Ökningen av fartygsstorleken förklaras av många positiva effekter: på stora fartyg är transporternas effektivitet bättre och utsläppen per transporterat ton är mindre. Å andra sidan kräver stora fartyg mer av hamnarna och farlederna än små båtar. Är Finland redo för större fartygsstorlekar?
"Största delen av våra farleder är tillräckligt djupa, men vissa farleders bredd eller geometri är inte optimala för stora fartyg. Ett stort fartyg kräver till exempel mycket utrymme för att svänga, så kurvorna får inte vara särskilt snäva", berättar Olli Holm, ledande expert på farledshållning vid Trafikledsverket.
Trafikledsverket inleder på hösten en utredning där man systematiskt går igenom de nuvarande farlederna och deras eventuella problempunkter. Med hjälp av olika modeller och fartygssimulatorer kan man noggrannare och mer kostnadseffektivt än tidigare undersöka och rikta in dessa utvecklingsåtgärder. Redan nu vet man dock att det skulle behövas små förbättringar på flera farleder.
”I investeringsprogrammet för farledsnätet har föreslagits sju projekt med vars hjälp farlederna för handelssjöfart bättre skulle motsvara de nuvarande behoven. Projekten är relativt små och deras prisintervaller ligger på 1–4 miljoner euro”, konstaterar Holm.
Enligt Holm är det viktigt att de projekt som ingår i investeringsprogrammet genomförs under de närmaste åren för att säkerställa störningsfria transportkedjor.
Kontinuerlig utveckling
Trafikledsverket lyssnar känsligt på företagens och sjötrafikens behov. Det utredningsarbete som nu inleds är bara ett exempel. I närhistorien har farlederna förbättrats och fördjupats i samarbete med hamnarna till exempel i Nordsjö och Karleby.
"I Nordsjö fördjupade vi farleden från 11 meters djup till 13 meters djup och i Karleby från 13 meters till 14 meters djup. På pappret verkar en fördjupning på en eller ett par meter inte nödvändigtvis så stor, men för godstrafiken är skillnaden enorm”, säger Holm.
Redan en halv meters fördjupning innebär att det är möjligt att transportera hundratals ton mer last. Särskilt för bulktransporter har varje extra ton betydelse.
För närvarande pågår vid Trafikledsverket ett större farledsprojekt, fördjupningen av Ajos farled i Kemi. Projektet väntas bli färdigt 2023.
Större fartyg klarar sig inte alltid bättre i is
Även om fartygen blir större har de inte nödvändigtvis större effekt än äldre fartyg.
"De skärpta utsläppsbestämmelserna har lett till att fartygen blir större, men att effekterna inte nödvändigtvis ökar. Om det inte finns någon effekt kan det hända att fartyget inte klarar sig särskilt bra i isförhållanden. Detta kan leda till att nya större fartyg behöver hjälp med isbrytning till och med oftare än gamla fartyg. Detta måste Trafikledsverket förbereda sig på”, säger Holm.
Eventuella förändringar utlovas inte bara i fråga om fartygens storlek utan också i miljön. Vindkraftsparkerna som planeras i Bottenviken kan begränsa det havsområde som används av fartygstrafiken och göra vintersjöfarten mer utmanande. En stor faktor är också klimatförändringen. Även om klimatet skulle bli varmare kommer isbrytnings- och biståndsuppdragen enligt nuvarande uppgifter knappast att minska. Vår isbrytningsmateriel håller på att föråldras och vi måste se till att uppdatera den så att den motsvarar behoven hos sjötransporterna inom utrikeshandeln.