikledsverkets webbplats

Trafikledsverkets planeringsprogram

Traficom: Strategisk lägesbild av trafiknätet (på finska)