En huvudsakligen normal tjällossning på kommande under våren, på bannätet mer tjälskador än normalt

Vägnätet i Finland klarar sig troligtvis med en i genomsnitt normal tjällossning och i östra Finland med en tjällossning som är lättare än normalt. I norra Finland förutspås tjällossningen däremot vara aningen svårare. På bannätet har tjälverkningarna orsakat trafikolägenheter och ökat underhållsbehovet klart mer än tidigare år. I havsområdena har det under den gångna vintern bildats betydligt mer is än vanligt och risken för trafikstörningar i skärgårdstrafiken med förbindelsefartyg är stor. Färjetrafiken förutspås fungera nästan normalt.

Tjällossningsvåren på vägnätet förutspås bli normal nästan i hela landet, men i norra Finland kan tjällossningen vara svårare. I östra och mellersta Finland kan tjällossningen däremot vara lättare än normalt. Lokalt kan det förekomma stora skillnader i tjällossningen, och hur svår tjällossningen kommer att bli beror till stor del på vädret under våren. Till exempel kan torrt och soligt väder och nattfrost underlätta läget.

"Den gångna vintern har varit mycket kall och snöfattig. I vinter har tjälen gått djupt ner, men det verkar som om det inte har uppstått så många islinser (d.v.s. frusna vattenavlagringar som bildats på vägkonstruktionen) som är besvärliga för tjällossningen. Det kommer att ta längre tid än normalt att smälta tjälen den här våren, men lyckligtvis blir mängden smältvatten från snön måttlig", berättar Jarkko Pirinen, sakkunnig inom underhåll av landsvägar vid Trafikledsverket.

Vårtecknen syns också i att belagda vägar redan repareras i vissa områden i södra Finland. Regn och smältvatten efter köldperioden kan ännu orsaka snabbt framskridande hålbildning, men torra soliga dagar minskar i sin tur risken för skador. Med tanke på beläggningen skulle det vara bäst att snön och isen smälter jämnt och gradvis.

Viktbegränsningarna för grusvägar förutspås bli medelmåttiga

På grusvägarna kommer det troligtvis, utöver tjälskador på ytan, även förekomma tjälskador i vägstommen. Detta kan medföra utmaningar i synnerhet för den tunga trafiken. Därför lönar det sig att förlägga tunga transporter antingen före eller efter tjällossningen. I år började tjällossningen tidigare än normalt, och man har redan satt första viktbegränsningar på vägarna till exempel i Mellersta Finland.

Tjälskadorna orsakar mjuka ställen, hål och upphöjningar i vägkroppen som gör det svårare att ta sig fram för alla som rör sig på grusvägarna. De ytliga tjälskadorna syns på grusvägarna som ett mjukt eller gyttjeaktigt ytskikt. Väganvändarna ska anpassa sin körhastighet till den nivå som förutsätts vid tjällossning.

”På grusvägar syns tjällossningen först som tjälskador på ytan innan det uppstår tjälskador i vägstommen. Svår ytlig tjällossning som gör det svårt att köra på vägarna förekommer vanligtvis på samma vägar där det antagligen kommer att finnas viktbegränsningar. Vägarna smälter inte i samma takt på soliga och skuggiga vägavsnitt, vilket kan orsaka problem vid tiden för tjällossningen”, säger Pirinen.

Viktbegränsningar införs årligen på vägarna på grund av tjällossning. I år kan man på riksnivå förvänta sig genomsnittliga begränsningar jämfört med tidigare år, cirka 1 000–1 500 kilometer viktbegränsade vägar. År 2025 infördes viktbegränsningar på 1 100 kilometer väg.

Klart fler skadliga tjälverkningar på bannätet än under tidigare år

Den kalla perioden i januari–februari tillsammans med ett tunnare snötäcke än normalt har ökat tjäldjupet i bankonstruktionen och undergrunden. Köldmängden var större än i genomsnitt och snötäckets skyddseffekt var svagare, vilket ledde till att tjälgränsen gick 10–20 centimeter djupare än normalt. Huvudsakligen av dessa orsaker har en skadlig obalans i tjälbildningen uppstått i större områden.

