Informationshanteringen är en väsentlig stöttepelare i Trafikledsverkets verksamhet. Vägdatan utgör till exempel grunden för att trafikledshållningen utförs i så rätt tid och så effektivt som möjligt. Med tanke på administrationen av vägdata blåser förändringens vindar i månadsskiftet mars-april, då Vägregistret som använts sedan 1970-talet förpassas till historien och Tievelho tas i bruk.
"Vägregistret är ett av Trafikledsverkets äldsta system och experterna är vana vid att utnyttja det i stor utsträckning. Det har ett högt affektionsvärde. Införandet av det nya vägdatasystemet möjliggör nya saker, men förändringarna sker inte i ett svep. Målet är att erbjuda allt mer högklassig, aktuell och enhetlig data", berättar Ilkka Aaltonen, expert på vägdata vid Trafikledsverket.
Det nya systemet Tievelho är med och förverkligar en vision för administrationen av trafikledsdata, vars målbild är att vara trafikledsnätets digitala tvilling. En virtuell kopia av den fysiska trafikledsinfrastrukturen möjliggör en heltäckande och aktuell lägesbild, och gör det möjligt att utnyttja historia och prognosmodeller i styrningen och planeringen av samt beslutsfattandet om funktionerna.
Egendomsförvaltningen är också ett viktigt perspektiv: Med hjälp av Tievelho går det att skapa en ännu noggrannare helhetsbild av vilken egendom Trafikledsverket har och i vilket skick den är.
"Betydelsen av datatillgångar – som vägdata utgör en väsentlig del av – ökar hela tiden och man förstår deras betydelse bättre och bättre. Infrastrukturen eller dess tillstånd kan inte utnyttjas fullt ut utan data", påpekar Aaltonen.
Varför är vägdata viktig?
Tievelho innehåller data om statens vägar, deras konstruktioner och utrustning samt trafikinformation. Landsvägslagen förpliktar Trafikledsverket att upprätthålla och förvalta uppgifter om statens vägnät.
"Vägdatan är dock i första hand till för oss själva. När vi ska göra något i vägnätet, styr datan vad som görs och på vilka grunder. Alla åtgärder från planering till byggande, underhåll och trafikledning grundar sig på vägdata", förklarar Aaltonen.
Vägregistret har enligt Aaltonen varit en "monolit", som under decenniernas lopp har formats enligt olika behov. Till exempel är datastrukturen delvis föråldrad och motsvarar inte kraven på modern informationshantering.
"Övergången till det nya systemet innebär ändå inte att man knäpper med fingrarna och så är alla uppgifter är på en ny nivå. Men tack vare Tievelho stöder datastrukturerna i framtiden trafikledshållningens processer så bra som möjligt", betonar Aaltonen.
Hur märker användaren av det nya datasystemet?
Tievelho, som stöder sig på internationella standarder inom branschen, är Trafikledsverkets första system som är byggt direkt på en molnplattform. Parterna i alliansmodellen är förutom Trafikledsverket Ramboll, Sitowise och Solita.
"Den största förändringen för användaren är att det i fortsättningen är lättare att utnyttja vägdata. I Tievelho finns alla tjänster för utnyttjande av data under samma tak, dvs. i ett användargränssnitt. Det gör att en expert bättre kan fokusera på sin egen kärnuppgift", säger Aaltonen.
Aaltonen lyfter också fram den geodata som finns i Tievelho. Modellen för hantering av positionsdata blir mångsidigare och i systemet kan man utöver vägadressen också skriva in objektets faktiska position. Detta möjliggör digital modellering av vägnätet i framtiden. Dessutom är det enklare att kombinera olika uppgifter tack vare att positionsdatan är enhetlig.
”Även hanteringen av metadata går upp till en ny nivå. Vi vet allt mer om var och när datan uppstår och vem som producerar den. Man vill också föra in denna data i systemet. Det gör det lättare för slutanvändaren att förstå datans ursprung och hur den kan utnyttjas i olika användningsfall", konstaterar Aaltonen.
Omfattande helhet – förändringen konkretiseras småningom
Tievelho innehåller förutom vägdatasystemet även ett datalager med planer och utfall för olika trafikledsformer. I ett centraliserat datalager som kan utnyttjas av experter är det lätt att både ladda upp och ladda ner och att titta på material.
"Först efter en längre tid konkretiseras det hur de olika processerna anpassar sig till det nya systemet och dess möjligheter. Målet är att i fortsättningen ta i bruk nya egenskaper, funktioner och datainnehåll i små mängder i taget. Helheten är väldigt omfattande”, påminner Aaltonen.