Inkommande sommar repareras landsvägsbroar flitigt

Av den så kallade reparationsskuldfinansieringen som regeringen beviljat används i år 20 miljoner euro som tilläggsanslag för reparation av landsvägsbroar. Under den kommande sommaren är målet att reparera cirka 150 broar, vilket är ett klart större antal än tidigare år. Genom att reparera broarna förebygger man flaskhalsar i vägtrafiken och sörjer för transportrutter som är viktiga för näringslivet och försörjningsberedskapen.

Regeringen har i år anvisat tilläggsfinansiering på 200 miljoner euro för avveckling av reparationsskulden för vägnätet, varav 180 miljoner används för beläggning av landsvägar och 20 miljoner för reparation av landsvägsbroar. Under de senaste åren har man kunnat använda i genomsnitt cirka 75 miljoner euro per år för reparationer av landsvägsbroar, så tilläggsfinansieringen är av stor betydelse – i år är den totala summan för broar i vägnätet och andra konstbyggnader, såsom tunnlar, 111 miljoner euro. Resurserna används så kostnadseffektivt som möjligt för att betjäna trafikens intressen.

"De broar som är i sämst skick kan med hjälp av reparationsskuldfinansiering repareras tidigare, varvid eventuella problem eller reparationskostnader inte hinner växa till sig. En bro i dåligt skick orsakar i värsta fall vikt- eller hastighetsbegränsningar för trafiken och eventuellt även långa omvägar. Ökningen av reparationsskulden bromsas upp genom att reparera broarna på en djupare nivå", berättar Virpi Anttila, direktör för trafikledshållningen vid Trafikledsverket.

Cirka fem procent av landsvägsbroarna är i dåligt skick

Finland är de tusentals broarnas land. Trafikledsverket äger drygt 15 000 landsvägsbroar, vars genomsnittliga skick har sjunkit under de senaste tio åren. Trots det är 95 procent av landsvägsbroarna med tanke på det konstruktiva skicket i mycket gott, gott eller tillfredsställande skick. Skadetoleransen hos broarna i Finland är dock på det hela taget huvudsakligen god.

”Det innebär att eventuella skador upptäcks innan brons skick skulle bli kritiskt. Enskilda broar i dåligt skick finns ändå överallt i landet. Broarnas skick följs upp regelbundet och systematiskt. Broarna genomgår en allmän inspektion med fem års mellanrum och vid behov en noggrannare särskild inspektion”, konstaterar Markku Äijälä, chef för enheten för konstbyggnader vid Trafikledsverket.

Antalet broar i dåligt skick kommer dock att öka ytterligare under de kommande åren. Broarnas genomsnittliga skick försämras i första hand av två orsaker. För det första har många broar som byggts på 1960- och 1970-talen föråldrats vid samma tidpunkt och deras skick har därmed försämrats. För det andra har kostnadsnivån för underhållet stigit på 2020-talet och är nu permanent högt. Med pengarna får man helt enkelt mindre.

Vid val av objekten är kostnadseffektivitet viktigast

I broreparationsobjekten strävar man efter att styra resurserna dit de ger den största nyttan. Frågan är inte svartvit, utan valet av objekt påverkas också av andra faktorer än reparationsskuldens belopp. Gamla broar förnyas för att de är i dåligt skick, men också för att till exempel deras bärkraft inte räcker till för de nuvarande kraven på tung trafik.

”Ofta funderar man också på om det är mer kostnadseffektivt att reparera en gammal bro eller att bygga en ny. Vissa broar väntar på ett intilliggande vägprojekt. Det lönar sig inte nödvändigtvis att göra en reparation före det eftersom man i samband med ett stort projekt får betydande synergifördelar både med tanke på att minska trafikolägenheter och kostnader under arbetet", påminner Äijälä.

Gruppen av objekt är mycket mångsidig även denna sommar: större och mindre broar genomgår reparationsåtgärder av olika omfattning. Trafikhinder som orsakas av broreparationer kan orsaka irritation hos väganvändarna, vilket man bra kan förstå. Det vittnar dock om att bron i fråga är viktig för att trafiken ska fungera.

"Olägenheter i trafiken är tråkiga, men nödvändiga. Om bron inte repareras skulle trafiken i något skede upphöra helt och hållet. Vägtrafikanten ser kanske endast ny asfalt och nya räcken, men i verkligheten kan bron ha reparerats på en mycket djupare nivå", säger Äijälä.

Mer information:

Markku Äijälä, chef för enheten för konstbyggnader, Trafikledsverket
tfn 029 534 3627
[email protected]

Virpi Anttila, verksamhetschef, Trafikledsverket
tfn 029 534 3642
[email protected]

De lokala NTM-centralerna berättar mer ingående om broreparationsobjekten i sina områden.