Mål: Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser

Målet är indelat i två delmål:

  • Att förbättra förmågan att anpassa sig till klimatrelaterade riskfaktorer och naturkatastrofer
  • Att integrera åtgärder som hänför sig till klimatförändringen i den nationella politiken, strategierna och planeringen.

Anpassning till klimatförändringen

I resultatavtalet mellan kommunikationsministeriet och Trafikledsverket för år 2024–2027 följer man upp energieffektiviteten hos trafiksystemet och attraktiviteten hos hållbar trafik, inklusive åtgärder för anpassning till klimatförändringen. I den praktiska verksamheten inom trafikledshållningen betonas klimathållbarheten samt identifieringen och förebyggandet av de risker och olägenheter den orsakar i allt högre grad. Målet är att identifiera och prioritera de mest betydande sårbarheter i trafikledsnätet som beror på klimatförändringen, de åtgärder och hanteringsmetoder som de kräver samt säkerställa att åtgärderna genomförs i Trafikledsverkets verksamhet. 

Klimathållbarheten genomsyrar hela trafikledshållningens livscykel från markanvändning och planering till byggande, underhåll och användning av trafikleder. Med tanke på klimathållbarheten är det viktigt att identifiera fenomen och förändringar som förutses i dem, såsom temperaturväxlingar, regn och stormar samt deras verkningsmekanismer på såväl trafikledsegendomen som trafikerbarheten. På så sätt kan man på ett kostnadseffektivt sätt förutse och inkludera nödvändiga anpassnings- och beredskapsåtgärder i de mest sårbara objekten. 

Resultat år 2024

År 2024 färdigställdes utredningsarbetet Klimatförändringens scenarion i underhållet av trafikleder som utfördes i samarbete med Meteorologiska institutet och som presenterar långsiktiga scenarier för väderfenomen som är viktiga för trafikledshållningen. 

År 2024 inleddes en granskning av trafikledsnätets sårbarhet för klimatförändringens konsekvenser där man granskade klimatförändringens inverkan på trafikledsinfrastrukturen och bedömde trafikledsegendomens sårbarheter utifrån klimatscenarier och trafikledens egenskapsuppgifter. Dessutom testades en ny metod för granskning av översvämningsrisker, risker för värmebölja och sårbarheter i bannätet.

De säkerhets- och driftsäkerhetsrisker som väderförhållandena medför för järnvägarna bedömdes och åtgärder som minskar riskerna fastställdes i ett samarbetsprojekt med olika aktörer i järnvägssystemet.

Trafikledsverket deltog i det nationella Sendai-nätverkets arbete, där man främjar hanteringen av klimatrisker och andra katastrofrisker i samarbete mellan olika förvaltningsområden. Trafikledsverket deltar aktivt i det europeiska och internationella samarbetet för anpassning till klimatförändringen med väg- och järnvägsorganisationer (bland annat CEDR, PIARC, UIC, PRIME). I utvecklingsprojekten har man utrett hur extrema väderfenomen (bland annat hårda regn, höga temperaturer, hårda vindar) påverkar väg- och baninfrastrukturen samt utvecklat metoder för att identifiera och bedöma trafikledsverkets sårbarheter och risker samt verkställa åtgärderna för anpassning till klimatförändringen.

 

Främjande av klimatpolitiken

Kivikkoinen merenranta kesäisessä säässä, taustalla pieni punainen mökki ja yksinäinen puu, avomeren horisontti näkyy kaukana.
 

Trafikledsverket har flera roller i främjandet av den nationella klimatpolitiken. Verket producerar information om hur samordningen av trafikleder, trafikledshållning samt trafik och markanvändning påverkar bekämpandet av och anpassning till klimatförändringen. Denna information utnyttjas när man utarbetar nationella strategier och planer för klimatet i samarbete med andra aktörer inom statsförvaltningen. Dessutom har Trafikledsverket till uppgift att verkställa de riksomfattande målen och riktlinjerna för statens trafikledsnät i anslutning till klimatförändringen. 

