"Utvecklingen av trafikledsnätet har blivit mer långsiktig i och med investeringsprogrammet", berättar Tapio Ojanen, biträdande direktör för avdelningen trafik och markanvändning vid Trafikledsverket. Långsiktigheten syns redan i att investeringsprogrammet är åttaårigt. Investeringsprogrammet som publicerades i juni 2022 gäller åren 2023–2030. Investeringsprogrammet uppdateras varje år.
Långsiktighet är viktigt i utvecklingen av trafiklederna. Utifrån långsiktiga planer kan bland annat näringslivet bättre förutse i vilken riktning trafikledsnätet utvecklas i Finland.
En annan betydande fördel med investeringsprogrammet är enligt Ojanen en ökad transparens i beslutsfattandet.
"Investeringsprogrammet är en motattack mot de gångna årens valfläsk", säger Ojanen.
Varje projekt som föreslås i investeringsprogrammet genomgår en omfattande bedömning och endast de projekt som har de bästa effekterna kommer vidare. Investeringsprogrammet ska som helhet motsvara målen i den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12). Dessa mål är effektivitet, hållbarhet, tillgänglighet, trafiksäkerhet och begränsning av klimatförändringen.
"Vi erbjuder riksdagen en lista över genomförbara trafikledsprojekt och en expertuppfattning om fördelarna med och effekter av dem. Naturligtvis kan riksdagen också besluta om andra projekt, med andra ord inskränker inte investeringsprogrammet riksdagens beslutanderätt", konstaterar Ojanen.
Uppdateringen av investeringsprogrammet har inletts
För den årliga uppdateringen av investeringsprogrammet har Trafikledsverket bland annat samlat in respons vid fyra olika diskussionstillfällen som ordnats i november.
"Vi fick mycket respons och diskussionen var givande. Medvetenheten om investeringsprogrammet och dess ramar har förbättrats. Största delen anser det vara en positiv sak att investeringsprogrammet ökar långsiktigheten och transparensen i utvecklingen av trafiknätet", berättar Ojanen.
Förutom beröm har det naturligtvis även förekommit oro.
"På basis av tillfällena är människorna oroade över ökningen av kostnadsnivån och att man med samma penningbelopp kan bygga färre projekt än tidigare", berättar Ojanen.
Oron är befogad, eftersom kostnaderna för trafikledsprojekten i år har ökat betydligt och man inte just nu ser att det skulle börja ändras mot ett bättre håll. Situationen försvåras av otillräcklig finansiering. I statsbudgeten har det för utvecklingsprojekt inom trafikledsnätet tills vidare reserverats mindre pengar än vad som planerats i den riksomfattande trafiksystemplanen.
"Ett annat orosmoment har varit hur försörjningsberedskap och beredskap beaktas i uppdateringen av investeringsprogrammet. Trafikledsverket ser till att den dagliga trafiken fungerar såväl under vardagar som under undantagsförhållanden", berättar Ojanen.
Det ryska anfallskriget har påverkat trafikmiljön i Finland. Dessa ändringar beaktas i investeringsprogrammet. Vi vet till exempel nu hur minskningen av den ryska järnvägstrafiken har påverkat trafikflödet i hemlandet.
Trafikledsverket publicerar utkasten till investeringsprogrammet 2024-2031 under vårvintern 2023 för remiss.
Från bra till ännu bättre
Cirka 40 personer arbetar med investeringsprogrammet vid Trafikledsverket. Ojanen säger att gruppen är entusiastisk och ivrig att fortsätta utveckla. För närvarande förbättras till exempel bedömningen av programmets totala konsekvenser. Det är till exempel meningsfullt att bedöma konsekvenserna för tillgängligheten i hela Finland uttryckligen på nivå för hela programmet, och inte genom ett enskilt projekt.
"Investeringsprogrammet lever och utvecklas", summerar Ojanen.
---
Vad är investeringsprogrammet?
• Investeringsprogrammet är Trafikledsverkets kunskapsbaserade ståndpunkt om genomförandet av nya järnvägs-, landsvägs- och farledsprojekt och deras effekter.
• Investeringsprogrammets ekonomiska ram i planen Trafik 12 för åren 2023–2030 är sammanlagt 3,4 miljarder euro.
• En stor del av finansieringen, dvs. 2,7 miljarder, riktas till projekt för utveckling av trafikledsnätet.
• Investeringsprogrammet omfattar inte trafikledsprojekt som redan pågår och som fått finansiering, och inte heller sådana projekt som man inte har beredskap att genomföra eller planera. Inte heller planeringsprojekten för Finlandsbanan, Åbos entimmesbana och Östra banan ingår i investeringsprogrammet, eftersom separata projektbolag har grundats för dem.
• Läs mer om investeringsprogrammet.