Trafikbeteendet påverkar plankorsningsolyckorna – detta år exceptionellt hittills

Plankorsningsolyckor beror oftast på agerandet hos den trafikant som korsar plankorsningen. I Finland har inträffat årligen 13–29 plankorsningsolyckor, men år 2024 har det hittills inträffat betydligt färre av dessa olyckor. Ändå är varje olycka för mycket.

Bakgrunden till plankorsningsolyckor är ofta trafikantens ouppmärksamhet och observationsfel. Farliga situationer kan uppstå särskilt vid plankorsningar där det inte finns någon plankorsningsanläggning, till exempel bommar, som varnar för materiel som rör sig på banan. På dessa ställen är det ytterst viktigt att trafikanterna är uppmärksamma. För närvarande saknar cirka 71 procent av plankorsningarna en plankorsningsanläggning.

”Tåget kan inte väja. En plankorsningsolycka kan drabba vem som helst som rör sig på vägen: cyklister, bilister, mopedister eller fotgängare. I en plankorsning ska man agera som i trafiken i övrigt: förutse och fundera på om du hinner och ryms över på ett säkert sätt. Om tåget redan är på väg eller bommarna är på väg ner är det alldeles för sent att börja ta sig över järnvägen”, påminner säkerhetsexpert Kaisa-Elina Porras vid Trafikledsverket.

En bekant plankorsning med standardtidtabeller för persontrafiken kan vara bedräglig, eftersom godståg och till exempel underhållsmateriel med varierande tidtabeller också rör sig på bannätet.

"Trafikbeteendet påverkar plankorsningsolyckorna direkt. Ingen får ha så bråttom att man utsätter sig för en risk när man korsar järnvägen. Om det till exempel uppstår köer framför en plankorsning måste varje förare själv säkerställa att det är säkert att korsa järnvägen", säger Porras.

Exceptionellt få olyckor – ständiga säkerhetsförbättringar

Trafikledsverket har förbundit sig till att kontinuerligt förbättra säkerheten i plankorsningar, eftersom plankorsningarna trots det förbättrade säkerhetsläget under de senaste åren utgör en betydande risk på i trafiken.

”I år har det hittills inträffat sex plankorsningsolyckor, vilket är klart färre än genomsnittet. Vårt mål är ändå att det inte sker olyckor överhuvudtaget. Byggandet av säkra plankorsningsmiljöer har en stor roll i den fortsatta positiva utvecklingen, men minst lika viktigt är trafikanternas agerande", konstaterar Porras.

I finska statens bannät finns för närvarande cirka 2 460 plankorsningar. Tiotals av dessa avlägsnas eller förbättras varje år i Trafikledsverkets plankorsningsprogram samt i samband med andra projekt. Utöver att avlägsna plankorsningar kan säkerheten förbättras genom att bygga plankorsningsanläggningar i plankorsningarna (bommar, varningssignaler med ljus och/eller ljud). Årligen används cirka 15 miljoner euro till att avlägsna och förbättra plankorsningar.

Arbetet med att avlägsna och förbättra plankorsningarna pågår på olika håll i Finland. De kvantitativt mest betydande objekten finns på banavsnitten Kontiomäki-Pesiökylä, Hyvinge-Hangö samt Tammerfors–Björneborg. I karttjänsten Finlands Trafikleder finns alla pågående projekt för att avlägsna och förbättra plankorsningar.

Mer information om säker trafik vid plankorsningar finns på vår webbplats: Säkerhet i plankorsningar

Mer information:

säkerhetsexpert Kaisa-Elina Porras, Trafikledsverket
tfn 029 534 3864
[email protected]

Se även:

Plankorsningskampanj: Dåliga skämt som får en att stanna upp påminner om ett allvarligt ämne