Grundplan för trafikledshållningen 2025–2028

Grundplanen för trafikledshållningen beskriver hur anslagen för bastrafikledshållningen riktas för att uppnå servicenivån och målen för trafiklederna. Planeringen görs i huvudsak för ett år och preliminärt för en fyraårsperiod. Finansieringen för 2025 har fastställts i statsbudgeten. För åren 2026–2028 följer finansieringen planen för de offentliga finanserna.

I grundplanen för trafikledshållningen beskrivs trafiktjänster inom underhåll, reparation och förbättring av det statliga trafikledsnätet som finansieras av bastrafikledshållningen. Investeringarna å sin sida beskrivs i investeringsprogrammet. Investeringsprogrammet omfattar utöver utvecklingsprojekt för trafikledsnätet även de största förbättringsprojekten som enligt planerna ska genomföras med finansiering från bastrafikledshållningen.

Grundplanen för trafikledshållningen verkställer för sin del den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen. Planen grundar sig på trafiknätets strategiska lägesbild som uppdateras av Transport- och kommunikationsverket Traficom. 

Grundplanen uppdateras årligen och fungerar också som stöd för förvaltningen av Trafikledsverkets trafikledsegendom. 

Hur fattas besluten om finansieringen och styrningen av bastrafikledshållningen?

Varje år fattar riksdagen beslut om anslag till bastrafikledshållningen och fastställer mål för användning av finansieringen. Finansieringen styrs enligt mål och behov. Trafikledsverket styr NTM-centralerna i hanteringen av väghållningsuppgifterna. 

NTM-centralerna publicerar regionala planer för väghållningen och trafiken

Plan för bastrafikledshållning för 2025 och preliminär plan för 2026–2028

Den dagliga rörligheten tryggas, men finansieringen av bastrafikledshållningen har under en lång tid varit knapp i förhållande till behoven, vilket har lett till en ökning av trafikledsunderhållets reparationsskuld och köbildning vad gäller genomförandet av förbättringsprojekt. Den föregående regeringen gjorde en årlig nivåökning på 300 miljoner euro i bastrafikledshållningen från och med 2020, vilket fick den årliga finansieringsnivån för bastrafikledshållningen att stiga till cirka 1,3 miljarder euro. Höjningen av kostnadsnivån för underhållet och byggandet av trafiklederna har dock försämrat finansieringens köpkraft betydligt sedan 2021. Kostnaderna för markbyggnad (jordbyggnadskostnadsindex) har stigit med i genomsnitt nästan 30 procent från 2020 till 2023. Höjningen av kostnadsnivån har jämnats ut, men kostnaderna har inte börjat sjunka.

Den minskade köpkraften under de senaste åren syns såväl i underhållet, användningen, reparationen och förbättringen av trafiklederna som i trafiktjänsterna. För att trygga den dagliga trafiken har man ökat finansieringen av underhållet och användningen av trafiklederna för att hålla deras nivå oförändrad, och detta har minskats från finansieringen för trafikledernas förbättringar och reparationer. Dessutom har de ökade reparationskostnaderna minskat antalet åtgärder som vidtagits med finansiering enligt ramen. Reparationer av kritiska objekt prioriteras. Projekten för att förbättra trafiklederna har gallrats ner till ett minimum och till exempel den finansiering som uppskattats för dem i den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021 har överförts till reparationer av trafiklederna. Den erhållna separata finansieringen (MBT, riksdagens fördelningsobjekt) är lokalt betydande.

I Petteri Orpos regeringsprogram har man dragit upp riktlinjer för en tilläggsfinansiering på sammanlagt 520 miljoner euro för regeringsperioden för att avveckla reparationsskulden för trafiklederna, vilket gav 250 miljoner euro 2024 och 200 miljoner euro 2025 för att täcka landsvägarnas reparationsskuld. Den årliga finansieringsnivån för bastrafikledshållningen uppgår således i genomsnitt till cirka 1,4 miljarder euro per år under 2025–2028.  I samband med uppdateringen av den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen har man identifierat ett behov av att avsevärt höja finansieringsnivån för bastrafikledshållningen. Med tilläggsfinansieringen skulle man trygga nivån på underhållet och trafiktjänsterna, kontrollera trafikledernas reparationsskuld och möjliggöra mindre förbättringsprojekt som främjar trafikens funktion, säkerhet och hållbarhet.

Ändringar i verksamhetsmiljön påverkar planeringen av trafikledshållningen, och ändringar beaktas i samband med granskning och uppdatering av planen.

