Konceptet för den nya isbrytaren valdes – i lösningen framhävs funktionalitet och kostnadseffektivitet

Konceptplaneringen för den nya isbrytaren som Trafikledsverket beställt är klar. På slutrakan låg fokus på valet av propulsionslösning för fartyget. Lösningen har granskats som en helhet som betonar tillförlitlig prestanda, kostnadseffektivitet samt fartygets förmåga att fungera i typiska isförhållanden och förhållanden med öppet vatten i Bottenhavet och Finska viken även i framtiden.

Propulsionslösningens funktion utvärderades utifrån ismodellförsöken som genomfördes förra hösten. Ismodellförsök är en etablerad och tillförlitlig metod vid planering av isbrytare för att säkerställa fartygets isgångs- och styrningsegenskaper före byggandet. Resultaten utgör en central utgångspunkt för den fortsatta planeringen och byggandet av fartyget.

Den valda propulsionslösningen stöder isbrytarens huvuduppgifter

Propulsionslösningen som valts är veterligen den första i sitt slag och grundar sig på traditionella raka axellinjer och roder, vilka kompletteras av en vändbar roderpropelleranordning som placerats i fören. Kombinationen förbättrar fartygets manövrerbarhet och ishanteringsförmåga väsentligt jämfört med enbart roder, medan helheten hålls tekniskt tydlig och hanterbar under hela livscykeln.

"Denna kombination gör fartyget smidigt att styra, men helheten förblir enkel och förutsägbar med tanke på användningen och underhållet. Detta är viktigt med tanke på både den operativa verksamheten och livscykelkostnaderna", konstaterar enhetschef Helena Orädd.

I planeringen har man också granskat alternativ där fartygets framdrivningskraft fördelas mellan flera vändbara anordningar. Sådana lösningar ökar fartygets smidighet, men med tanke på huvuduppgifterna för ett fartyg i storleksklass B+ skulle den tilläggsnytta de medför inte ha varit i rätt proportion till den ökade tekniska komplexiteten och kostnaderna.

”Propulsionslösningen garanterar en prestationsförmåga i is och öppet vatten som är klart tillräcklig med tanke på fartygets uppgift. Lösningen är som helhet smidig och funktionssäker utan teknisk överdimensionering", sammanfattar sakkunnig inom sjöfart Lauri Kuuliala.

En isbrytare i storleksklass B+ kan göra en cirka 25 meter bred ränna i isen, vilket till sin bredd motsvarar de nuvarande isbrytarna i klass A och betjänar den bistådda trafiken effektivt. Verksamhetens effektivitet grundar sig framför allt på rännans kvalitet, dess kontinuitet och fartygets förmåga att smidigt förflytta sig även i öppet vatten under varierande förhållanden.

Kravet på prestanda i öppet vatten framhävs i fråga om B+-isbrytaren, eftersom avsikten är att den ska vara bland de första isbrytarna som inleder sin verksamhet i Bottenviken och sedan förflyttar sig till Bottenhavet och Finska viken under strängare vintrar om det behövs.

Den nya isbrytaren ersätter 70-åriga Voima. Den cirka 96 meter långa isbrytaren med en maskineffekt på 10,5 megawatt är i samma effektklass som Voima, men är betydligt bredare: det nya fartygets bredd är 24 meter, medan Voimas bredd är 19 meter. Den större bredden och den moderna skrov- och propulsionslösningen förbättrar avsevärt fartygets egenskaper på öppet vatten och prestanda i isförhållanden.

Härnäst övergår projektet till konkurrensutsättning av varvet. Avsikten är att byggandet ska inledas 2027. Byggandet av isbrytaren är en del av projektet WINMOS IV, som har beviljats 42 miljoner i CEF-stöd. Isbrytaren borde vara klar i september 2029.

Mer information:
enhetschef Helena Orädd, [email protected]