Grovt taget indelas planeringen av trafiklederna i förutredningar, utredningsplanering, väg- och banplanering och slutligen byggnadsplanering som görs före byggandet. Varje planeringsskede har sitt eget syfte. De tidigaste planeringsskedena behövs för att utreda de grundläggande frågorna: vilka är de trafikmässiga behoven och problemen, behövs det nya infrastrukturinvesteringar för att lösa dem eller finns det eventuellt andra lösningsalternativ. En väsentlig del av förutredningarna är också konsekvensbedömningen: hur skulle till exempel en ny trafikled påverka människors liv och näringslivets verksamhetsförutsättningar?
"Vi vill i ett så tidigt skede som möjligt bedöma trafikledsprojektens nödvändighet, genomförandemöjligheter och fasindelning. Det lönar sig att planera omsorgsfullt. I nästan alla stora trafikledsprojekt avslöjas utmaningar och problem med tiden och i något skede av livscykeln. Det är bättre att lösa sådana utmaningar på planeringsbordet än i genomförandeskedet på byggarbetsplatsen", säger direktör för planering Jaakko Knuutila.
Planeringen hjälper också till att skilja agnarna från vetet. Om projektet visar sig vara olönsamt eller omöjligt att genomföra, kan arbetet på basis av kunskapsunderlaget avslutas före närmare planeringsskeden. Och även om projektet är lönsamt är det viktigt att skilja på och jämföra projekten, eftersom det på grund av begränsade resurser inte är möjligt att föra alla lönsamma projekt vidare till genomförandefasen.
"Vi bedömer till exempel fördelarna, nackdelarna och kostnaderna för alla betydande projekt på samma sätt. Det är viktigt att projekten är jämförbara, eftersom det annars skulle vara svårt att till exempel prioritera och fatta motiverade beslut på ett transparent sätt”, säger Knuutila.
Blicken mot internationella förbindelser
Trafikledsverket har även i år färdigställt många utredningar. I offentligheten har man betonat utredningar som fokuserat på Finlands internationella förbindelser, såsom Förutredningen om den fasta förbindelsen över Kvarken och Utredningen av spårvidden i Norra Finland.
"Båda förutredningarna har gett ett viktigt kunskapsunderlag som stöd för den offentliga debatten. I norra Finland har utvidgningen av EU:s spårvidd till Finland också fått en fortsättning, eftersom vi för närvarande planerar den så kallade Rail Nordica", berättar Knuutila.
Planeringen av Rail Nordica har fått 20 miljoner euro i finansiering från regeringen och omfattar till exempel planering av hamnförbindelserna Torneå–Röyttä och Kemi–Ajos, planering av en ny järnvägsbro i Torneå och Haparanda samt planering av en omlastningsplats.
Utöver internationella förbindelser har miljöfrågor betonats i de senaste utredningarna. Till exempel den nyligen färdigställda utredningen om metoder för infrastrukturen och trafikledshållningen för bekämpning av klimatförändringen sammanställer information om metoder med vilka Trafikledsverket för sin del kan stävja klimatförändringen. Vi har tidigare publicerat en nyhet om utredningen: För att minska utsläppen från trafiklederna behövs ett omfattande urval av metoder och samarbete.
Från förutredning till genomförande
Förutredningar är inte bara tekniska dokument, utan de har en viktig roll i de framtida trafikledernas livscykel och i produktionen av kunskapsunderlag för beslutsfattandet om följande skeden. Till exempel i förutredningen om Karelenbanan hittades flera lönsamma projekt, av vilka en del redan byggs som bäst och en del ännu planeras noggrannare.
"Banprojektet mellan Luumäki och Imatra är redan till många delar klart och planeringen av Imatra-Joensuu-banan är redan långt framskriden. Dessa är konkreta exempel på projekt där förplaneringen hjälpte till att hitta förutom utmaningar även möjligheter samt ett kunskapsbaserat sätt att främja projekt", säger Knuutila.