Läs mer: Underhåll av trafikledsnätet

Finansiering av bastrafikledshållning som helhet och per trafikledsform

Dispositionsplan för finansiering (M€) med inkomster​ 2025 2026 2027 2028
Väghållning 933 641 641 641
   Underhåll 257 262 267 273
   Reparation 332 306 301 296
   Finansiering av reparationsskuld 200      
   Förbättring och planering 84 15 15 15
   Landsvägsfärjor 60 58 58 58
Banhållning 448 408 408 408
   Drift och underhåll 219 216 216 221
   Reparation 156 171 180 175
   Förbättring och planering 73 21 12 12
Farledshållning 113 125 125 125
   Vintersjöfart 77 85 85 85
   Underhåll 19 20 20 20
   Reparation 16 17 17 17
   Förbättring och planering 1 3 3 3
Trafikstyrning och information 168 168 168 168
TOTALT 1605 1285 1285 1285

Tabell. Dispositionsplan för trafikledshållningens finansiering 2025–2028. Tabellen innehåller inkomster cirka 50 M€/år, den största portionen är banavgifts intäkter. (Planeringsläget december 2024)

Dispositionsplan för väghållningens finansiering (miljoner €), inkl. intäkter 2025 2026 2027 2028
   Underhåll 257 262 267 273
   Reparation 332 306 301 296
   Finansiering av reparationsskuld 200      
   Förbättring och planering 84 15 15 15
   Landsvägsfärjor 60 58 58 58
Totalt 933 641 641 641

Tabell. Dispositionsplan för väghållningens finansiering 2025–2028. Tabellen innehåller inte anslag som överförs från föregående år. (Planeringsläget december 2024)

Underhåll: Vägnätets dagliga framkomlighet har prioriterats och därför dimensioneras finansieringen av underhållet och användningen enligt behov. Finansieringsnivån fastställs utifrån de konkurrensutsatta entreprenadpriserna för landsvägarnas regionalentreprenader och bland annat prognoserna för energiförbrukningen. Finansieringen fördelas regionalt till NTM-centralerna utifrån dessa grunder. 

Den största kostnadsposten i produktgruppen är vägnätets vinterunderhåll. De övriga största utgiftsposterna är underhåll av trafikmiljön och grusvägar samt energikostnader för vägbelysning. Underhållets verksamhetslinjer ligger till grund för valet av åtgärder.

Reparation: Den största finansieringen har anslagits till reparationer. Största delen av finansieringen riktas till reparationer av landsvägarnas beläggningar och broar. Vanligtvis saknas tillräcklig finansiering, vilket innebär att man särskilt har varit tvungen att gallra bort beläggningsreparationer. I regel är det reparationer av lågtrafikerade vägar som har gallrats bort. Att pruta på reparationerna leder till att man hamnar efter med underhållet och till att reparationsskulden ökar.

Tilläggsfinansieringen för att avveckla reparationsskulden för 2025 (200 miljoner euro) används särskilt för att utvidga beläggningsprogrammet för landsvägar och reparationsprogrammet för broar, och reparationsskulden för vägnätet ökar måttligt. Reparationernas verksamhetslinjer ligger till grund för valet av åtgärder vad gäller reparation av vägnätet.

Förbättring: Förbättring består till stor del av projekt som beviljats separat finansiering. Förbättringsprojekt genomförs ofta genom samfinansiering med kommuner. De största objekten som föreslås för genomförande har presenterats i Trafikledsverkets investeringsprogram. På grund av de ökade jordbyggnadskostnaderna under de senaste åren och den fortfarande höga kostnadsnivån kan förbättringsprojekten inte genomföras i enlighet med den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplan som färdigställdes 2021. Annan finansiering än den som anslagits genom separata beslut fördelas till NTM-centralerna i proportion till trafikprestandan i varje enskild NTM-region.

Landsvägsfärjor: Den finansiering som behövs för landsvägsfärjetrafiken fastställs på grundval av priserna i färjetrafikens serviceavtal. Landsvägsfärjetrafikens finansiering riktas i sin helhet till NTM-centralen i Egentliga Finland, som nationellt ansvarar för landsvägsfärjetrafiken, reparationerna av strandkonstruktioner och underhållet av färjefarleder.

Trafikreglerings- och trafikledningstjänster: Finansieringen av trafikreglerings- och trafikledningstjänsterna grundar sig på väg-, sjö- och järnvägstrafikens reglerings- och ledningstjänstehelhet som produceras med ett serviceavtal mellan Trafikledsverket och Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab. (Trafikregleringstjänster ingår inte i tabellen som en del av väghållningen).