Centrala riksomfattande strategier och Trafikledsverkets roll i dem

Finlands trafikpolitik styrs av den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12). Statsrådet godkände den föregående Trafik 12-planen i april 2021 och planen uppdateras som bäst. De tre huvudmålen i planutkastet som publicerades i december 2024 är funktionalitet, säkerhet och hållbarhet. Trafikledsverket verkställer Trafik 12-planen för statens trafikledsnät. Centrala verktyg för verkställandet är programmen för trafikledshållning (investeringsprogrammet för statens trafikledsnät, planeringsprogrammet och basplanen för basunderhållet) och deras konsekvensbedömningar. Minskningen av utsläppen är en del av främjandet av målet om ekologisk hållbarhet. Trafikledsverket deltar också i uppdateringen av Trafik 12-planen.

Det klimatpolitiska planeringssystemet enligt klimatlagen (423/2022) skapar utgångspunkter för utvecklingen av trafiksystemet. Till systemet hör en klimatpolitisk plan på lång sikt som utarbetas en gång per tio år, en klimatpolitisk plan på medellång sikt (KAISU) som utarbetas varje regeringsperiod samt en nationell plan för anpassning till klimatförändringen (KISS2030). KAISU innehåller ett åtgärdsprogram för att minska utsläppen från ansvarsfördelningssektorn. Trafikledsverket verkställer för sin del riktlinjerna i KAISU som gäller åtgärder för den cirkulära ekonomin och minskningen av utsläpp från trafiken, arbetsmaskinerna och offentliga upphandlingar. Trafikledsverket har en betydande roll i att minska klimatutsläppen från infrastrukturbyggande och upphandlingar. 

Resultat år 2024

Bedömningen av koldioxidsnålheten inom infrastrukturbyggandet togs i bruk

Trafikledsverkets mål är att främja bedömningen av klimatkonsekvenserna och koldioxidsnåla, livscykelbeständiga lösningar med beaktande av trafikledshållningens hela livscykel. Förankringen av metoden för bedömning av koldioxidsnålhet inom infrastrukturbyggande som publicerades 2023 har fortsatt 2024 genom att erbjuda stöd för att inkludera bedömningen av koldioxidsnålhet i planeringen. Metoden för bedömning av koldioxidsnålhet har gjort det möjligt att beakta de klimatkonsekvenser som infrastrukturbyggandet orsakar som en del av projektens konsekvensbedömning och beslutsfattande. År 2024 drog man också upp riktlinjer för att utvidga bedömningen och följa upp utfallet av koldioxidutsläpp som en del av Trafikledsverkets och NTM-centralernas byggprojekt i de projekt för vilka en projektbedömning har utarbetats.

Utvecklingen av bedömningsverktygen och informationshanteringen har fortsatt i omfattande samarbete inom Trafikledsverket samt med centrala samarbetspartner. Samarbetet med alliansen som utvecklar beräkningstjänsten Ihku har intensifierats och de centrala utvecklingsbehoven för Ihku-utsläppsberäkningen har programmerats för åren 2025–2026. De centrala utvecklingsbehoven stöder ett mer enhetligt utnyttjande av utsläppsinformationen som en del av projektens konsekvensbedömning. Som en del av utvecklingen av utsläppsdatabasen för infrastrukturbyggande har Finlands miljöcentral skapat en omfattande sammanställning av de mest typiska utsläppen från trafikledsprojekt som omfattar över 500 projekt. Underhållet och utvecklingen av utsläppsdatabasen för infrastrukturbyggande (co2data.fi) har fortsatt genom aktivt samarbete med Finlands miljöcentral. Kopplingen av utsläppsinformationen till kostnadsinformationen betjänar produktionen av enhetlig information i större utsträckning som stöd för beslutsfattandet. 

År 2024 pilottestades utsläppsberäkningen enligt metoden för bedömning av koldioxidsnålhet inom infrastrukturbyggande i projekt i ett tidigare planeringsskede. Dessutom genomfördes ett pilotprojekt för banunderhåll på underhållsområde 3, som sträcker sig från Riihimäki till Karleby och omfattar cirka 850 kilometer spår, cirka 800 växlar, 35 trafikplatser och cirka 500 plankorsningar. Till underhållsområdet hör också Tammerfors gods- och personbangård samt bangårdarna i Seinäjoki och Karleby. I pilotprojektet för banunderhåll ingick dessutom ett pilotprojekt för användning av förnybart bränsle och utsläppsberäkning under perioden juni 2024 till mars 2025.

