Utveckling av trafiknäten
Investeringsprogrammet för statens trafikledsnät är ett förslag till nya landsvägs-, ban- och farledsprojekt samt en utredning av deras konsekvenser som grundar sig på Trafikledsverkets expertbedömning. Riksdagen beslutar om genomförandet av projekten som en del av den statliga finansieringen.
Investeringsprogram för statens trafikledsnät 2027–2034
Investeringsprogrammet genomför den riksomfattande Trafik 12-planen och svarar på de centrala utvecklingsbehoven i trafiknätet. Projekten prioriteras utifrån deras genomslag, effektivitet och brådskande karaktär. Programmet uppdateras årligen utifrån ny information.
Investeringsprogrammet omfattar utvecklingsprojekt, stora ombyggnader och mer omfattande projekthelheter. Programmet innehåller också projekt som delvis finansieras av EU samt projekt som finansieras tillsammans med stadsregioner och näringslivet. Investeringsprogrammet omfattar inte redan beslutade projekt, projekt som genomförs via projektbolag, Digispårets genomförandefas eller åtgärder som genomförs med finansiering från bastrafikledshållningen.
I beredningen av investeringsprogrammet ingår en samhällsekonomisk bedömning samt en granskning av konsekvenserna till exempel med tanke på tillgängligheten, miljön och de sociala konsekvenserna. De projekt som går vidare till beslutsfattande är i allmänhet samhällsekonomiskt lönsamma. I valet har man också beaktat bland annat broarnas och de övriga konstruktionernas skick, näringslivets behov, trafiksäkerheten, försörjningsberedskapen samt kraven i TEN-T-förordningen.
De största beräknade nyttorna i investeringsprogrammet gäller trafikens smidighet. Nyttorna uppstår särskilt genom kortare restider och lägre fordonskostnader. En del av projekten påverkar också den militära rörligheten och försörjningsberedskapen.
Utveckling av vägnätet
I vägnätet riktas finansieringen huvudsakligen till TEN-T-stomnätet och huvudlederna. Genom stora projekt och mindre förbättringar åtgärdas brister i servicenivån, trafiksäkerheten förbättras och näringslivets transporter samt pendlingsförbindelser tryggas. Dessutom renoveras kritiska broar för att undvika viktbegränsningar som begränsar transporter och för att trygga tillgängligheten mellan områdena.
På huvudlederna genomförs också mindre och medelstora projekt som förbättrar det befintliga vägnätet. De gör trafiken smidigare, ökar säkerheten och bromsar upp ökningen av reparationsskulden. När det gäller det övriga vägnätet ligger tyngdpunkten på broar vars reparation inte kan finansieras med anslagen för bastrafikledshållning. På så sätt tryggas särskilt näringslivets transporter på viktiga rutter.
På landsvägsnätet utvecklas också cykeltrafiken. Genom projekten förbättras cykelvägarnas kontinuitet och kvalitet, och trafiksäkerheten ökas genom att gång- och cykeltrafik separeras från biltrafiken.
Utveckling av bannätet
På bannätet omfattar programmet några större projekt som förbättrar trafikkapaciteten på förbindelsesträckorna och i hela nätet, samt mindre åtgärder som förbättrar funktionaliteten. Målet är att förbättra tillgängligheten och säkerställa att trafiken fungerar både nationellt och internationellt.
Utveckling av farledsnätet
I farledsnätet genomförs små förbättringar med snabb effekt som tryggar näringslivets råvaru- och produkttransporter.
Investeringsprogrammets projekt har prioriterats i tre klasser
Projekten har prioriterats framför allt utifrån hur betydande deras effekter är och hur brådskande de är. Prioriteringsklassen har dessutom påverkats bland annat av projektets planeringsberedskap, den finansiering som finns tillgänglig för genomförandet samt kopplingar till andra trafikledsprojekt, näringslivets investering eller annan utveckling av markanvändningen.
Bild: de viktigaste utvecklingsprojekten i prioritetsklass 1, där beslut kan fattas i början av programperioden.
Bild: utvecklingsprojekten i prioritetsklass 2, där beslut kan fattas under programperioden.
Bild: utvecklingsprojekten i prioritetsklass 3, där beslut kan fattas i slutet av programperioden.
Investeringsprogrammets konsekvenser
Beredningen av investeringsprogrammet är en stegvis process där projekten bedöms och jämförs. I bedömningen granskas bland annat projektens samhällsekonomiska lönsamhet samt deras konsekvenser för tillgängligheten, ekonomin, miljön och människornas vardag.
De största nyttorna av investeringsprogrammet gäller trafikens funktionalitet. Restiderna förkortas och transportkostnaderna minskar, vilket förbättrar smidigheten i både arbets- och fritidsresor samt näringslivets transporter.
Säkerheten förbättras när antalet personskadeolyckor minskar. Nyttan uppstår särskilt genom vägprojekt, men programmet omfattar också banprojekt som ökar säkerheten till exempel genom att plankorsningar avlägsnas.
De ekologiska konsekvenserna gäller framför allt förändringar i buller och trafikutsläpp. Antalet invånare som exponeras för buller kommer att minska på flera platser. De samlade konsekvenserna för trafikens koldioxidutsläpp är relativt små. Utsläppen från byggandet har ännu inte kunnat beaktas i alla avseenden.
Med tanke på den sociala hållbarheten påverkar projekten särskilt möjligheterna att röra sig, säkerheten och livsmiljöns kvalitet. Förbättringen av förhållandena för gång, cykling och kollektivtrafik stöder jämlik rörlighet, bland annat genom att tillgängligheten förbättras. Konsekvenserna är lokala och kan påverka olika befolkningsgrupper på olika sätt.
Med tanke på den ekonomiska hållbarheten är konsekvenserna för de offentliga finanserna något negativa. Detta beror bland annat på förändringar i skatteintäkter och ökade underhållsutgifter när trafikledsnätet utvidgas eller förbättras. Projekten stärker dock konkurrenskraften genom att förbättra transporternas funktionssäkerhet och bannätets trafikkapacitet.