Bild: Lahtis södra ringväg är ett av de största projekten i Finland som byggts enligt alliansmodellen.
”Jag kan fritt säga att Finland är nummer ett i Europa vad gäller alliansmodellen. Om man utöver infrastrukturprojekten även räknar med husbyggnadssektorn, har vi genomfört ungefär hundra alliansprojekt i vårt land”, säger Pekka Petäjäniemi, upphandlingsdirektör vid Trafikledsverket.
Hur har vi kommit hit? För ungefär tjugo år sedan väcktes frågan inom det finländska infrastrukturbyggandet om beställaren och entreprenören kunde samarbeta närmare.
”Något förenklat gjordes konkurrensutsättningarna inom byggbranschen ganska långt så att beställaren bad om anbud för ett visst projekt och valde sedan det billigaste anbudet. Beställarens roll var därefter främst att övervaka och leta efter fel”, berättar Petäjäniemi.
Det här är inte den bästa möjliga uppställningen ur samarbetets perspektiv. Beställaren och serviceproducenten borde ha samma mål för byggandet och underhållet. Det tydliga målet var att utveckla samarbetet, men de praktiska genomförandet var öppet.
Petäjäniemi säger att utvecklingen fick fart av en konferens som ordnades i Tyskland, där australiensarna presenterade en intressant innovation; en alliansmodell för offentlig upphandling. Resultaten var attraktiva.
Modell från Australien, pilotprojekt från Birkaland och Satakunta
Kunde australiensarnas alliansmodell fungera även i Finland? Trafikledsverkets föregångare Trafikverket kavlade upp ärmarna och började utreda saken. Den stora frågan var om projekt som konkurrensutsätts ska ha ett totalpris eller om upphandlingslagen också lämpar sig för en annan slags prissättning.
Det framgick att serviceproducentens arvode kunde användas i prisjämförelsen. Priset ingår alltså i konkurrensutsättningen, men i valet betonas kvalitet, såsom hur projektet leds och på vilket sätt samarbetet sker.
”När vi inte upptäckte några lagliga hinder började vi på allvar leta efter ett pilotprojekt för alliansmodellen. Det första projektet som valdes var banförbättringsprojektet Lielax–Kumo som var värd cirka hundra miljoner euro. Projektet inleddes 2011 och byggandet blev klart 2015. Försöket gav oss värdefulla lärdomar till exempel om att utveckla samarbetet och ordna workshopparna inom alliansmodellen”, berättar Petäjäniemi.
Projektet Lielax–Kumo var Europas första offentliga alliansprojekt. Projektet slutfördes i tid och de uppskattade kostnaderna underskreds med cirka 1,5 miljoner euro. Projektets förkortning var ”Liekki”. Namnet var lämpligt, för i och med de goda erfarenheterna började lågan brinna inom byggbranschen.
Bild: Byggarbetsplatsen för Tammerfors strandtunnel 2014.
Genombrottet i alliansmodellen skedde i strandtunnelprojektet i Tammerfors
”I alliansmodellen ingår en utvecklingsfas där beställaren och parten som genomför projektet tillsammans planerar bland annat projektets innehåll och genomförande. Under Strandtunnelns utvecklingsfas kom vi på många sätt att spara på kostnaderna och samtidigt påskynda byggandet. Kostnadsbesparingarna uppgick till 20 miljoner euro, dvs. cirka 10 procent av projektets totala kostnader”, berättar Petäjäniemi.
Byggandet av Strandtunneln inleddes 2013 och tunneln blev klar 2017. Projektet var mycket krävande och lyckades exceptionellt bra tack vare det fungerande samarbetet och alliansmodellen.
Modellen sprids – och väcker intresse runt om i världen
Strandtunnelns framgång öppnade också dörrar för andra projekt. Trafikledsverket har senare genomfört till exempel Lahtis södra ringväg med alliansmodellen. Tammerfors hade goda erfarenheter av Strandtunneln, och bland annat därför beslöts det att spåraprojektet skulle genomföras med alliansmodellen.
Av Trafikledsverkets pågående projekt byggs den fasta förbindelsen till Karlö enligt alliansmodellen.
”Avsikten är också att genomföra det tekniskt svåra E18 vid Reso-projektet enligt alliansmodellen. Nu pågår utvecklingsfasen och kostnadskalkylen uppgår till 200 miljoner euro. Objektet är utmanande till exempel på grund av att det ligger nära Reso centrum och omges av mycket trafik och näringsliv”, berättar Petäjäniemi.
Petäjäniemi har själv presenterat erfarenheterna av alliansmodellen runt om i världen. Han har talat om ämnet bland annat i USA, Tyskland, Storbritannien, Indien och Qatar.
I synnerhet branschens entreprenörer är intresserade av alliansmodellen. Trots att det redan finns rikligt med goda erfarenheter förhåller sig beställarna fortfarande något avvaktande till alliansen.
”Jag häpnar alltid när en del av mina internationella kollegor letar efter ursäkter för varför modellen inte skulle fungera för dem eller pratar om olika hinder för dess användning. Visst kräver alliansmodellen mod och vilja att göra saker på ett annat sätt, men mod lönar sig”, konstaterar Petäjäniemi.
Petäjäniemi är tacksam för att Finland redan på 2010-talet vågade testa på ett nytt sätt att genomföra projekt. Tack vare detta mod har alliansmodellens användning i Finland redan nått tonåren, medan flera länder ännu tar sina första steg med modellen.
Kuva: Väyläviraston hankintajohtaja Pekka Petäjäniemi on esitellyt allianssimallia lukuisissa kansainvälisissä seminaareissa.
Inget mirakel, men ett effektivt verktyg
Det finns mycket gott i alliansmodellen, men den är inte lämplig för alla trafikledsprojekt. Konkurrensutsättningen är en relativt tung process som tar flera månader och binder både beställarens och serviceproducenternas resurser. Inom alla projekt kan man dock lära sig av alliansmodellen. Alliansmodellens principer, såsom gemensamma spelregler och samarbetsträning, har börjat tillämpas även i traditionella entreprenadmodeller.
Vilka typer av projekt lämpar sig alliansmodellen bäst för?
”Alliansmodellen är överlägsen i synnerhet i mer krävande och innovativa projekt. Modellen lämpar sig bäst för projekt som innehåller både mycket risker och mycket möjligheter”, sammanfattar Petäjäniemi.
Alliansmodellen i ett nötskal
Vad?
Alliansmodellen är en genomförandeform för byggprojekt där beställaren och serviceproducenterna bildar en gemensam organisation. Alla parter delar på riskerna, ansvaret och fördelarna.
Centrala drag:
• Gemensamt mål: Alla parter jobbar mot samma slutresultat.
• Utvecklingsfas före genomförandet: Projektets genomförbarhet och kostnader bedöms tillsammans före det slutliga beslutet.
• Öppet informationsutbyte: All information delas öppet mellan parterna.
• Gemensamma spelregler: Gemensam överenskommelse om verksamhetssätt och målsättningar.
Har använts var?
• Banprojektet Lielax–Kumo
• Tammerfors Strandtunnel
• Tammerfors spårväg
• Fasta förbindelsen till Karlö
• Lahtis södra ringväg
• E18 vid Reso (utvecklingsfasen pågår)
Fördelar:
• Kostnadsbesparingar
• Säkrare tidtabeller
• Innovativa lösningar
• Bättre kommunikation och stöd från intressentgrupperna