Buller och vibrationer

Trafikledsverket har som mål att misnka bullerolägenheterna från trafiken genom planering av trafikleder, planering av markanvändning och struktuella metoder.

Buller är ljud som människan upplever som obehagligt eller störande. Vad som upplevs som buller är subjektivt: beroende på situation och tidpunkt kan samma ljud vara buller, obetydligt eller till och med njutbart. Däremot kan kraftigt störande buller vara menligt för hälsan. Buller stör också naturmiljön. Man känner ännu inte till alla konsekvenser för vilda djur och växter.

Buller från vägtrafiken orsakas huvudsakligen av ljud från motor och däck, vid höga hastigheter även av ljud från luftströmmar. Bullret från motorn är avgörande vid låga hastigheter. Vid högre hastigheter är det bullret som uppstår från däckens kontakt med vägytan som är den avgörande faktorn.

Största delen av bullret från järnvägstrafiken uppstår från kontakten mellan lokets och vagnarnas hjul och skenorna. När det gäller tåg som kör i högsta hastighet är också det buller som luftströmmarna orsakar betydande. På bangårdarna uppstår buller bland annat från de ljudsignaler loken avger i säkerhetssyfte vid rangeringsarbete. Även underhållsarbeten på banan orsakar buller.

Allt fler exponeras för buller

Enligt Trafikledsverkets och städernas utredningar exponeras cirka 330 000 invånare för buller från landsvägstrafik på över 55 dB (Lden) och cirka 175 000 invånare för nattbuller från landsvägstrafik på över 50 dB (Lyö). Cirka 150 000 invånare exponeras för buller från järnvägstrafik på över 55 dB och cirka 110 000 invånare för nattbuller från järnvägstrafik på över 50 dB (Lyö).

Planläggningen har en nyckelroll i förebyggandet av bullerolägenheter

Bullret kan bekämpas genom att dämpa det vid källan till exempel genom att minska fordonens bullerutsläpp, använda tysta beläggningar eller tysta däck, slipning av skenor samt genom att begränsa trafikmängden och fordonens hastighet i vägtrafiken. Spridningen av buller kan förhindras genom utformningen av terrängen, placeringen av konstruktioner eller olika bullerhinder. De vanligaste hindren är bullervallar, bullerräcken och bullerskärmar samt kombinationer av dessa.

Olägenheterna bör i första hand bekämpas genom att placera funktionerna rätt. De kan också förebyggas genom planering av markanvändningen genom att placera bullerkänsliga objekt så långt ifrån bullret som möjligt.

EU-bullerutredningar

Finland måste liksom övriga EU-länder göra en bullerkartläggning och handlingsplan vart femte år. En bullerkartläggning görs för alla vägar med en trafikmängd på över tre miljoner fordon per år och för alla järnvägar med över 30 000 tåg per år. Alla städer med över 100 000 invånare måste också göra en bullerkartläggning och en handlingsplan för att bekämpa bullret. Genomförandet av de bullerbekämpningsåtgärder som fastställs i handlingsplanen beror på de ekonomiska resurserna.

Undervattensbuller

Det finns mycket litet forskning om mängden undervattensbuller och dess inverkan i Östersjöområdet. I ljuset av undersökningar som gjorts i andra havsområden kan undervattensbuller ha betydande skadliga konsekvenser för vissa vattendjur. Den största källan till undervattensbuller i Östersjön är fartygstrafiken, som orsakar lågfrekvent buller som dämpas mycket långsamt i vattenmiljön. Trafikledsverkets verksamhet ger upphov till undervattensbuller bland annat i samband med muddrings- och deponeringsarbeten samt underhåll av farleder. För närvarande finns det inte tillräckligt med tillförlitlig information om konsekvenserna av undervattensbuller i Östersjöområdet utifrån vilken man kan bedöma att bullrets konsekvenser och eventuella nödvändiga åtgärder för att lindra olägenheterna, utan det behövs mer forskning om ämnet.

I samband med Raumo havsfarledsprojekt utfördes en undersökning om undervattensbullrets omfattning och konsekvenser när havsfarleden fördjupades. Resultaten av undersökningen blev klara i början av 2018. Läs rapporten (pdf, på finska)

Vibrationer

Järnvägstrafiken, i synnerhet tunga godståg, är den vanligaste trafikformen som ger upphov till vibrationer som stör boendet. Utöver järnvägstrafiken kan även den tunga fordonstrafiken orsaka störande vibrationer när till exempel ett tungt fordon kör i en grop på vägen eller över en vägbula. De kraftigaste vibrationerna orsakas i allmänhet av tunga godståg på lerjordar. Vibrationerna är betydligt mindre i områden med hårdare mark, såsom grus eller morän.
Vibrationsnivåerna kan vara mycket olika i två byggnader bredvid varandra. Marken kan vibrera med samma frekvens som byggnadens egenfrekvens, varvid vibrationerna förstärks i konstruktionerna. Byggnadens egenfrekvens beror bl.a. på byggnadssätt, stommaterial och byggnadens höjd. Egenfrekvenser för mjuka marker är 5–8 Hz, vilket också ofta är egenfrekvensen för ett trähus på 1,5–2 våningar. Vibrationsnivån i marken och vidare i byggnaderna påverkas av många faktorer. Det finns inget entydigt klart samband mellan till exempel tåghastigheten och vibrationerna.

Det är mycket ovanligt att vibrationer från trafiken skadar konstruktioner. I de mätningar som Trafikledsverket låtit utföra överskrids risknivån för skador på konstruktioner i cirka två procent av mätningarna. Däremot upplevs vibrationer som störande redan vid klart lägre nivåer. I Finland finns det inga riktvärden på författningsnivå för vibrationer av störande karaktär, som till exempel för buller. VTT har utarbetat anvisningar för mätning av trafikvibrationer och rekommendationer för vibrationsnivåer. Dessa anvisningar kan laddas ner via länkarna nedan.