Järnvägens skyddsområde

Järnvägens skyddsområde främjar en säker användning av järnvägen och baserar sig på banlagen. Skyddsområdet är ett område med en bestämd räckvidd utanför järnvägsområdet. Skyddsområdet hör alltså inte till ett järnvägsområde som ägs av Finska staten och förvaltas av Trafikledsverket. Området tillhörfastighetsägaren.

Skyddsområdet har begränsningar för användningen av fastigheten, vilket innebär begränsningar som gäller byggnader och anläggningar, och Trafikledsverket har rätt att avlägsna så kallad riskvegetation såsom träd på området.

Hur långt sträcker sig skyddsområdet?

Skyddsområdet grundar sig på banlagen och sträcker sig 30 meter från mittlinjen på banan eller det yttersta spåret om det finns flera spår. Skyddsområdet kan genom ett separat beslut också vara smalare eller bredare, dock så att det sträcker sig högst 50 meter. I praktiken har det varit sällsynt att skyddsområdets räckvidd har ändrats.

Får man röra sig i skyddsområdet?

Skyddsområdet i sig begränsar inte vistelse i området. Däremot är det inte bara farligt att vistas på banan eller dess direkt närhet, det är också förbjudet enligt lag.

Har skyddsområdet märkts ut på något sätt?

Skyddsområdet har inte märkts ut i terrängen. Skyddsområdet ska antecknas på fastighetsregisterkartan och i fastighetsregistret som en begränsning av markanvändningen för de fastigheter som skyddsområdet ligger på. Registeranteckningar görs allteftersom fastigheten är föremål för någon lantmäteriförrättning. Skyddsområdet och konsekvenserna av det existerar dock även utan dessa anteckningar.

Vad finns oftast i skyddsområdet?

Markanvändningen i områden som gränsar till statens bannät och därmed också i skyddsområden är av många slag. Skyddsområdet kan till exempel vara skogsmark, åker eller gårdsplan. I området finns ofta till exempel trädbestånd och annan växtlighet eller byggnader och anläggningar.

Vilka åtgärder vidtar Trafikledsverket i skyddsområdena?

Den vanligaste åtgärden på skyddsområdet är att Trafikledsverket avlägsnar så kallade riskträd eller annan riskvegetation som äventyrar trafiksäkerheten. Med riskvegetation avses hög växtlighet som, om den faller, kan orsaka fara för trafiken eller störningar för banhållningen och järnvägen.

I praktiken avlägsnar Trafikledsverket sådana träd från skyddsområdet som om de faller kan landa på banan eller dess konstruktioner. Trafikledsverket strävar ofta efter att avlägsna trädbeståndet i skyddsområdet samtidigt som man avlägsnar växtlighet från det statsägda järnvägsområdet. Trafikledsverket beställer avverkning av trädbeståndet av en entreprenör som verket valt genom konkurrensutsättning antingen i samband med banprojektet eller som ett separat underhållsarbete.

I regel avlägsnas allt trädbestånd från järnvägsområdet, medan man från skyddsområdet i princip endast avlägsnar träd som en yrkesperson inom skogsbranschen bedömt utgöra en risk. Miljöaspekter och olika tillståndsbehov beaktas när trädbeståndet avlägsnas. Naturskyddsområden och värdefulla naturobjekt i skyddsområdet utreds på förhand och skyddsbehoven beaktas i röjningsarbetet.

Får markägaren själv fälla träd på skyddsområdet?

Fastighetsägaren har rätt att själv fälla trädbeståndet på skyddsområdet. Att avlägsna trädbestånd i närheten av järnvägen förutsätter dock av arbetarskydds- och trafiksäkerhetsskäl särskild yrkeskunskap. Därför rekommenderar vi starkt att fastighetsägaren överlåter avlägsnandet av riskträd från skyddsområden till Trafikledsverket.

Om fastighetsägaren ändå överväger att avlägsna riskträd från sin fastighet på egen hand är det skäl att kontakta bandisponenten som Trafikledsverket befullmäktigat innan arbetet inleds. Fastighetsägaren och bandisponenten diskuterar då närmare om säkerhetsaspekterna av röjningsarbetet. I värsta fall kan ett träd som faller på banan orsaka att tåget spårar ur och leda till personskador. Också i lindrigaste fall kan det orsaka kostnader på grund av förseningar i tågtrafiken och kontrollen av banan.

Får man bygga eller till exempel utföra grävarbeten på skyddsområdet?

Enligt banlagen gäller förbud mot byggnader, anläggningar och anordningar på skyddsområdet samt åtgärdsbegränsningar som gäller bearbetning av markytan. Skyddsområdet kan dock fortfarande användas och de byggnader som är där kan underhållas som vanligt. Förbud och begränsningar som gäller skyddsområdet hindrar inte heller all utveckling av fastigheten.

Förbudet mot byggnader, anläggningar eller anordningar innebär att det inte får finnas till exempel byggnader, anläggningar eller anordningar på skyddsområdet, om de eller användningen av dem kan äventyra väg- eller järnvägstrafikens säkerhet eller medföra olägenhet för banhållningen. Förbudet gäller inte byggnader eller användning av byggnader, lager, stängsel eller andra anläggningar eller anordningar som uppförts på skyddsområdet före den 15 augusti 2016. För byggnadernas del gäller förbudet inte heller på ett detaljplaneområde.

Åtgärdsbegränsningarna förbjuder att markytans form ändras eller dikning eller andra schaktningsarbeten utförs på ett sådant sätt att ändringen kan äventyra väg- eller järnvägstrafikens säkerhet eller medföra olägenhet för banhållningen. Åtgärdsbegränsningarna ska beaktas när man i skyddsområdet planerar eller genomför till exempel hus- eller markbyggnadsprojekt, schaktningsarbeten och torrläggningsåtgärder.

Vad ska man ta i beaktande när man skaffar en bostadsfastighet på skyddsområdet?

Om du skaffar en tomt enligt detaljplanen är skyddsområdet inte ett hinder för byggarbeten. På en tomt enligt detaljplanen gäller dock åtgärdsbegränsningarna för skyddsområdet och de ska därför beaktas vid planeringen och genomförandet av byggprojektet på skyddsområdet.

Om du skaffar en byggplats utanför detaljplaneområdet lönar det sig att på förhand utreda om och hur förbudet mot byggnader i skyddsområdet begränsar det planerade byggandet. Du kan kontakta Trafikledsverket för att utreda ärendet.

Vid ansökan om bygglov på ett skyddsområde behöver du Trafikledsverkets utlåtande om byggande på skyddsområdet. Dessutom behöver du på sedvanligt sätt ett grannutlåtande från Trafikledsverket om du bygger på grannfastigheten till ett järnvägsområde. I utlåtandena beaktas förutom skyddsområdesfrågorna även bekämpning av buller och vibrationer från järnvägstrafiken som byggaren ska ordna för sina byggnader.