På grund av tjälbildningen har hastighetsbegränsningar fastställts för bannätet på en sträcka av sammanlagt drygt 40 spårkilometer. Eftersom tjälbildningen längs spåret har varit ojämn, har man varit tvungen att begränsa tågens hastigheter på 31 tjälplatser eller -avsnitt för att trygga trafiksäkerheten och effektivisera underhållsåtgärderna.

De tjälskador i bannätet som kräver hastighetsbegränsningar eller intensifierat underhåll förutspås öka ytterligare längs cirka 3–9 bankilometer i takt med att våren framskrider till slutet av april. Då bedöms tjälskadorna vara som störst. Olägenheterna i trafiken förutspås öka främst på de banavsnitt i bannätets norra del där banans oreparerade underbyggnad ställvis är klart underdimensionerad i fråga om tjälbeständigheten samt på ställena med sämst dränering i jord- och bergskärningarna.

Tjälverkningar är inte den enda orsaken till de tillfälliga hastighetsbegränsningarna i bannätet. En del av de tillfälliga hastighetsbegränsningarna under vintersäsongen kan orsakas av förändringar och fel i spårgeometrin som ökar till följd av den normala tågtrafiken eller på grund av att bankonstruktionens skick gradvis försämras.

”Den som ansvarar för underhållet på varje banavsnitt följer med förändringarna i tjälläget. Genom uppföljningen säkerställs att nödvändiga underhållsåtgärder vidtas i rätt tid", berättar Aki Hirvaskari, sakkunnig inom bangeometri vid Trafikledsverket.

Färjetrafiken förutspås fungera nästan normalt, men risken för trafikstörningar är stor i trafiken med förbindelsefartyg

Köldvintern har varit exceptionellt hård och det har bildats betydligt mer is än normalt i havsområdena. I den norra delen av Bottenviken har fastisens tjocklek varit 40–80 centimeter och i skärgården i den södra delen 20–45 centimeter. I Skärgårdshavet har fastisen i den inre skärgården varit 15–40 centimeter tjock och i den yttre skärgården har det funnits 10–20 centimeter tjock jämn is ända till Utö. I skärgården i västra Finska viken har fastisen varit 15–40 centimeter tjock, i östra skärgården 20–50 centimeter tjock och längre ut har det funnits 10–40 centimeter tjock drivis med vallar. I Saimen har isen varit 25–45 centimeter tjock.

Den hårda köldvintern har i stor utsträckning påverkat trafiken med förbindelsefartyg i skärgården. På flera förbindelsefartygsrutter har fartygen inte kunnat köra och trafiken har skötts med svävare och hydrokoptrar. Situationen har varit klart svårare än under de senaste vintrarna i genomsnitt. Hur besvärlig den egentliga tjällossningsperioden blir i förbindelsefartygstrafiken beror på hur isarna smälter samt när islossningen sker och på vilket sätt. Serviceproducenterna inom förbindelsefartygstrafiken informerar om eventuella störningar i trafiken. Livskraftscentralen i Sydvästra Finland ber kunderna förbereda sig på eventuella avbrott och störningar i förbindelsefartygstrafiken.

Landsvägsfärjetrafiken har skötts nästan normalt under hela vintern trots den hårda kölden och isbildningen. Färjelederna har i regel hållits öppna med några få undantag. I Räisälä i Kemijärvi har man använt en officiell isväg med en bärighet på 17 ton, i Koli-Vuonislahti i Lieksa en officiell isväg med en bärighet på 3 ton och i Karlö en officiell isväg med en bärighet på 3,5 ton. Isfältens rörelser under islossningen kan orsaka tillfälliga störningar i trafiken med landsvägsfärjor.

Mer information:

Trafikledsverket

sakkunnig inom underhåll av landsvägar Jarkko Pirinen (tfn 029 534 3339)
sakkunnig inom bangeometri Aki Hirvaskari (tfn 029 534 3168)

e-postadresserna är i formatet [email protected]

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland

projektchef för skärgårdstrafiken Tapani Jaakkola
(Kontakt via Trafikens kundservice, tfn 0295 020 600)

• De lokala livskraftscentralerna berättar mer om det regionala tjällossningsläget.
• Trafikrespons: palautevayla.fi, tfn 0295 020 600
• Situationen gällande viktbegränsningar (Fintraffics tjänst Trafikläget)
• Mer information om tjällossning och viktbegränsningar finns på Trafikledsverkets webbplats