Hoppa till innehåll

Vanliga frågor om plankorsningar

1. Vad är Plankorsningsprogrammet?

Kommunikationsministeriet publicerade i november 2017 ett program för att förbättra plankorsningssäkerheten. Programmet omfattade 65 plankorsningar som borde avlägsnas eller förbättras under det fyraåriga programmet. För finansieringen av projektet för att förbättra plankorsningssäkerheten 2018–2021 reserverades 31 miljoner euro. 
Utöver objekten på TOP65-listan har man under programmet för att förbättra plankorsningssäkerheten förbättrat och avlägsnat också många andra plankorsningar. I takt med att arbetet framskrider har listan över objekt att förbättra blivit längre och i dagsläget omfattar plankorsningsprogrammet redan över 400 plankorsningar. 

2. Hur många plankorsningar finns det i Finland? 

I slutet av 2020 fanns det 2 594 plankorsningar på statens bannät. Antalet omfattar både huvudbanor och sidospår. Utöver statens bannät finns det plankorsningar på privata spåranläggningar som uppskattas ha några hundra plankorsningar.

3. Vad innebär en obevakad och bevakad plankorsning?

Termerna är folkspråkliga och har en historisk bakgrund. En bevakad plankorsning har någon form av plankorsningsanläggning (bommar eller ljus- och ljudsignalanläggning).
Största delen (75 %) av plankorsningarna är så kallade obevakade plankorsningar, dvs. de har ingen varningsanläggning.

4. Var kan jag kontrollera var det finns plankorsningar?

Du kan se var de olika plankorsningarna finns på karttjänsten Tasoristeys.fi (på finska) 

5. Hur ska man agera vid en plankorsning?

•    Du uppmärksammas alltid åtminstone med vägmärken om en plankorsning. Innan du kommer till korsningen ska du sakta ner farten, så att du på ett säkert sätt kan stanna framför spåren eller bommarna. 
•    Om det finns varningsanordningar i plankorsningen meddelar de om ett tåg närmar sig. Om de röda varningslamporna blinkar och bommen är nere eller på väg ner ska du inte korsa banan. När de vita lamporna blinkar betyder det att du tryggt kan korsa banan. 
•    Om det inte finns varningsanordningar i plankorsningen, ska du flera gånger kontrollera i båda riktningarna om det kommer ett tåg. Om det inte kommer ett tåg kan du raskt korsa plankorsningen.

Här kan du repetera varningsmärkena för plankorsningar

6. Varför finns det så många plankorsningar?

Tidigare var plankorsningar det självklara valet för en banövergång och kostnaderna var lägre än att bygga över- eller underfarter. 
På många ställen skulle nya vägarrangemang vara det bästa sättet att avlägsna plankorsningar. Det är dock väghållaren som har plankorsningsrätt till vägen och därför är det också en förhandlingsfråga om man vill avlägsna en plankorsning. 
Ännu i slutet av 1960-talet fanns det över 8 000 plankorsningar. Det har alltså skett en utveckling, även om den är långsam. I slutet av 2020 fanns det 2 594 plankorsningar.

7. Finns det plankorsningar också annanstans än på statens bannät?

Ja. Det finns plankorsningar vid privata spåranläggningar. De finns oftast vid industrianläggningar och i hamnar där trafiken också i övrigt är begränsad.

8. Kan plankorsningar ersättas med en underfartstunnel eller överfartsbroar? 

Ja, men varje plankorsning är unik och åtgärderna måste planeras skilt för varje korsning. En under- eller överfart kan som mest kosta flera miljoner. 

9. Hur många plankorsningar avlägsnas årligen?

Under de senaste åren i regel 20–30 st. I samband med stora projekt kan man få bort tiotals på en gång. Exempelvis avlägsnades 105 plankorsningar i samband med ombyggnadsprojektet Seinäjoki-Uleåborg.

10. Hur mycket pengar används årligen för att avlägsna plankorsningar?

Under de senaste åren har plankorsningar avlägsnats i huvudsak i samband med ombyggnadsprojekt. Hittills har finansieringen för att avlägsna enskilda plankorsningar varierat kraftigt från år till år. Från och med nu har 15 M €/år reserverats för att förbättra och avlägsna plankorsningar.

