Det första WINMOS-projektet inleddes 2012 och lade grunden för ett långsiktigt partnerskap mellan Finland och Sverige. Under projektets gång lät man göra omfattande utredningar och byggde Finlands tills vidare nyaste isbrytare Polaris. WINMOS II fördjupade granskningen på systemnivå och utvidgade förståelsen för vintersjöfartens verksamhetsmiljö. Det nu pågående projektet, som är det tredje i ordningen, fortsätter utvecklingsarbetet genom både forskning och beredning av förnyandet av utrustningen.
”I alla projekt är målen desamma: säkerställa vintersjöfartens kontinuitet, trygga utrustningens tillräcklighet och utveckla isbrytarnas operativa kompetens. Lika viktigt är det att förstå förändringen i verksamhetsmiljön – man vet ännu inte allt och därför gör man detta utredningsarbete", sammanfattar enhetschef Helena Orädd vid Trafikledsverket.
EU-finansiering påskyndar utvecklingen
Den totala budgeten för WINMOS III är 60 miljoner euro. Målnivån för EU-stödet var 50 %, men budgeten minskades i samband med beviljandet av stödet från ett paket med nybyggnadsarbeten. Finlands andel av projektet är 2,8 miljoner euro, varav EU-stödet täcker hälften. Sveriges insats är klart större, eftersom Sveriges mål under WINMOS III är att bygga en ny isbrytare. Det gör projektet mer konkret än tidigare med tanke på utrustningsförnyelserna.
I projektet WINMOS IV fungerar Trafikledsverket som koordinator och det positiva finansieringsbeslutet i juli gav Trafikledsverket 42 miljoner euro i EU-stöd för att bygga en ny isbrytare. Svenska Sjöfartsverket deltar i projektet med livscykelförlängningar av den egna utrustningen, vilket kräver investeringar och projektets budget är för Sveriges del 10 miljoner euro, som beviljas 50 % EU-stöd.
Sjöfartsexpert Lauri Kuuliala sammanfattar finansieringens betydelse: ”EU-finansieringen är avgörande. Utan den skulle man inte utföra utvecklingsarbete av denna omfattning och byggnadsprojekt skulle inte kunna genomföras i motsvarande takt.”
IBNet – ett digitalt neuronnät för vintersjöfart
WINMOS III bygger på fem substansteman: Byggande av en svensk isbrytare, en forsknings- och planeringshelhet för Finlands nya isbrytare, utveckling av IBNet-systemet, stärkande av kompetensen samt forskning och analys av verksamhetsmiljön.
IBNet har lyfts fram som ett flaggskepp för hela samarbetet. Systemet stöder isbrytarnas drift, rapportering och samordning. Dess offentliga vy finns i tjänsten Baltice.org.
”IBNet är vintersjöfartens neuronnät. Den betjänar alla aktörer som deltar i operationen och i utvecklingen av den betonas driftsäkerheten och informationssäkerheten", berättar sjöfartsexpert Tuomas Taivi.
Utvecklingen av systemet fortsätter som bäst och en ny konkurrensutsättning inleds vid årsskiftet. Under de senaste åren har tyngdpunkten legat särskilt på att förbättra informationssäkerheten. Samtidigt har IBNet etablerat gemensamma verksamhetssätt och underlättat samordningen mellan myndigheter och operatörer.
En central del av WINMOS III är en analys på systemnivå, där man granskar handelsflottans struktur, förändringar i vinterförhållandena och deras inverkan på vintersjöfarten som helhet. Detta arbete skapar en grund för den investeringsplan som nämns i regeringsprogrammet, kommande isbrytaranskaffningar och utvecklingen av isklassbestämmelserna.
”Isbrytarna är den synligaste delen av systemet, men de mest effektiva besluten uppstår genom att vi förstår hur hela systemet fungerar. Därför är detta arbete så viktigt”, betonar Orädd, Kuuliala och Taivi.
Ökad smidighet, mindre utsläpp
Miljöfrågorna är en stark del av projektet. Förnyelsen av utrustningen minskar utsläppen betydligt, eftersom den moderna tekniken minskar bränsleförbrukningen. Utsläppsberäkningen på systemnivå har också gett ny information om hur vinterns stränghet påverkar de enhetsspecifika utsläppen och operationsprofilen.
Trafikledsverkets experter påminner om att utsläppsminskningen inte kan lösas med en sak. Det behövs förståelse för hur handelsfartyg, isbrytare, isförhållanden och drift påverkar varandra.
WINMOS III fortsätter till slutet av 2027 och kommer sannolikt att kräva en fortsättning. I Sverige har kostnader som berättigar till WINMOS IV-stöd uppkommit redan sedan ansökan lämnades in, dvs. sedan februari, och de framskrider till 2029. Behovet av projekt håller dock inte på att minska: Vintersjöfarten i Östersjön är ett globalt sett exceptionellt system som saknar direkta jämförelser.
”Utvecklingen av vintersjöfarten kräver kontinuitet. WINMOS-projekten ger oss verktyg och information som kan användas för att utveckla systemet i årtionden framåt”, säger Helena Orädd.
Läs mer: http://www.winmos.eu/