Betydande antal tilläggskilometer belagda med tilläggsfinansiering av reparationsskuld

Trafikledsverket och livskraftscentralerna eftersträvar ett nationellt beläggningsprogram på cirka 2400 kilometer 2026. Efter två på varandra följande goda år blir antalet kilometer mindre på grund av den lägre finansieringsnivån, även om regeringens tilläggsfinansiering för det tidsbundna programmet för reparationsskulder används även i år. En del av tilläggsfinansieringen styrs liksom i fjol till reparation av landsvägsbroar.

I fjol fick cirka 3 420 kilometer ny beläggning, varav cirka 160 kilometer var gång- och cykelvägar. År 2024 belades sammanlagt cirka 4 050 kilometer landsvägar och gång- och cykelleder.

I år används totalt 279 miljoner euro på beläggningsreparationer och vägmarkeringar, varav 100 miljoner är tilläggsfinansiering som beviljas av regeringen. År 2024 var enbart tilläggsfinansiering för beläggning 250 miljoner euro och i fjol 180 miljoner euro. Under den så kallade finansieringen av reparationsskulden 2024–2026 beläggs i genomsnitt drygt 3 200 kilometer per år, medan man före tilläggsfinansieringen belade i genomsnitt drygt 2 700 kilometer per år.

"Tilläggsfinansieringen behövs även i år, men på grund av den mindre finansieringen koncentreras beläggningsarbetena i sin helhet till det livligare vägnätet, där det finns mest trafik. Därmed kan ökningen av reparationsskulden för landsvägarna inte minskas på samma sätt som 2024 och 2025. En permanent höjning av finansieringsnivån skulle i synnerhet krävas för en långsiktig reparation av det mindre trafikerade vägnätet. Kontinuiteten i den stabila finansieringsnivån är mycket viktig med tanke på såväl väganvändarna, vägnätets skick som investeringarna, kompetensutvecklingen och sysselsättningen inom hela branschen", konstaterar Virpi Anttila, direktör för trafikledshållningen vid Trafikledsverket.

Många variabler påverkar ännu antalet kilometer

Det slutliga utfallet av beläggningskilometrarna påverkas i väsentlig grad av både förbättringsåtgärderna för vägkonstruktionerna och utvecklingen av priset på bitumen under arbetsperioden. Bitum används som bindemedel i asfalt och dess pris påverkas i sin tur mest av världsmarknadspriset på råolja. Även väderförhållanden och till exempel storleken på de beläggningsskador som uppkommit under vintern påverkar utfallet. Beläggningsarbetet inleds tidigast kring valborg.

Livskraftscentralerna (tidigare NTM-centralerna), som ansvarar för den regionala väghållningen, konkurrensutsätter beläggningsentreprenaderna för landsvägarna och konkurrensutsättningarna fortsätter områdesvis fram till försommaren. Beläggningsprogrammen säkerställs i olika takt på olika håll i landet. En del av objekten under beläggningsperioden väljs utifrån de senaste konditionsmätningarna, som uppdateras ännu på våren.

Den knappa finansieringen i slutet av årtiondet syns i trafikanternas vardag

För att upprätthålla vägnätets nuvarande skick krävs det årligen ett cirka 4 000 kilometer långt beläggningsprogram. I slutet av 2025 fanns det cirka 10 700 kilometer belagda landsvägar i dåligt skick, men utan de senaste årens tilläggsfinansiering skulle mängden ha varit större än så.

"Om det inte sker förändringar i den knappa finansieringsnivån i slutet av årtiondet, försämras landsvägsnätets skick snabbt, vilket tyvärr också syns i trafikanternas och näringslivets vardag när reparationsskulden ökar. De kommande knappa åren 2027–2029 kommer att äta upp den nytta som finansieringen av reparationsskulden medför, och beläggningscykeln, dvs. hur många år det är mellan beläggningsgångerna i genomsnitt, beräknas vara längre i slutet av årtiondet än före tilläggsfinansieringsåren", berättar Anttila.

Goda nyheter för landsvägsbroarna även i år

Resten av regeringens tilläggsfinansiering för i år, 18 miljoner euro, används för reparation av landsvägsbroar på samma sätt som i fjol. Totalt används 111 miljoner euro till reparationer av broar och andra konstbyggnader i vägnätet under innevarande år.

"Med hjälp av tilläggsfinansiering kan broar i dåligt skick repareras innan eventuella problem hinner bli större. Genom att reparera broarna förebygger man flaskhalsar i vägtrafiken och sörjer för transportrutter som är viktiga för näringslivet och försörjningsberedskapen”, säger Anttila.

Mer information:

verksamhetschef Virpi Anttila, Trafikledsverket
tfn 029 534 3642
[email protected]

De lokala livskraftscentralerna berättar regionalt om beläggningsarbetena. Under våren uppdateras uppgifterna om bekräftade beläggningsprojekt i Trafikledsverkets karttjänst (Suomen väylät).