Den bedömningsmetod av koldioxidsnålheten vid infrastrukturbyggande som Trafikledsverket och Finlands miljöcentral har berett tillsammans strävar efter att förenhetliga bedömningen av infrastrukturbyggandets klimatkonsekvenser. Den första versionen av anvisningen som publicerades 2023 utarbetades särskilt för planeringen, men det långsiktiga målet är att göra bedömningen av koldioxidsnålhet till en väsentlig del av alla faser i infrastrukturprojektet, samt även i underhållet av trafikleden.
"Ett viktigt steg mot detta mål har tagits nu när man har beslutat att inkludera bedömningen av koldioxidsnålhet i projektens genomförandefas. I den första fasen gäller utvärderingen sådana påbörjade genomförandeprojekt för vilka en projektutvärdering upprättas. Vid bedömningen av koldioxidsnålheten i genomförandefasen kan man dessutom verifiera de utsläppsminskningar som skett tack vare de lösningar som fattats vid planeringen", sammanfattar Paula Kajava, miljöexpert inom infrastrukturbyggande vid Trafikledsverket.
Koldioxidsnåla material minskar utsläppen
Hur kan man då konkret påverka utsläppen från byggandet av ett infrastrukturprojekt? I synnerhet materialvalen är av betydelse.
"I utsläppen under byggfasen spelar material en stor roll. Allt flera nya koldioxidsnåla produkter som förhoppningsvis också är kostnadseffektiva kommer ut på marknaden. Dessutom påverkas utsläppen helt konkret av arbetsprestationerna i anslutning till byggandet, till exempel hur effektivt massorna kan flyttas och hur långa sträckor", förtydligar Kajava.
Utsläppsberäkningen under den första genomförandefasen har pilottestats i projektet Rv 6 vid Koria, där bedömningen av koldioxidsnålhet inkluderades i byggentreprenaden. Även i detta pilotprojekt orsakas största delen av utsläppen under byggskedet av materialen som används i byggandet. De viktigaste enskilda utsläppskällorna är pålar av armerad betong, bindemedel för pelarstabilisering samt betong i pålplattan. Tillsammans utgör dessa 68 % av projektets materialutsläpp och nästan hälften av projektets totala utsläpp.
Läs mer om pilottestningen av projektet Rv 6 vid Koria.
Utsläpp och kostnader går hand i hand
Vid beräkningen av utsläpp används utsläppsdatabasen för infrastrukturbyggande (InfraCO2) som hjälp. I databasen finns de genomsnittliga utsläppsuppgifterna för de vanligaste och mest typiska produkterna och materialen som används vid infrastrukturbyggande. Uppgifterna i utsläppsdatabasen kan också användas i kostnadsberäkningssystemet för infrastrukturprojekt Ihku.
Utsläppsberäkningen görs alltså i praktiken i samband med projektets kostnadsberäkning. Utsläppen och kostnaderna är också i övrigt kopplade till varandra.
”Utsläpp och kostnader går ofta hand i hand. En koldioxidsnål lösning kan också vara en möjlighet till kostnadsbesparingar", sammanfattar Kajava.
På moderna infrastrukturarbetsplats är arbetsmaskinerna i huvudsak maskinstyrda, vilket innebär att det är lätt att spara information upp maskinernas driftstimmar. När drifttimmarna kombineras med uppgifterna i utsläppsdatabasen är det möjligt att beräkna utsläppen som orsakats av olika funktioner på byggplatsen.
Syftet med bedömningen av koldioxidsnålhet är alltså att skapa en standard och ett verksamhetssätt som omfattar hela infrastrukturbranschen och som omfattar infrastrukturprojektets olika faser. I framtiden har Trafikledsverkets också som mål att utvidga utsläppsmålen till att bli en del av konkurrensutsättningsfasen.
"Serviceproducenterna har tackat oss för att vi utvecklar våra krav mot koldioxidsnålhet. Budskapet är att aktörerna har vilja och intresse att utveckla sin verksamhet så att den ger mindre utsläpp", berättar Kajava med glädje.