Utsläppen från arbetsmaskiner och byggplatstransporter beräknades utifrån den faktiska bränsleförbrukningen. År 2024 var bränsleförbrukningen under pilotprojektet cirka 85 000 l. Största delen, 65 procent, av det förbrukade bränslet var förnybar diesel eller förnybar brännolja. Fossila bränslen utgjorde 35 procent av bränsleförbrukningen. Utsläppen från bränsleförbrukningen utgjordes huvudsakligen av förbrukningen av fossil diesel (49 %) och fossil brännolja (25 %). Genom att använda förnybara bränslen i stället för fossila bränslen uppnåddes en utsläppsbesparing på cirka 148 000 kg CO2e, vilket är cirka 7 procent av entreprenadens totala utsläpp under granskningsperioden (juni–december 2024). Om endast fossila bränslen hade använts som bränsle, skulle utsläppen av bränslen och frakter i entreprenaden ha ökat 2,2-faldigt.

Utsläppsberäkningen pilottestades i projektet Rv 6 vid Koria

I projektet Rv 6 vid Koria tog man i bruk Trafikledsverkets nya metod för bedömning av koldioxidsnålhet, som publicerades i slutet av 2023. I projektet förbättras riksvägen och bron över järnvägen ersätts med en ny. Beräkningen inkluderades som en del av entreprenaden och de utsläppsminskningar som uppnåtts under genomförandefasen kan verifieras. Till exempel kalkcementet har ersatts med en GTC-blandning, vilket har minskat projektets totala utsläpp avsevärt.

Kolutsläppen under infrastrukturprojektets livscykel delas in i tre faser: innan infrastrukturen tas i bruk, under dess användning och i slutet av livscykeln. Utsläppen från projektet Rv 6 vid Koria beräknas för en livscykel på 50 år. De viktigaste utsläppskällorna är de material som använts i byggandet. Under användningen uppstår mest koldioxidutsläpp av förnyandet av konstruktionerna, och ett mer hållbart beläggningsmaterial medför livscykelbesparingar i projektets utsläpp.

Infografiikka kuvaa infrahankkeen päästölähteitä elinkaaren eri vaiheissa: ennen käyttöönottoa (materiaalit, kuljetukset, rakentaminen, maankäyttö), käyttövaiheessa (väylän käyttö, kunnossapito, korjaaminen, energiankäyttö) ja elinkaaren loppuvaiheessa (purkaminen, kuljetus, kierrätys, loppusijoitus).
 

Trafikledsverkets mål är att främja koldioxidsnåla, livscykelbeständiga lösningar i trafikledsplaneringen, byggandet och trafikledshållningen. Med hjälp av utsläppsberäkningen producerar man information om utsläpp från infrastrukturbyggande och identifierar betydande möjligheter till utsläppsminskning.

Nordiskt samarbete

Trafikledsverket arbetar aktivt för att främja hållbarhet och klimatfrågor i de nordiska trafikledsmyndigheternas samarbetsnätverk NordFoU samt vid Nordiska väg- och trafikforumet (NVF). I NordFoU ligger tyngdpunkten på koordinering av FoU-projekt mellan trafikledsorganisationer, som främjas genom gemensamma forskningsprojekt. Samarbetet i klimatfrågor har pågått redan länge inom både NordLCA- och NordLCA+-projekten.

År 2024 inleddes det nyaste samarbetsprojektet NordCLIMPACT, som även Island anslöt sig till utöver trafikledsmyndigheterna i Norge, Sverige, Danmark och Finland. För NVF:s del inleddes Finlands fyraåriga ordförandeskapsperiod 2024. Vid sidan om de tidigare arbetsgrupperna inleddes arbetet i en temagrupp som koordineras av Trafikledsverket och som särskilt fokuserar på att dela klimat- och miljöinformation mellan NVF:s arbetsgrupper.

