Visionen för Trafikledsverkets hantering av trafikledsinformation för 2030 är att så bra som möjligt bygga upp en digital modell för trafikledsnätet som stöder trafikledshållningen samt en digital tvilling av de viktigaste objekten. Förutom aktuell infrastrukturinformation kommer den att innehålla konditions- och prognosmodeller för trafiklederna.
Arbetet för den digitala tvillingen utförs under hela 2020-talet på flera olika fronter. Till exempel den digitala modellen för trafikledsnätet byggs hela tiden när man får högklassigare information om infrastrukturen i systemen. Men arbetet kräver tålamod.
”Resan mot en digital tvilling av trafikledsnätet är absolut inte enkel, utan innehåller flera parallella färdlinjer. Allt arbete mot digitaliseringen av trafikledsinformationshanteringen förbättras bit för bit, och vi går långsamt mot målet”, berättar Matti Pesu, utvecklingschef för trafikledsdata vid Trafikledsverket.
Grunderna för visionen 2030 har skapats under de senaste åren, och i vårt nyhetsbrev berättade vi om de första stegen redan på våren 2023. Den senaste tidens grunder omfattar också till exempel ämbetsverkets nya kompetenscentrum för artificiell intelligens och robotik samt utvecklingen av analyser som stöder den digitala tvillingens utvecklingsarbete.
De valda temana leder mot målet
Sammanfattningsvis främjar all utveckling inom informationshanteringen resan mot en digital tvilling. Trafikledsverket har dock specificerat sex särskilda teman som får processerna på olika fronter att gå mot samma hål och mot målet.
Dataflöde: Ett identifierat, dokumenterat, smidigt och automatiskt dataflöde är ett av de grundläggande elementen i den digitala tvillingen.
Kvalitetshantering av information: Informationens kvalitet framhävs i utnyttjandet av den digitala tvillingen, eftersom informationen genomgår en slingrande och komplicerad analys. Analysen och i synnerhet artificiell intelligens ska alltså matas med högklassiga data.
Interoperabilitet: Det ställs höga krav på informationens interoperabilitet i den digitala tvillingen, eftersom man i behandlingen av uppgifterna eftersträvar en mycket hög automationsgrad. Interoperabiliteten genomförs i praktiken till exempel genom att harmonisera datamodeller och begrepp samt definition av identifikationskoder.
Prognoser: Det är viktigt att utarbeta prognoser, digitalisera dem och utveckla tekniska lösningar mot generalisering av modellerna, så att användningen av prognoser kan utvidgas till att omfatta flera användningsfall.
Datasäkerhet: Det är viktigt att undersöka avancerade datasäkerhetslösningar samtidigt som man planerar användningsfall för den digitala tvillingen. Den digitala tvillingen medför nya sätt att kombinera uppgifter med hjälp av analys och artificiell intelligens, vilket ställer krav på datasäkerheten.
Utnyttjande av information: Den digitala tvillingen kan användas via olika användargränssnitt och gränssnitt, för den är inte ett enskilt datasystem eller användargränssnitt. Som enklast kan den vara ett textmeddelande eller en Excel-tabell, som mest komplicerat ett metaversum med ett 3D-landskap.
Effektivare utnyttjande av befintlig information
När processerna för informationsproduktion och -hantering utvecklas, uppstår det nya sätt att använda data från olika trafikleder redan innan den egentliga digitala tvillingen uppstår. Till exempel ger sensorer i järnvägsväxlar aktuell information om skicket på de mest kritiska växlarna i bannätet. Med hjälp av den information som insamlas med sensorerna kan nödvändiga underhållsåtgärder riktas proaktivt och på så sätt kan man undvika trafikkonsekvenser på grund av störningar i växlarnas funktion.
”Det är bra att komma ihåg att den digitala tvillingen inte är ett nytt datasystem som uppstår vid sidan om det tidigare, utan består av mer effektiv användning av befintlig information genom nya metoder – dvs. en slags version 2.0”, säger Pesu.
Trafikledsverket är inte den enda i Finland eller världen som utvecklar en digital tvilling. Till exempel inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde har man redan en vision om en digital tvilling som omfattar hela trafiksystemet.
”Vi skapar visserligen den digitala tvillingen i första hand för våra egna trafikledshållningsbehov, men även andra aktörers behov måste beaktas. Samarbete är viktigt även i denna fråga”, betonar Pesu.