Med trafiksystemets tillgänglighet avses hur lätt personer och företag når de tjänster och funktioner som de behöver. Tillgängligheten bildas genom samverkan mellan markanvändningen och trafiksystemet: till exempel på den glesbefolkade landsbygden kan man hinna långt på en timme med personbil, men bara nå ett fåtal funktioner, eftersom de inte finns. Numera kan man nå mycket genom digital kommunikation, vilket betyder att fysisk trafik inte alltid behövs.
”I den nationella trafiksystemplanen, Trafik 12-planen, är en förbättrad tillgänglighet i hela Finland ett av tre huvudmål. Planen styr verksamheten inom kommunikationsministeriets hela förvaltningsområde och syns egentligen i allt som vi gör. När till exempel statens investeringsprogram för trafikledsnätet görs upp, görs det också en systematisk konsekvensbedömning, där tillgänglighet är ett av perspektiven. Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets syn på genomförandet av ban-, väg- och vattenvägsprojekt och deras konsekvenser”, förtydligar Ojanen.
Tillgängligheten indelas i olika helheter
Trafikledsverkets roll för att förbättra den interregionala, regionala och internationella tillgängligheten konkretiseras via planerings- och programmeringsverktyg, som investerings- och planeringsprogrammet samt grundplanen för trafikledshållning. När dessa genomförs främjar de trafiksystemets tillgänglighet på olika håll i Finland. Det är samtidigt viktigt att observera att det krävs åtgärder och investeringar för att bibehålla den nuvarande tillgänglighetsnivån.
”När vi genomför Trafik 12-planen balanserar vi mellan tre stora mål, som förutom tillgänglighet är hållbarhet och effektivitet. Effektivitetsmålet ålägger oss att prioritera sådana projekt som är så effektiva som möjligt i förhållande till målen och projektkostnaderna. Ofta ligger sådana projekt där det finns flest trafikanter och transporter. Samtidigt gäller det också att se till att tillgängligheten förverkligas tillräckligt väl i hela Finland, och allt detta ska genomföras på ett hållbart sätt”, säger Ojanen om kraven i den nationella trafiksystemplaneringen.
Tillgängligheten gäller både persontrafik och transporter. Ur ett transportperspektiv är de viktigaste tillgänglighetsfaktorn ofta leveranssäkerhet, medan en snabb restid är viktigare ur persontrafikens perspektiv. När åtgärder som förbättrar tillgängligheten i trafikledsnätet planeras, påverkar man i allmänhet både persontrafiken och godstransporter, och därför gäller det att beakta och samordna deras olika mål.
Infrastrukturen skapar grunden för att tillgängligheten förverkligas
Trafikledsnätet och infrastrukturen har en viktig roll i att tillgängligheten förverkligas:
”Infrastrukturen garanterar förstås inte i sig tillgängligheten, men den skapar en grund för det. Till exempel möjliggör bannätet en viss hastighet och kapacitet för tåg. Dessa utgör en utgångspunkt för hur människor och gods kan färdas längs spåren. Infrastrukturen garanterar inte en god servicenivå, till exempel tåg som går tillräckligt ofta eller snabbt, men den möjliggör det. Inom landsvägsnätet påverkar infrastrukturens servicenivå direkt den tillgänglighet som användarna upplever, åtminstone när det gäller dem som använder bil”, säger Ojanen.
Utfallet följs upp på många olika sätt
Man kan till exempel använda kvaliteten på infrastrukturen och nätets täckningsgrad för att bedöma hur tillgängligheten förverkligats. De kvalitetsfaktorer som kunder upplever är till exempel restid, driftsäkerhet (antal störningar) och infrastrukturens skick. Nätets täckningsgrad är tämligen bra i Finland, eftersom det omfattande vägnätet i vårt land och det relativt omfattande bannätet väl svarar mot behoven i vår regionstruktur.
Det följs noga upp hur tillgängligheten förverkligas på olika nivåer. Transport- och kommunikationsverket Traficom svarar för den mer omfattande uppföljningen av utvecklingen i tillgängligheten genom bland annat tillgänglighetsanalyser och studier av regional tillgänglighet. Trafikledsverket följer för sin del systematiskt upp effekterna av investeringsprogrammet som uppdateras årligen.
”Uppföljningen av utfallet i målet om tillgänglighet är en viktig del av investeringsprogrammets konsekvensbedömning. Investeringsprogrammet synliggör de motiveringar och den konsekvensbedömning som ligger till grund för trafikledsinvesteringar. Riksdagen fattar beslut om stora utvecklingsprojekt i trafikledsnätet även i fortsättningen, men nu är det lättare också för medborgarna att följa utifrån vilket kunskapsunderlag besluten fattas”, sammanfattar Ojanen.
Läs också:
Generaldirektör Wihlman: En fungerande trafikledsinfrastruktur tjänar gemensamma behov
Förvaltningen av trafikledsegendomen innebär ett smidigt underhåll av information och kompetens
Infrastrukturens betydelse för näringslivet – fokus på driftsäkerhet och kostnadseffektivitet
Bekant med infrastrukturbranschen genom sommarjobb