Dispositionsplan för banhållningens finansiering (miljoner €), inkl. intäkter ​  2025 2026 2027 2028
   Drift och underhåll 219 216 216 221
   Reparation 156 171 180 175
   Förbättring och planering 73 21 12 12
Totalt 448 408 408 408
     Intäkter (banavgift) 57 57 57 57
Nettoanslag 391 351 351 351


Dispositionsplan för banhållningens finansiering 2025–2028. Tabellen innehåller inte anslag som överförs från föregående år. (Planeringsläget december 2024)

Underhåll: Den dagliga framkomligheten har prioriterats och därför dimensioneras finansieringen av underhållet och användningen enligt behov. Underhållsnivån grundar sig på banornas underhållsklassificering. Underhållsnivåerna fastställs enligt den hastighet som används på banan och banans överbyggnad (räls, sliprar och stödskikt). Hastighetsnivån å sin sida fastställs utifrån banans trafikbehov. Finansieringen av banunderhållet har bundits med långfristiga avtal.

Reparation: På bannätet genomförs å ena sidan små lokala reparationer och å andra sidan stora reparationsprojekt. I finansieringen för reparationer är de objekt som inletts med separata beslut bundna. Övriga reparationer justeras enligt den återstående, utmanande finansieringsnivån. Av större reparationer har prioriterade behovs- och genomförandeprogram upprättats.

Förbättring: En betydande del av förbättringsfinansieringen består av projekt som har fått separat finansiering eller som på annat sätt har beslutats om separat. De viktigaste förbättringsobjekten är grundliga reparationer av banorna Uleåborg–Laurila och Jyväskylä–Pieksämäki, förbättringsåtgärder för Karelenbanan, inkl. förnyande av Syrjäsalmi järnvägsbro i Kides samt förbättring av plankorsningarnas och bannätets nätverk av virkesterminaler.

Plankorsningar och deras åtgärder behandlas på Trafikledsverkets webbplats: 
Plankorsningar
Avlägsnande av plankorsningar: Plankorsningsprogrammet

Trafikreglerings- och trafikledningstjänster: Finansieringen av trafikreglerings- och trafikledningstjänsterna grundar sig på väg-, sjö- och järnvägstrafikens reglerings- och ledningstjänstehelhet som produceras med ett serviceavtal mellan Trafikledsverket och Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab. (Trafikregleringstjänster ingår inte i tabellen som en del av banhållningen).

Dispositionsplan för farledshållningens finansiering (miljoner €) 2025 2026 2027 2028
   Vintersjöfart 77 85 85 85
   Underhåll 19 20 20 20
   Reparation 16 17 17 17
   Förbättring och planering 1 3 3 3
Totalt 113 125 125 125

Dispositionsplan för farledshållningens finansiering 2025–2028. Tabellen innehåller inte anslag som överförs från föregående år. (Planeringsläget december 2024)

Vintersjöfart: Farledshållningens största utgiftspost utgörs av vintersjöfart (isbrytning), som baserar sig på beredskapstiden för den avtalade isbrytningsutrustningen och beställarens isbrytarspecifika mobiliseringsbeslut. Under planperioden förbereder man sig på att kostnaderna för vintersjöfarten ökar på grund av serviceavtalen och behovet av att förnya materiel.

Farledshållning: Farledshållning samt användning och underhåll av kanaler säkerställer farledernas dagliga framkomlighet. Finansieringen budgeteras i enlighet med priserna i de konkurrensutsatta entreprenadavtalen.

Reparation: I reparationerna betonas objekt inom handelssjöfart och reparationen av säkerhetskritiska objekt inom båtlivet.

Förbättring: Finansieringen av farledshållning är i huvudsak tillräcklig för små förbättringsprojekt. Systematiskt genomförande av större förbättringsprojekt förutsätter separat finansiering riktad till sådana projekt.

Objekt har presenterats i Trafikledsverkets investeringsprogram

Trafikreglerings- och trafikledningstjänster: Finansieringen av trafikreglerings- och trafikledningstjänsterna grundar sig på väg-, sjö- och järnvägstrafikens reglerings- och ledningstjänstehelhet som produceras med ett serviceavtal mellan Trafikledsverket och Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab. (Trafikregleringstjänster ingår inte i tabellen som en del av farledshållningen).