Programmens konsekvenser, risker och osäkerheter
När planer och program för trafikledsnätet bereds bedöms alltid deras konsekvenser. Målet är att säkerställa att besluten grundar sig på information, att olika synvinklar kan samordnas och att eventuella negativa konsekvenser kan minskas. Konsekvensbedömningen är en central del av prioriteringen av projekten och utvecklingen av hela programhelheten.
Bedömningen grundar sig på de mål och bedömningsramar som fastställts i Trafik 12 planen. Med hjälp av den granskar man hur utvecklingen av trafikledsnätet påverkar trafiksystemet som helhet och stöder de riksomfattande målen.
Bild: målen i Trafik 12-planen utgör en konsekvensbedömningsram för planen för bastrafikledshållningen, planeringsprogrammet och investeringsprogrammet.
Hur främjar helheten målen i Trafik 12-planen?
Bastrafikledshållningen upprätthåller nätets grundstruktur och möjliggör daglig rörlighet. Projekten i investeringsprogrammet utvecklar nätet så att det motsvarar framtida behov, och planeringsprogrammet förbättrar beredskapen för planeringen av projekten. Helheten förbättrar funktionaliteten och säkerheten, stöder ekologisk och ekonomisk hållbarhet samt främjar tillgänglighet och kollektivtrafik med olika trafikledsformer.
Svar på regionala särdrag
Åtgärderna i programmen har i huvudsak valts utifrån hur de motsvarar de riksomfattande målen. När man beaktar de pågående åtgärderna och de fattade besluten motsvarar genomförandet av Trafik 12 åtminstone i viss mån de olika områdenas särdrag.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Det finns osäkerheter i utvecklingen och underhållet av trafikledsnätet som kan påverka genomförandet av programmen och deras tidtabeller. De risker som osäkerheterna medför identifieras och följs upp som en del av beredningen och uppdateringen av programmen. Den årliga uppdateringen av programmen gör det möjligt att reagera på förändringar i verksamhetsmiljön.
Genomförandet av programmen påverkas av finansieringsnivån, kostnadsutvecklingen och det världspolitiska läget, som kan förändra både behoven och projektets kostnader. Även hur planeringen och tillståndsprocesserna framskrider samt tillgången till planeringsresurser kan fördröja projekten och öka kostnaderna.
Klimatförändringen och osäkerheten i prognoserna för trafikmängder ökar riskerna på lång sikt. När det gäller anpassningen till klimatförändringen finns det en risk för att effekterna av klimatförändringen realiseras snabbare än väntat och kräver att resurser till exempel omfördelas från utvecklingsinvesteringar till bastrafikledshållning.
Finlands ekonomi och transporter är starkt knutna till den internationella utvecklingen. Förändringar i världspolitiken, globala kriser eller konjunkturväxlingar kan snabbt förändra transportflödena och behovet av trafikledsprojekt. Detta kan påverka projektens tidsplanering, innehåll och lönsamhet. Till exempel kan pandemin ha medfört bestående konsekvenser i arbetslivet, vilket påverkar bland annat arbetsresor och de rusningstoppar som de orsakar.
Befolkningsutveckling, urbanisering och förändringar i arbetslivet ökar osäkerheten i trafikprognoserna. Även den snabba tekniska utvecklingen och klimatförändringens effekter kan förändra trafikbehoven snabbare än beräknat.