11. Kan alla plankorsningar avlägsnas och om det går, när? Om det inte går, varför inte?

Trafikledsverket verkar inom ramen för sina resurser. Valet av plankorsningar som ska avlägsnas påverkas av tidpunkterna för banarbetena, behovet av att höja hastigheterna, plankorsningens farlighet, transporter av farliga ämnen på banavsnittet i fråga, samtidiga förbättringsåtgärder på vägarna samt kommunernas intressen.

För att avlägsna plankorsningar måste många olika aktörer samarbeta: planering av mätningar och kartläggningar, tillståndsförfarande o.s.v. tillsammans med NTM-centralerna, samt godkännande av kommunerna. Dessutom kan leveranstiderna för material och utrustning vara mycket långa. Trafikledsverket följer i all sin verksamhet lagar och förordningar, myndigheternas föreskrifter och anvisningar.

På grund av Finlands bosättningshistoria är plankorsningarna mycket utspridda längs bannätet. Väldigt många av plankorsningarna finns på lågtrafikerade enskilda vägar samt på skogsbil- och åkervägar och lågtrafikerade banavsnitt. Den bästa lösningen för att avlägsna dessa plankorsningar är nya vägarrangemang. Detta kräver dock mycket tid. I vissa fall kan det också vara så att kostnaderna för en ersättande vägförbindelse blir för höga och att det inte med någon måttstock mätt är ekonomiskt förnuftigt att avlägsna plankorsningen. 

12. På vilka grunder avlägsnas en plankorsning?

På grund av markanvändning eller trafiksäkerhet. Plankorsningar är inte tillåtna på banor med en hastighet på över 140 km/h.

Trafikledsverket avlägsnar plankorsningar bland annat från banavsnitt där målet är att höja hastigheten på banavsnittet. Även på banavsnitt där det byggs ett dubbelspår eller en mötesplats måste plankorsningar avlägsnas. Dessutom avlägsnar Trafikledsverket plankorsningar vars förhållanden inte tillåter en säker passage. Som bristfälliga förhållanden betraktas bl.a. för kort sikt.

Valet styrs av effekterna på plankorsningssäkerheten samt kostnadseffektiviteten. Plankorsningarnas säkerhet granskas med hjälp av systemet Tarva LC som utvecklats av Teknologiska forskningscentralen. I systemet kan man ge varje plankorsning ett säkerhetsindex. Säkerhetsindexet baserar sig på plankorsningens säkerhetsanordningar, sikten, vägens och banans hastighet, vägbeläggningen, den genomsnittliga dygnstrafiken samt motsvarande plankorsningars olyckshistoria.

13. Var kan jag anmäla ett eventuellt fel i plankorsningsanordningarna? 

Plankorsningar med bommar eller ljus- och ljudvarningsanordningar har en skylt med ett telefonnummer dit man kan ringa om det uppstår problem. Problem vid andra plankorsningar (s.k. obevakade plankorsningar) kan du anmäla till Trafikens kundservice, tfn 0200 2100.

14. Om jag har ett ärende som gäller en plankorsning på en enskild väg, vem kontaktar jag?

Via Trafikens kundservice går informationen till underhållaren, områdesdisponenten eller Trafikledsverket, beroende på vad ärendet gäller. 

15. Vilka åtgärder vidtas för att främja plankorsningssäkerheten?

Trafikledsverket både avlägsnar plankorsningar och förbättrar deras säkerhet med hjälp av över- eller underfarter och förbifartsvägar vid banan och genom att avlägsna flera plankorsningar på en och samma gång. Trafikledsverket kan också styra vägtrafiken så att den löper på ett tryggare sätt genom plankorsningen eller installera en halvbomsanläggning, en ljus- och ljudvarningsanläggning eller ett plankorsningsljus i plankorsningen. 

