Målet är 150 reparerade landsvägsbroar

Trafikledsverket och livskraftscentralerna uppnådde i fjol sitt mål av 150 reparerade landsvägsbroar. Denna riktning fortsätter, eftersom samma siffra eftersträvas även i år. Genom att reparera broarna förebygger man flaskhalsar i vägtrafiken och sörjer för transportrutter som är viktiga för näringslivet och försörjningsberedskapen.

Regeringen har i år anvisat tilläggsfinansiering på 118 miljoner euro för avveckling av reparationsskulden för vägnätet, varav 100 miljoner används för beläggning av landsvägar och 18 miljoner för reparation av landsvägsbroar. Tilläggsfinansieringen har en stor betydelse, för totalt används 111 miljoner euro till reparationer av broar och andra konstbyggnader i vägnätet under innevarande år. Resurserna används så kostnadseffektivt som möjligt för att betjäna trafikens intressen.

”Tack vare den mycket välkomna tilläggsfinansieringen har vi tillsammans med livskraftscentralerna möjlighet att reparera de broar som är i det sämsta skicket innan problemen och reparationskostnaderna hinner bli större. Genom att reparera broarna förebygger vi flaskhalsar i vägtrafiken och sörjer för transportrutter som är viktiga för näringslivet och försörjningsberedskapen. En bro i dåligt skick orsakar i värsta fall vikt- eller hastighetsbegränsningar för trafiken och eventuellt även långa omvägar”, konstaterar Virpi Anttila, direktör för trafikledshållning vid Trafikledsverket.

Tusen broars land – 6 % av landsvägsbroarna i dåligt skick

Trafikledsverket äger drygt 15 000 landsvägsbroar, vars genomsnittliga skick har sjunkit under de senaste tio åren. Trots det är 94 procent av landsvägsbroarna med tanke på det konstruktiva skicket i mycket gott, gott eller tillfredsställande skick. Skadetoleransen hos Finlands broar är fortfarande god.

”Det innebär att eventuella skador upptäcks innan brons skick skulle bli kritiskt. Enskilda broar i dåligt skick finns ändå överallt i landet. Broarnas skick följs upp regelbundet och systematiskt. Broarna genomgår en allmän inspektion med fem års mellanrum och vid behov en noggrannare särskild inspektion”, säger Markku Äijälä, chef för enheten för konstbyggnader vid Trafikledsverket.

Antalet broar i dåligt skick kommer dock att öka ytterligare under de kommande åren. Broarnas genomsnittliga skick försämras i första hand av två orsaker. Många broar som byggts på 1960- och 1970-talen har föråldrats vid samma tidpunkt och deras skick har därmed försämrats. Dessutom har underhållet blivit permanent dyrare på 2020-talet, dvs. man får mindre för pengarna.

Kostnadseffektiviteten avgör valet av objekt

I broreparationsobjekten strävar man efter att styra resurserna dit de ger den största nyttan. Valet av objekt påverkas alltså också av andra faktorer än enbart reparationsskuldens belopp. Gamla broar förnyas för att de är i dåligt skick, men också för att till exempel deras bärkraft inte räcker till för den nuvarande tunga trafikens krav.

Även i sommar är antalet broobjekt mycket mångsidigt med tanke på både brotypen och brostorleken samt reparationsåtgärdernas omfattning. Trafikhinder som orsakas av broreparationer kan orsaka irritation hos väganvändarna, vilket man bra kan förstå. Det vittnar dock om att bron i fråga är viktig för att trafiken ska fungera.

”Olägenheter i trafiken är tråkiga, men nödvändiga. Om bron inte repareras skulle trafiken i något skede upphöra helt och hållet. Vägtrafikanten ser kanske endast ny asfalt och nya räcken, men i verkligheten kan bron ha reparerats på en mycket djupare nivå”, säger Äijälä.

Mer information:

Markku Äijälä, chef för enheten för konstbyggnader, Trafikledsverket
tfn 029 534 3627
[email protected]

branschdirektör Virpi Anttila, Trafikledsverket
tfn 029 534 3642
[email protected]

De lokala livskraftscentralerna berättar mer ingående om broreparationsobjekten i sina områden. Broreparationsobjekten 2026 kan granskas på kartan i tjänsten Finlands Trafikleder (Suomen väylät).