1. Näringslivets föränderliga behov
I intervjuer och översikter med näringslivet har man utrett kommande transportbehov och prognoser bland annat i fråga om fartygsstorlekar, råvaruanskaffningar och varuflöden. Den militära rörligheten, som är mycket aktuell, ombesörjs som en del av den normala vintersjöfarten.
”Utsikten är att framtidens varuflöden till exempel i och med återvinningsekonomin och nya bränslen också kan bestå av mindre bäckar, varvid antalet små fartyg ökar. Man strävar efter att anpassa sig till näringslivets behov av assistans när situationerna förändras. Även om isbrytarna konstrueras för 50 år medför ett nära samarbete med Sverige en bredd i isbrytarflottan. Vi granskar behovet av isbrytning och servicenivån som en helhet. Samtidigt utreder vi förutsättningarna för gemensam upphandling till exempel genom att gå igenom ländernas upphandlingslagstiftning.”
2. Handelsflottans assistansverksamhet ändrar form
Utsläppsminskningsmålen formar handelsflottans förmåga att röra sig i is. Fartygens maskineffekt i förhållande till fartygets vikt minskar och allt färre fartyg byggs i den högsta isklassen. I vinterförhållanden innebär trenden att fartygens förmåga att självständigt röra sig i is försämras.
”Fartygens behov av assistans förändras. Medan flera fartyg tidigare har åkt efter isbrytaren i en konvoj ökar nu behovet av att bogsera enskilda fartyg. Det innebär att isbrytarflottan också ska vara mångsidigare. Mindre isbrytare i början av vintern och kraftigare i de stränga förhållandena under midvintern. Dessutom granskar vi det finsk-svenska isklassificeringssystemet tillsammans med Traficom. Det nuvarande isklassificeringssystemet har varit i kraft väldigt länge, men den aktuella förändringen av handelsflottan förutsätter att det granskas.”
3. Föränderliga isförhållanden och kustens vindparker förändrar isens rörelser
Isvintrarna håller på att förändras. Även om vintrarna är mildare packar vinden isen till vallar och sörjebälten, på grund av de rådande vindarna ofta just vid Finlands kust. Även i ljuset av historiska uppgifter är variationen mellan isvintrarna stor: vi kan även i fortsättningen anta att vi får uppleva både milda och stränga isvintrar. En annan förändring är de planerade vindparkerna vid kusten, som om de förverkligas för bidrar till att påverka isens rörelser.
”Vindkraftsparkernas inverkan på isens dynamik simuleras tillsammans med VTT, Meteorologiska institutet och Aalto-universitetet. Hittills vet vi inte exakt hur isarna skulle bete sig och det finns inga exempel från världen heller. Däremot har Finland lång erfarenhet av att modellera isförhållanden och utifrån forskningsrönen kan vi förbereda oss på denna förändring.”