Trafikledsverket och andra aktörer inom branschen ordnar också regelbundet informationskampanjer för att påminna om plankorsningssäkerheten.

16. Hur många plankorsningsolyckor inträffar årligen? 

Se nedan. Den blå balken visar olyckor i statens bannät mellan 2000-2020 och den orange balken alla olyckor sammanlagt, alltså på statsägda och privata spår.



 

17. Vilka planer har Trafikledsverket för en viss plankorsning?

I Trafikledsverkets tjänst Tasoristeys.fi (på finska) finns aktuell information om planerade åtgärder för en viss plankorsning och tidtabellen för genomförandet av åtgärderna. Du kan kontrollera var plankorsningen finns i tjänsten Tasoristeys.fi.  

18. Trafikledsverket tillämpar en klassificering av plankorsningarnas säkerhet. Vilka faktorer påverkar klassificeringen?

Valet styrs av effekterna på plankorsningssäkerheten samt kostnadseffektiviteten. Plankorsningarnas säkerhet granskas med hjälp av systemet Tarva LC som utvecklats av Teknologiska forskningscentralen. I systemet kan man ge varje plankorsning ett säkerhetsindex. Säkerhetsindexet baserar sig på plankorsningens säkerhetsanordningar, sikten, banans hastighet, vägklassen, den genomsnittliga dygnstrafiken samt olyckshistorien.

Genom att kombinera uppgifterna om antalet olyckor och olyckshistorien får man en så tillförlitlig prognos som möjligt för hur många olyckor som kan inträffa vid varje plankorsning om förhållandena förblir oförändrade. Det uppskattade antalet olyckor kan leda till att klassificeringen höjs.  Efter en eventuell olycka utreds plankorsningens egenskaper och bedöms vilka omständigheter som har påverkat olyckan.

19. Man har länge känt till hur farliga plankorsningarna är, varför har inget gjorts/går arbetet så långsamt?

Se fråga 11. 

20. Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra säkerheten vid plankorsningar?

Åtgärder som förbättrar säkerheten kan vara bl.a. att göra varselränder i vägen, öka belysningen och sänka tågens hastighet på platsen.

Förutom att avlägsna plankorsningen kan man också förhindra passage via diken och jordvallar i närheten av banan. Dessutom kan nya vägmärken installeras för att informera om ändrade vägarrangemang.

Sikten vid plankorsningen kan förbättras t.ex. genom att röja växtlighet och träd samt genom att ändra vägens lutning. Sikten förbättras närmast i samband med underhåll av banan. 

21. Hur kan varningsanordningar vid plankorsningar kosta så mycket, upp till 250 000–300 000 euro? 

För funktionssäkra anordningar som skaffats i enlighet med upphandlingslagen ligger priset i denna klass.

22. Varför kan man inte använda normala trafikljus i en plankorsning?

Banan och vägen har olika säkerhetsanordningar.

23. Skulle man inte kunna använda GPS-informationen om ett tågs position för att varna för att tåget närmar sig?

Man har åtminstone inte ännu tillräckligt kunnat verifiera att den här metoden är funktionssäker.

24. Hurdana inspektioner gör Trafikledsverket vid plankorsningarna? Hur fattar man beslut om åtgärder efter inspektionerna?

Vid underhållsbesiktningarna granskar Trafikledsverket bland annat väntplattformarna, plankorsningsplattans skick samt växtligheten i frisiktsområdena. Om Trafikledsverket under besiktningen konstaterar brister i underhållet, ska den som ansvarar för underhållet åtgärda bristerna. Trafikledsverket kan också informera den ansvariga järnvägsdisponenten om bristerna.

25. Tunga och långsamt accelererande fordon behöver mycket tid för att korsa en plankorsning. Kan chauffören ringa någonstans och be om tillstånd att korsa banan?

Om längden på ett fordon som korsar banan överstiger 25,25 m eller om det räcker länge att korsa banan, ska järnvägstrafiken avbrytas för den tid fordonet korsar banan. Tillstånd för att korsa banan ges av trafikledningen för järnvägstrafiken, som man kan kontakta via NTM-centralen.