Trafikverket förbereder sig för den kommande vintern på trafiklederna bl.a. genom systematiska underhållsåtgärder, kvalitetskontroller av entreprenörerna och ett tillräckligt antal isbrytare. Också vinterväghållningen kan ännu tryggas.
De föregående vintrarna, som tidvis var mycket påfrestande för trafiken, har också bidragit till att vinterberedskapen inom trafikledshållningen utvecklas. Förra vintern var relativt normal sett ur väder- och trafikperspektiv.
Bättre snöberedskap på järnvägarna för varje vinter som går
Trafikverket har många metoder att ta till för att förbättra punktligheten i järnvägstrafiken.Metoderna består av att ordna snöröjningen bättre än tidigare, avlägsna träd som riskerar att falla och att installera snöborstar i växlarna. Man har förberett sig också på stora snömängder så bra som möjligt, liksom också på problem som det ålderstigna, men för järnvägstrafiken viktiga ställverket kan orsaka. Störningar kan ändå inte helt undvikas när väderförhållandena är som svårast.
Trafikverket har årligen förbättrat organiseringen av snöröjningen. Entreprenörerna upprättar särskilda, regionala snöröjningsplaner i samarbete med Trafikverket, trafikstyrningen och järnvägsoperatören. Syftet med snöröjningsplanerna är att trygga en så störningsfri tågtrafik som möjligt. Då det gäller tidsplaneringen av underhållet på plattformsområdena tar man särskild hänsyn till den tidtabellsenliga passagerartrafiken. Kvalitetskriterierna för snöröjningen hålls på samma skärpta nivå som under föregående vintrar och arbetet utförs alltid på trafikens villkor.
Trafikverkets samarbetspartner inom järnvägarnas vinterunderhåll är entreprenörerna, VR Group och HRT.
På vägarna behövs samspel mellan trafikanterna och drifts- och underhållsentreprenörerna
Trafikledshållningens knappa finansiering har tillsvidare inte påverkat vinterunderhållet, men beläggningarnas försämrade skick märks som ojämnheter också på vintern.
På landsvägarna förbereder man sig inför vintersäsongen med hjälp av vedertagna kvalitetskriterier och verksamhetsmodeller. Områdesentreprenörerna svarar för vinterunderhållet enligt de kvalitetskriterier som väghållaren, d.v.s. Trafikverket och de regionala NTM-centralerna uppställt.
Både trafikanterna och väghållaren bidrar till att landsvägstrafiken löper smidigt vintertid. Väglaget vintertid kräver förutseende av trafikanterna: då man vidtar förberedelserna inför vintersäsongen, då man planerar en enskild resa och framför allt i trafiken. Växlande väderförhållanden innebär ökat dåligt väglag. Varje plogning och underhållsåtgärd kräver sin tid.
Trafikverket informerar om exceptionellt väglag bl.a med omställbara vägmärken, på sina webbsidor samt genom trafikmeddelanden via radio och navigatorer. Vid akuta trafikproblem hjälper Vägtrafikantlinjen, tfn 0200 2100. Man kan ge respons om vinterunderhållet, väghållningen och trafiken till Trafikens kundservice.
Trafikverket förbereder sig på en normal vinter till sjöss
Man förbereder sig för vintern med nio isbrytare. För assistans av trafiken anlitas utöver Arctias konventionella isbrytare också Alfons Håkans Zeus, den svenska isbrytaren Frej och Arctias två kombiisbrytare. Trafikrestriktionerna för hamnarna utfärdas i enlighet med istäckets tjocklek utgående från samma kriterier som under tidigare vintrar. Först i januari kan man förutse hur pass sträng vintern blir. Hamnarnas trafikrestriktioner tjänar främst syftet att trygga säkerheten inom fartygstrafiken.
Vintersjöfarten är ett samarbete mellan flera aktörer, det vill säga hamnarna, rederierna, industrin, befraktarna, isbrytarna, lotsarna och VTS-centralerna.
För sina tjänsteleverantörer har Trafikverket uppställt målet att fartygens väntetid i medeltal inte borde överstiga 3,5 timmar. Förra vintern uppnåddes detta mål med råge: den genomsnittliga väntetiden var 1,85 timmar.
Mest pengar till vinterunderhåll
Totalt kostar driften och underhållet av vägarna omkring 200 miljoner euro, varav vinterunderhållets andel är cirka 120 miljoner euro. Entreprenaderna med kvalitetsansvar omfattar 5-7 år.
Kostnaderna för järnvägarnas vinterunderhåll uppgår, beroende på hurudan vintern blir, till omkring 20–30 miljoner euro per år. Summan består av de egentliga snöröjningsarbetena och de tilläggsarbeten som tjällossningen orsakar på våren.
Vintersjöfartens höga kostnader påverkar direkt vår internationella konkurrenskraft. Det är tillsvidare svårt att förutspå de verkliga kostnadseffekterna av svaveldirektivet, som träder i kraft från början av januari 2015. Trafikverket strävar efter att tillsammans med Sjöfartsverket i Sverige minimera kostnaderna för isbrytningen. På så sätt tryggar man också en säker assistansverksamhet som uppfyller tjänsteåliggandet. Kostnaderna för isbrytningen varierar mellan 40 och 60 miljoner euro, varav isbrytningen i Saimen utgör omkring en miljon euro. Förra vintern var mycket mild och då uppgick kostnaderna (isbrytning och bogserbåtar) till cirka 42 miljoner euro, varav bränslets andel var cirka 4 miljoner euro.