En huvudsakligen normal tjällossning på kommande under våren, på bannätet mindre tjälskador än normalt

I Finland kommer tjällossningen på vägnätet huvudsakligen vara på genomsnittlig nivå och i södra Finland mindre än normalt. I norra Finland förutspås tjällossningen dock vara svårare. På bannätet förutspås klart färre tjälverkningar som orsakar olägenheter i trafiken än under tidigare år. Under den gångna vintern har isläget varit lätt och i skärgårdstrafiken förväntas inga olägenheter i färje- och förbindelsefartygstrafiken.

Vårens tjällossning på vägnätet förutspås bli normal nästan i hela landet, men i norra Finland och i Vasaregionen kan tjällossningen bli svårare. I Egentliga Finland och Nyland kan tjällossningen däremot bli lättare än normalt. Lokalt kan det förekomma stora skillnader i fråga om tjällossning, och hur svår tjällossningen kommer att bli beror till stor del på vädret under våren. Till exempel kan torrt och soligt väder och nattfrost underlätta läget.

"Vintervädret har varit mycket exceptionellt och det orsakar vanligtvis tjälskador på vägnätet då snön smälter flera gånger under vintern. I början av vintern har situationen dock underlättats av att marken frusit snabbt och tillräckligt djupt. Då har det inte har uppstått så många islinser som är besvärliga för tjällossningen", berättar Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägar vid Trafikledsverket.

Det varierande väglaget och regnen under vintern har orsakat beläggningsskador särskilt i södra Finland. Det kan förekomma problem med hål i vägarna ännu under våren runt om i landet om det varierande vädret fortsätter. Med tanke på beläggningen skulle det vara bäst att snön och isen smälter jämnt och gradvis.

Viktbegränsningarna för grusvägar förutspås bli medelmåttiga

På grusvägarna kommer det troligtvis, utöver tjälskador på ytan, även förekomma tjälskador i vägstommen. Detta kan medföra utmaningar i synnerhet för den tunga trafiken. Därför lönar det sig att förlägga tunga transporter antingen före eller efter tjällossningen. I år torde tjällossningen börja tidigare än föregående år.

Tjälskadorna orsakar mjuka ställen, hål och upphöjningar i vägkroppen som gör det svårare att ta sig fram för alla som rör sig på grusvägarna. De ytliga tjälskadorna syns på grusvägarna som ett mjukt eller gyttjeaktigt ytskikt. Väganvändarna ska anpassa sin körhastighet till den nivå som förutsätts vid tjällossning. 

”På grusvägar syns tjällossningen först som tjälskador på ytan innan det uppstår tjälskador i vägstommen. Svår ytlig tjällossning som gör det svårt att köra på vägarna förekommer vanligtvis på samma vägar där det antagligen kommer att finnas viktbegränsningar. Vägarna smälter inte i samma takt på soliga och skuggiga vägavsnitt, vilket kan orsaka problem vid tiden för tjällossningen”, säger Pirinen.

Viktbegränsningar införs årligen på vägarna på grund av tjällossning. I år kan man på riksnivå förvänta sig genomsnittliga begränsningar jämfört med tidigare år, cirka 1 400–1 900 kilometer viktbegränsade vägar. Ifjol, år 2024, infördes viktbegränsningar på 2 100 kilometer.

Klart färre skadliga tjälverkningar på bannätet än under tidigare år

I och med det mildare vädret är tjäldjupet i bannätet i början av mars cirka 0,1–0,15 meter mindre än normalt. Det förutspås att tjälverkningar som orsakar hastighetsbegränsningar eller effektiverade underhållsåtgärder uppstår på bannätet endast på en cirka 3–8 spårkilometer lång sträcka i slutet av april, då tjälskadorna bedöms vara som störst. Olägenheterna i trafiken förutspås främst drabba de oreparerade banavsnitten i bannätets norra del, där tjockleken på banans underbyggnad ställvis är klart underdimensionerad samt på de ställen med sämst dränering i jord- och bergskärningarna.

Tjälverkningar är inte den enda orsaken till de tillfälliga hastighetsbegränsningarna i bannätet. En del av de tillfälliga hastighetsbegränsningarna under vintersäsongen kan orsakas av förändringar och fel i spårgeometrin som ökar till följd av den normala tågtrafiken eller på grund av att bankonstruktionens skick gradvis försämras.

”Enligt prognosen blir tjälskadorna på bannätet exceptionellt små på grund av den milda vintern. Den som ansvarar för underhållet på varje banavsnitt följer dock med förändringar i tjälläget. Det garanterar att man gör de nödvändiga underhållsarbetena i rätt tid. Det är sällsynt att man så här tidigt har övergått till att kontrollera smältvatten även norrut i Finland”, berättar Aki Hirvaskari, sakkunnig inom bangeometri vid Trafikledsverket.

Inga olägenheter att vänta för färje- och förbindelsefartygstrafiken

Vinterns isläge för färje- och förbindelsefartygstrafiken har varit mycket lätt i havsområdena och insjöarna. Skärgårdshavets och Västra Finska vikens skärgårdsområden har varit nästan isfria. Skärgårdshavet har i praktiken varit isfritt. Vid östra Finska vikens kust har det funnits 5–20 centimeter tjock jämn is och längre ut spridd drivis. Förbindelsefartygstrafiken har under vintern trafikerat normalt enligt gällande vintertidtabeller. I och med det lätta isläget förväntas inga avvikelser i förbindelsefartygstrafiken under våren på grund av tjällossningen.

Landsvägsfärjetrafiken har trafikerat normalt hela vintern. I Räisälä i Kemijärvi har man använt en officiell isväg med en bärighet på 17 ton. På grund av isläget har man inte kunnat bygga och öppna isvägen till Karlö. Trafiken har därför skötts med landsvägsfärjor hela vintern. Strömnings- och isförhållandena vid Karlö färjfäste har förändrats väsentligt på grund av arbetsvallen där den fasta förbindelsen håller på att byggas. Islossningen kan medföra utmaningar för färjetrafiken till Karlö och i värsta fall avbryta färjetrafiken på den egentliga färjeleden, om ismassorna packas söder om arbetsvallen och blockerar färjeleden. Man har förberett sig på undantagssituationen med separata arrangemang om trafiken på den egentliga färjeleden förhindras. NTM-centralen har separat informerat om undantagsarrangemangen på Karlö under vintern.

På grund av det dåliga snöläget förväntas variationerna i vattenståndet inte orsaka olägenheter för färjetrafiken på havsområdena och i insjöarna. Isfältens rörelser under islossningen kan orsaka tillfälliga störningar i insjöarnas färjetrafik.

Mer information:

Trafikledsverket

sakkunnig inom underhåll av landsvägar Jarkko Pirinen (tfn 029 534 3339)
sakkunnig inom bangeometri Aki Hirvaskari (tfn 029 534 3168)

bådas e-postadresser enligt formen fornamn.efternamn@vayla.fi

NTM-centralen i Egentliga Finland

projektchef för skärgårdstrafiken Tapani Jaakkola
(kontakter genom Trafikens kundservice, tfn 0295 020 600)

NTM-centralernaDetta är en extern länk berättar mer om det regionala tjällossningsläget.
Trafikrespons: palautevayla.fiDetta är en extern länk, tfn 0295 020 600
Gällande viktbegränsningarDetta är en extern länk (Fintraffics tjänst Trafikläget)
Mer information om tjällossning och viktbegränsningar