Trafikledsverket har utvecklat en ny metod för att bedöma sociala konsekvenser, där trafikledsprojektens inverkan på människor granskas utifrån tre utsatta befolkningsgrupper. Det långsiktiga målet är ett jämlikt trafiksystem som beaktar olika människogruppers behov och livssituationer bättre än vad tidigare system har gjort.
Bedömningen av sociala konsekvenser innebär att man överväger vilka konsekvenser olika trafikledsprojekt – eller hela trafiksystemet – har för människor. I bedömningen av sociala konsekvenser ligger fokuset ofta på befolkningsgrupper som är utsatta med tanke på trafiksystemet. Grupperna kan vara utsatta till exempel på grund av rörelse- eller funktionshinder, ålder, bostadsort eller låga inkomster.
Trafikledsverket har utvecklat en ny metod för att bedöma trafikledsprojektens sociala konsekvenser ur tre gruppers synvinkel: barn och unga, personer med nedsatt rörelseförmåga och äldre samt låginkomsttagare.
"Det är den första systematiska granskningen av trafikledsprojektens sociala konsekvenser för olika befolkningsgrupper. Även om vi i samband med trafikledsprojekt sedan länge har granskat exempelvis trafikbuller eller decibelnivåer, bullrets inverkan på bostäders värde och antalet personer som exponeras för buller, utökar bedömningen av sociala konsekvenser denna information med vilka utsatta grupper som påverkas av bullret", berättar trafiksystemexpert Riitta Tammi, som ansvarat för utvecklingen av metoden vid Trafikledsverket.
Metoden granskar trafikledsprojektens konsekvenser utifrån tre olika typer av konsekvenser: tillgänglighet, upplevd säkerhet och buller.
Utifrån bedömningen av vart konsekvenserna riktas kombineras geografisk information, befolkningsmaterial från Statistikcentralen och expertbedömningar av projektplanerna. Uppgifterna om projektets läge och uppgifterna om befolkningen och tjänsterna kombineras i geodataprogrammet QGIS.
Tre dimensioner av sociala konsekvenser
I praktiken bedöms projektens sociala konsekvenser utifrån de tre dimensionerna storlek, känslighet och omfattning. Konsekvensens storlek handlar om hur kraftig förändringen är, och den kan vara antingen positiv eller negativ. Konsekvensens storlek bedöms utifrån åtgärderna som ingår i projektet. Till exempel innebär byggandet av en separat gång- och cykelväg ökad trygghetskänsla i trafiken för alla grupper.
"När det gäller tillgängligheten bedömer man om projektet förbättrar barns och ungas möjligheter att självständigt ta sig till skolan eller till sina fritidsaktiviteter, om det underlättar tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster för personer med nedsatt rörelseförmåga eller om det förbättrar möjligheterna för låginkomsttagare att ta sig till sina jobb med förmånliga färdsätt", sammanfattar Tammi.
Känsligheten beskriver å sin sida områdets förmåga att fungera för befolkningsgruppen i fråga.
”I fråga om barn och unga granskar man till exempel antalet skolor och fritidsaktiviteter och var dessa är placerade, medan man i fråga om personer med nedsatt rörelseförmåga och äldre personer bedömer hur nära det är till dagligvarubutiker, apotek, bibliotek och hälsovårdstjänster. När det gäller låginkomsttagare granskar man placeringen av arbetsplatser och basservice i influensområdet i samband med att känsligheten bedöms", berättar Tammi.
Den tredje dimensionen, omfattningen, anger hur många personer från en viss befolkningsgrupp som bor inom projektets influensområde. När det gäller exempelvis barn och unga räknar man antalet 7–17-åringar inom en kilometers radie från projektet.
Mångsidigare information om projektens betydelse
Den nya metoden för konsekvensbedömning har redan hunnit användas i samband med 14 vägprojekt. Resultaten visar att uppfattningen om ett projekts betydelse kan förändras om man förstår vart konsekvenserna riktas.
Till exempel är projektet Lv 355 Merituulentie i Kotka i princip ett trafikledsprojekt som förbättrar smidigheten i den tunga trafiken. I bedömningen av konsekvenserna framkom dock att åtgärderna som ingick i projektet skulle ha positiva konsekvenser för både barn och unga, personer med nedsatt rörelseförmåga och äldre personer samt låginkomsttagare, som det finns relativt många av i projektets influensområde.
Bild: Projektet Lv 355: Merituulentie: viktiga objekt för barn och unga i projektets influensområde.
"Genom bedömningen av sociala konsekvenser får vi en mer mångsidig uppfattning om projektens betydelse. Från och med nu får vi också ständigt information om vart konsekvenserna av de planerade projekten riktas. I framtiden kan det vara möjligt att granska trafiksystemets sociala konsekvenser för utsatta befolkningsgrupper som en helhet", visionerar Tammi.