Mål: Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja en inkluderande industrialisering samt uppmuntra nya innovationer

 

Målet är indelat i två delmål: 

• Att utveckla en högklassig, tillförlitlig och hållbar infrastruktur 
• Att förnya infrastrukturen så att den stämmer överens med hållbar utveckling 

Trafikledsverket främjar målen genom långsiktig och systematisk planering av åtgärder och systematisk konsekvensbedömning. Planeringen av åtgärderna grundar sig på en aktuell lägesbild av trafikledsnäten över intressentgruppernas nuvarande och framtida behov för trafiksystemet. Dessutom främjar verket målen för hållbar utveckling genom de mål som ställts upp i verkets resultatavtal.

Innehållet i delmålen är i huvudsak i linje med målen i den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12). Som en del av verkställandet av den riksomfattande trafiksystemplanen utnyttjas investeringsprogrammet, planeringsprogrammet och basplanen för basunderhållet.

Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets kunskapsbaserade förslag till genomförandet av nya trafikledsprojekt och deras konsekvenser. Basplanen beskriver inriktningen av anslagen för basunderhållet för att servicenivån och målen ska kunna uppnås. Planeringsprogrammet sammanställer planeringen av ban- och farlederna samt vägnätet. 

Investerings- och planeringsprogrammet samt basplanen innehåller en konsekvensbedömning på olika nivåer med tanke på hållbarheten. Trafikledsverket beaktar målet i sin verksamhet bland annat på följande sätt:

• Utsläppen från verksamheten minskas till exempel genom att identifiera effektiva och kostnadseffektiva möjligheter att minska koldioxidutsläppen som en del av planeringen och genomförandet av projekten, genom att utnyttja utsläppsinformation som en del av projektens konsekvensbedömning och beslutsfattande samt genom att främja energieffektivitetsåtgärder, cirkulär ekonomi och utnyttjande av fossilfri energi
• Hållbara färdsätt såsom gång, cykling och kollektivtrafik främjas
• Bevarandet och främjandet av den biologiska mångfalden beaktas i planeringen och byggandet
• Hållbart byggande och materialeffektivitet främjas bland annat i planeringen och byggandet av väginfrastrukturen
• Man samarbetar ansvarsfullt med olika intressentgrupper med beaktande av beslutsfattandets samhälleliga konsekvenser.

Utöver systematisk planering och konsekvensbedömning har en lyckad egendomsförvaltning en viktig roll i underhållet av hållbar infrastruktur. Trafikledsverkets egendom omfattar väg-, ban- och farleder samt konstruktioner och anordningar i anslutning till dem. Genom egendomsförvaltning säkerställer man att den nuvarande trafikledsegendomens värde bevaras och att finansieringen används effektivt. Målet med egendomsförvaltningen är att producera så bra service som möjligt för dem som använder trafiklederna på ett ansvarsfullt sätt.

Trafikledsegendomen hålls så ekonomiskt som möjligt i ett skick som motsvarar trafikens behov. Trafikledsverket samlar kontinuerligt in information om egendomens skick och analyserar åtgärdernas effekt så att verkets experter kan göra ekonomiskt ansvarsfulla rekommendationer om underhållet. Informationsbaserade beslut och åtgärder som vidtas i rätt tid förbättrar livslängden hos trafikledsegendomen och produktiviteten hos trafikledshållningen. Genom förutseende åtgärder och åtgärder som vidtas i rätt tid hanterar man kostnader och risker på ett effektivt sätt.
 

Resultat år 2024

 

 

Tyngdpunkten i Trafikledsverkets verksamhetsplanering 2024 låg bland annat på att utveckla ett kunskapsbaserat och hållbart trafiksystem samt stärka underlaget för konsekvensinformation. Trafikledsverkets åtgärder för att främja ansvarsfullheten var till exempel att förbättra trafiksystemets energieffektivitet och göra hållbar rörlighet mer attraktiv, samt att förbättra trafiksystemets säkerhet, funktionalitet och tillgänglighet. 

Under 2024 utvecklades bland annat kännedomen om och beaktandet av utsläppseffekterna i planeringen av trafikledshållningen och trafiksystemet samt i projektplaneringen och -bedömningen. Processen för att utarbeta investeringsprogrammet och konsekvensbedömningen utvecklas hela tiden, och 2024 låg tyngdpunkten i utvecklingen på bedömningen av de sociala konsekvenserna och förlusten av biologisk mångfald.

Till exempel i bedömningen av naturförlusten fäste man uppmärksamhet vid hur många projekt i investeringsprogrammet som riktas till naturområden, deras sammantagna inverkan på naturarealen och splittringen av livsmiljöerna samt om investeringsprogrammets projekt har positiva konsekvenser för den biologiska mångfalden.

I verkets verksamhet är det väsentligt att målen för minskningen av utsläppen från trafiken beaktas i planeringen av trafikledshållningen och trafiksystemet samt i projektplaneringen och -bedömningen. Dessutom främjade man utvecklingen av beaktandet av miljökonsekvenser och hälsokonsekvenser i projektbedömningarna. Verket har också främjat spårtrafikens och cykeltrafikens attraktivitet i samarbete med olika aktörer.

Minskningen av utsläppen har inkluderats i programmeringen och prioriteringen av trafikledsnätens åtgärder. Utvecklingsarbetet som inleddes 2023 för att beakta miljö- och hälsokonsekvenserna som en del av bedömningarna fortsatte 2024 att beakta miljö- och hälsokonsekvenserna.

En miljöansvarig och kolneutral trafikledshållning består av flera olika delområden, särskilt genom olika planeringslösningar. Minskningen av utsläppen och främjandet av cirkulär ekonomi konkretiseras till exempel genom att planeringsgrunder förnyats, att återvunnet material kan användas samt att upphandlingskriterierna utvecklats.

Under 2024 tog man i bruk miljökriterier bland annat för utsläppsberäkningen och den cirkulära ekonomin. Trafikledsverket kan påverka trafikutsläppen framför allt genom planeringslösningar för landsvägar i stadsregioner (bl.a. hastighetsbegränsningar). Under 2024 bedömdes konsekvenserna av olika planeringslösningar för infartsvägar i vissa stadsregioner till exempel på trafikutsläppen och splittringen av samhällsstrukturen.

Ökad kunskapsbas och effektivare hantering av insamlad information är också centrala steg mot ett allt bättre och mer förutseende beslutsfattande ur ansvarssynpunkt.

Inom Digispår-projektet förnyas Finlands järnvägars system för säkerhetsanordningar och passagekontroll till ett ERTMS-system enligt EU-regleringen (European Rail Traffic Management System). På så sätt blir det möjligt att förädla information i realtid och tågen kan köras med allt tätare mellanrum. Samtidigt kan reparationsskulden i anslutning till säkerhetsanordningssystemen avhjälpas på ett kontrollerat sätt.

Under 2024 fortsatte man inom projektet med de väl påbörjade provkörningarna på testbanan Kouvola–Fredrikshamn–Kotka. Under året genomfördes systemanskaffningar för det första kommersiella banavsnittet (Tammerfors–Björneborg–Raumo) och byggarbeten (bl.a. kabelsträckningar och utrustningsutrymmen) inleddes i terrängen. Beredningen av genomförandeplanen för projektets genomförandefas framskred som planerat och inledandet av projektets genomförandefas som omfattar hela bannätet säkerställdes i budgeten för 2025.