Bild: En illustration av den nya brytaren
Efter modellförsöken har man nu gått över till konceptplaneringsfasen, där man kommenterar och redigerar planeringsmaterialet och specificeringen tillsammans med slutanvändarna, konstruktören och experterna.
”Användarupplevelserna har medvetet lyfts fram i planeringens kärna. Utöver modellerna och ritningarna är det viktigt för oss att höra hur lösningarna känns för dem som kommer att använda fartyget på riktigt. Därför har isbrytaroperatörerna samt representanter för el- och automationssidan deltagit i arbetet”, berättar sjöfartexpert Lauri Kuuliala vid Trafikledsverket.
Sikten från kommandobryggan har betonats särskilt. Därmed är bogsergaffeln, fartyget som ska assisteras, hanteringen av bogservajern och besättningen som arbetar på akterdäcket hela tiden i operatörens synfält. Även däcks- och maskinkontorens placering samt mässutrymmena har finslipats så att fartygets interna funktion stöder arbetet i krävande förhållanden. Även små lösningar bidrar till att arbetet är smidigt och säkert.
”Trafikledsverket har som beställare hela tiden haft en mycket tydlig uppfattning om vilken typ av isbrytare som behövs för att ersätta Voima, som redan är 70 år. Vi har fått beröm för de snabba besluten, vilket i sin tur har hjälpt oss att hålla tidtabellen”, berättar enhetschef Helena Orädd.
I detta skede väljs det av två olika propulsionsalternativ för isbrytaren som bäst kombinerar prestanda och kostnadseffektivitet. Här lönar det sig att lägga tid på planeringen, eftersom underhållskostnaderna fördelas på 50 år. Enligt modellförsöken ligger prestandan hos B+ i förhållanden som är viktiga för planeringen nära prestandan hos äldre isbrytare i klass A. Naturligtvis är utsläppen mindre än i Voima, som i sinom tid går i pension.
Den nya isbrytaren har också konstruerats att röra sig smidigare i öppet vatten, vilket det kommer att finnas mer av i under de kommande decennierna och med klimatförändringen. De svåra isförhållandena håller däremot inte på att försvinna, och därför behövs isbrytare även i framtiden.
Från konkurrensutsättning av varv till byggande
Nästa år övergår man från planering till konkurrensutsättning av varvet. För närvarande för man marknadsdialoger med varven.
”Det har varit en god och öppen anda i diskussionerna med varvet – vi har kommit direkt till kärnfrågorna om vad som är byggbart. Ritningsmaterialet hålls relativt tätt så att varven kan optimera genomförandet konkurrensmässigt. Planeringsprincipen är att beredskapen – utrymmesreserveringar, installationsbarhet och tekniska förutsättningar – är i ordning, men varvets lösningar får det spelrum som behövs”, sammanfattar Lauri Kuuliala.
Avsikten är att byggarbetet ska inledas 2027 och vara klart i september 2029. Byggandet är en del av projektet WINMOS IV, som har beviljats 42 miljoner i CEF-stöd.