Reparationsskulden för väg- och bannätet fortsätter att öka efter några mer gynnsamma år

Trafikledsverkets årliga rapport om reparationsskulden har publicerats. I slutet av 2025 uppgick reparationsskulden för trafikledsegendomen till 4 278 miljoner euro, dvs. knappt 4,3 miljarder euro. Reparationsskulden ökade alltså med 103 miljoner euro under 2025. Den tilläggsfinansiering på cirka 200 miljoner euro som regeringen beviljade hade en betydande effekt på att bromsa ökningen av reparationsskulden. I år finns fortfarande 118 miljoner euro i tilläggsfinansiering tillgängliga, vilket bidrar till att dämpa ökningen av underhållsskulden. Ökningen väntas dock accelerera under de kommande åren när finansieringsnivån för trafikledshållningen sjunker.

I slutet av 2025 gällde 2 646 miljoner (61,9 %) av reparationsskulden för trafikledsegendomen vägnätet, 1 603 miljoner (37,5 %) bannätet och 29 miljoner (0,7 %) farlederna.

Största delen av reparationsskulden, cirka 80 procent, härstammar från väg- och bannätets linjeavsnitt. Betydande egendomsposter med tanke på den totala reparationsskulden är också vägnätets konstbyggnader, såsom broar och tunnlar, samt bannätets anordningar.

Med reparationsskuld avses de sammanlagda reparationskostnaderna för statliga vägar, järnvägar och farleder som är i dåligt skick och i behov av reparation. Beräkningen av reparationsskulden har uppdaterats årligen sedan 2015 och trenden för reparationsskulden har varit stigande sedan dess.

Ökningen av reparationsskulden kommer att accelerera tydligt när finansieringen sjunker

Reparationsskulden förutspås preliminärt öka till 4 570 miljoner euro före utgången av 2026. Största delen av den prognostiserade ökningen under det innevarande året, nästan 200 miljoner euro, antas ske i vägnätet.

Ökningen väntas accelerera mot slutet av årtiondet, när finansieringsnivån för trafikledshållningen sjunker betydligt. Under åren 2024–2026 har vägnätets underhåll tillförts sammanlagt cirka 550 miljoner euro i tilläggsfinansiering som regeringen beviljat, vilket har bidragit till att bromsa ökningen av underhållsskulden.

”Enligt vår grova prognos är den totala summan av reparationsskulden redan 5,5 miljarder euro i slutet av 2029. Prognosen grundar sig på de nuvarande uppskattningarna av den knappa finansieringen av trafikledshållningen under de kommande åren samt på prognoserna för utvecklingen av trafikledsegendomens skick", berättar Susanna Suomela, sakkunnig inom vägegendomsförvaltning vid Trafikledsverket.

Noll euro som mål för reparationsskulden lönar sig inte

Det är inte ändamålsenligt att helt eliminera reparationsskulden enligt den definition som Trafikledsverket använder. I vissa egendomsslag är det bra om det i viss mån finns infrastruktur som behöver repareras för att bilda kostnadseffektiva reparationsobjekt.

"Trafiklederna slits naturligt hela tiden, och deras underhåll genomförs på ett livscykeleffektivt sätt. Det är inte ändamålsenligt att hålla all infrastruktur i perfekt skick hela tiden, eftersom det skulle kräva betydande investeringar. Det är mer kostnadseffektivt att fördela reparationerna över tid och genomföra dem där de ger störst nytta. Därför bör målet inte vara en nollnivå i tolkningen av siffrorna för reparationsskulden", säger Suomela.

Mer information:

sakkunnig inom vägegendomsförvaltning Susanna Suomela, Trafikledsverket
tfn 029 534 3271
[email protected]

Se även:

Trafikledsverkets publikationer 35/2026: Trafikledernas reparationsskuld 2026 (rapporten på finska, sammanfattning på svenska)

Trafikledernas reparationsskuld på Trafikledsverkets webbplats