Målet på omkring 150 reparerade landsvägsbroar uppnås

Trafikledsverket och NTM-centralerna uppnår i år målet som ställdes upp med stöd av den tilläggsfinansiering som regeringen beviljat. Broobjekten och reparationsåtgärderna har varit mycket mångsidiga. Genom att reparera landsvägsbroarna förebygger man flaskhalsar i vägtrafiken och sörjer för transportrutter som är viktiga för näringslivet och försörjningsberedskapen.

Regeringen har i år anvisat tilläggsfinansiering på 200 miljoner euro för avveckling av vägnätets reparationsskuld, varav 180 miljoner används för beläggning av landsvägar och 20 miljoner för reparation av landsvägsbroar. Under de senaste åren har man kunnat använda i genomsnitt cirka 75 miljoner euro per år på reparation av landsvägsbroar, så tilläggsfinansieringen har haft en stor betydelse. I år har det totala beloppet för vägnätets broar och andra konstbyggnader, såsom tunnlar, varit 111 miljoner euro.

Resurserna har använts så kostnadseffektivt som möjligt för att betjäna trafikens intressen. De 150 reparerade landsvägsbroarna finns runt om i Finland och det har funnits objekt i alla landskap. Både broobjekten och de åtgärder som vidtagits för dem har varit mycket mångsidiga. De viktigaste reparationsåtgärderna för till exempel betongbroar är att förnya broräckena och vattenisoleringen som skyddar bärande struktur. I stället rörbroar av stål som är i dåligt skick brukar i allmänhet förnyas helt och hållet.

”Ibland är bärkraften av en gammal bro inte tillräcklig för de nuvarande belastningarna eller så är bron i så dåligt skick att den måste byggas om helt och hållet. Även detta har man kunnat göra mer av tack vare tilläggsfinansieringen”, berättar Markku Äijälä, chef för enheten för konstbyggnader vid Trafikledsverket.

Brobyggen orsakar tråkiga men nödvändiga trafikolägenheter

Arbetsperioden fortsätter långt in på hösten. Väganvändarna ska för sin del sörja för att byggarbetsplatserna vid broarna hålls säkra ända till slutet, dvs. följa hastighetsbegränsningarna och övrig skyltning på byggplatserna.

”Vi tackar trafikanterna för deras tålamod. Byggarbetsplatserna vid broarna har orsakat tråkiga men nödvändiga trafikolägenheter. Pengarna som anvisats för reparationsskulden har gjort det möjligt att reparera några broar i sämre skick innan problemen eller reparationskostnaderna anhopas. En bro i dåligt skick orsakar i värsta fall vikt- eller hastighetsbegränsningar för trafiken och även långa omvägar”, konstaterar Äijälä.

Det genomsnittliga skicket försämras, men skadetoleransen är fortfarande god

Trafikledsverket äger drygt 15 000 landsvägsbroar, vars genomsnittliga skick har sjunkit under de senaste tio åren. Trots det är 95 procent av landsvägsbroarna med tanke på det konstruktiva skicket i mycket gott, gott eller tillfredsställande skick. Skadetoleransen hos broarna i Finland är dock fortfarande god.

”Det innebär att eventuella skador upptäcks innan brons skick skulle bli kritiskt. Enskilda broar i dåligt skick finns ändå överallt i landet. Broarnas skick följs upp regelbundet och systematiskt: en allmän inspektion med fem års intervall och vid behov en noggrannare specialgranskning”, berättar Äijälä.

Antalet broar i dåligt skick kommer dock att öka ytterligare under de kommande åren. Broarnas genomsnittliga skick försämras i första hand av två orsaker. För det första har många broar som byggts på 1960- och 1970-talen föråldrats vid samma tidpunkt och deras skick har därmed försämrats. För det andra har kostnadsnivån för underhållet stigit på 2020-talet och är nu permanent högt.

Mer information:

Markku Äijälä, chef för enheten för konstbyggnader, Trafikledsverket
tfn 029 534 3627
[email protected]

De lokala NTM-centralerna berättar mer ingående om broreparationsobjekten i sina områden. Broreparationsobjekten 2025 kan granskas på kartan i tjänsten Suomen väylät.