NordCLIMPACT-projektet

NordCLIMPACT-projektet är en fortsättning på utvecklingen av livscykelberäkningen för trafikledsprojekt, som tidigare har främjats inom NordFoU i NordLCA- och NordLCA+-projekten. Tyngdpunkten i NordCLIMPACT-projektet som inleddes i juni 2024 ligger på nordiskt samarbete och utveckling av gemensamma, hållbara och klimatvänliga verksamhetsmodeller inom branschen inom följande teman:

  • Integrering av utsläppsberäkningen och anslutningsytor till infrastrukturprojektens BIM-modeller
  • Effekterna av EU:s taxonomi och den gröna omställningen på aktörerna inom trafikledshållningen i de nordiska länderna
  • Mer omfattande utnyttjande av LCA- och klimatinformation i beslutsfattande och upphandlingar
  • Delning av god praxis och koordinering av utvecklingen av verktyg, metoder och information för LCA-beräkning.

Beräkning av beläggningarnas miljökonsekvenser (Environmental Product Declaration)

Tieasfalttityömaa keväisessä maisemassa; suuri asfalttikone ja jyrä tekevät uutta päällystettä, ja työntekijät oransseissa turvavarusteissa ohjaavat työmaata metsän laidalla.
 

Trafikledsverket har länge utvecklat utsläppssnålheten vid upphandling av beläggningar och målet är att beakta miljökonsekvenserna som en del av upphandlingen av beläggningsentreprenader. Miljövarudeklarationer för asfalt och projektspecifik (beräkning med realiserade uppgifter) beräkning av miljökonsekvenser har identifierats som ett sätt att främja ärendet och producera nödvändig information för styrningen av upphandlingar.  

Beläggningsbranschen har skaffat ett gemensamt verktyg för beräkning av miljövarudeklarationer och miljökonsekvenser 2021. Under 2022 bereddes egna beräkningsregler (AsfalttiPCR) som ska styra utsläppsberäkningen för beläggningsbranschen i Finland. År 2023 pilottestades utsläppsberäkningen för första gången i entreprenader.

Under 2024 uppdaterades avgränsningarna enligt AsfalttiPCR i beräkningsverktyget, varefter beräkningarna kunde preciseras och utvidgas. Entreprenörerna gjorde och levererade beräkningar av asfaltmassors utsläpp i modulerna A1–A5. Det finns dock fortfarande ett behov av att uppdatera beräkningsverktyget med vissa arbetsmetoder som används i Finland (t.ex. remix-metoden) och andra bestämningar.

I beräkningarna 2024 och utifrån beräkningsresultaten granskades verktygets funktion och man kunde bedöma de genomsnittliga utsläppen från traditionella beläggningsmassor och -metoder. Även om beräkningar inkom från olika entreprenörer runt om i Finland var resultaten i linje med varandra. Dessutom understöddes beställarna i fjol i att utnyttja resultaten av beräkningen av miljökonsekvenserna. År 2025 kommer man att precisera och ytterligare utöka beräkningen av beläggningsentreprenadernas miljökonsekvenser.  

Under 2024 utvecklades också en bonusmodell för beläggningsupphandlingar, med vilken det är möjligt att styra till utsläppsminskningar. För enskilda entreprenader 2025 har ett gränsvärde fastställts utifrån beräkningarna för 2024. Om gränsvärdet underskrids kan entreprenören få bonus.

I framtiden är målet att få mer exakt information om utsläppen från beläggningsbranschen och olika beläggningsmetoder samt hur de utvecklas. Tanken är att entreprenörerna själva ska kunna avgöra och visa hur de uppnår ett så utsläppssnålt slutresultat som möjligt. Det väsentliga är dock att beakta utsläppen under hela livscykeln i framtiden, eftersom bl.a. beläggningens livslängd har en betydande roll i utsläppen. I valet av beläggningens råvaror och tillverkning lönar det sig att koncentrera sig på att minska de faktorer som orsakar de största utsläppen. De största utsläppen från beläggningsarbetet uppstår för närvarande vid tillverkningen av asfalt.