Bild: Trafikledsverkets projektchef Pasi Kivioja har orsak att le, eftersom fördjupningen av Ajos farled i Kemi blev klar i förtid.
Genom att fördjupa farleden kan man öka kostnadseffektiviteten av den trafik som trafikerar där och på så sätt minska den miljöbelastning som trafiken orsakar. Ju större farleden är, desto större fartyg kan färdas på den, och ju större fartyget är, desto mer last kan det frakta.
”Miljöbelastningen är mindre per transporterad enhet och färdad sträcka, likaså kostnaden. Även sjösäkerheten förbättras när den nya farleden är djupare och bredare än tidigare”, preciserar Elisa Mikkolainen, avdelningschef vid farledsavdelningen.
I Kemi fördjupades Ajos farled från 10 meter till 12 meter. Fördjupningen på två meter återspeglas direkt i fartygens möjlighet att öka sina fraktstorlekar.
”Det ytterligare djupet på två meter möjliggör en ökning av laststorlekar från 20 000 ton till 70 000 ton. I Kemi syns nyttan särskilt i transporter till Asien, men vid behov gynnas även kortare resor i Europa”, berättar projektchef Pasi Kivioja.
28 muddringsprojekt och massiva arbetsmaskiner
Betydelsen av data framhävs i farledsbyggande, eftersom byggandets framskridande inte kan observeras visuellt i terrängen. Man måste lita på att verksamheten framskrider som planerat med t.ex. lodningsdata, ramningar och borrningsdata. Det finns också modelleringsverktyg som kan utnyttjas i väg- och banprojekt.
”Det har utvecklats anordningar för granskningen av havsleden som anger vad som händer under havet och längre än ögat ser. Till exempel för Ajos fördjupningsbehov samlade man in information om hurdana fartyg som rör sig i farleden och hur många”, förklarar Mikkolainen.
Om behovet av data var stort, var också arbetsmaskinerna som användes i fördjupningen stora. Det fanns totalt 28 fördjupningsobjekt i Ajos i Kemi och man arbetade med massiva arbetsmaskiner i dem.
Beroende på marksammansättningen användes både sug-, hackmudderverk och muddring med gripskopa i projektet. Vid muddringen av mjuk och lös mark utfördes arbetet med ett sugmudderverk, medan skopmudderverk användes för t.ex. morän och lerbotten.
”Skopmudderverk är en lite äldre kast, men dess största fördel är dess mångsidighet och förmåga att uppnå väldigt djupa muddringsdjup. I slutet av projektet bytta man ännu ut en skopa mot en stor gripare för att lyfta även stora block från havsbotten”, preciserar Kivioja.
Den muddrade massan uppgick till sammanlagt cirka sex miljoner kubikmeter, som i enlighet med miljötillståndet placerades i ett havsdeponeringsområde.
Digitala sjömärken vid sidan om visuell navigering
Vid driften och utvecklingen av farleder är säkerhetsanordningar väsentliga. Trafikledsverkets farledsenhet ansvarar för att säkerhetsanordningarna för sjöfarten fungerar och gör det säkert att röra sig på farlederna.
I Kemi lyckades man utnyttja en del av de gamla märkena genom att flytta dem till nya platser. Dessutom installerades åtta nya flytande säkerhetsanordningar för att underlätta sjöfarten. I den yttre ändan av Ajos installerades grova isbojar av stål och massiva plastbojar, medan lättare bojar fördes in i farledens inre ända.
”Den visuella navigeringen är fortfarande mycket viktig och ger säkerhet på fartygen. Numera är det också möjligt att på utmanande platser installera så kallade vintervirtuella märken som under den isfria perioden är fysiska säkerhetsanordningar, men som under vintern ersätts på sjökortet och i radar som virtuellt synliga säkerhetsanordningar” förtydligar Kivioja.
”Det planeras också ett nytt fast radarmärke till Kemi som kommer att hjälpa fartygens navigering så att fartygen får ett radarmål i sidled i farledens riktning. Detta radarmärke byggs nästa år med en kassunbas och dessa har inte installerats av oss på havet på flera år”, tipsar projektchefen ännu.
Naturen medför utmaningar på farlederna
Redan i byggnadsskedet utgjorde naturen utmaningar i Kemi. Arbetet utfördes i långa, till och med flera veckors skift för att kunna utnyttja den korta tiden med öppet vatten. När vintern kommer är nämligen byggandet på farlederna bokstavligen lagt på is, och då fokuserar man på isbrytning i farlederna.
Trafikledsverket ordnar isbrytningen, och den kommer i fortsättningen att behövas allt mer.
”Det är en vanlig missuppfattning att behovet av isbrytning skulle minska när klimatet blir varmare, men egentligen är det tvärtom. Mildare och instabilare vintrar ökar antalet stormar och isarnas rörelser, vilket ökar mängden is och således behovet av isbrytning”, summerar Mikkolainen.
Isbrytningssäsongen ligger redan bakom hörnet i Ajos i Kemi. Oavsett vad framtiden medför, är det ett som är säkert – det kommer att ses större och eventuellt mer internationella fartyg på farleden:
”Verksamheten på farlederna är verkligen global. Verksamheten regleras genom internationella överenskommelser och havet är öppet. Det innebär t.ex. att vilket som helst fraktfartyg kan dyka upp på våra farleder, så länge som det följer djup- och isklassbegränsningar och övriga bestämmelser”, motiverar Mikkolainen.