Rysslands anfallskrig och dess följder för bl.a. världsmarknadspriserna på olje- och stålprodukter har också en betydande inverkan på trafikledshållningens verksamhetsförutsättningar. Den kraftiga inflationen och den stigande kostnadsnivån försvagar köpkraften både inom bastrafikledshållningen och inom trafikens utvecklingsinvesteringar.
Konsekvenserna av Rysslands anfallskrig syns också på Finlands trafikleder och i synnerhet i gränstrafiken. Godstrafikflödena och trafikbehoven kan förändras mycket snabbt. Det förändrade världsläget syns till exempel i att trafiken i Saima kanal sinar ut och i form av nya rutter för godsflödena i anslutning till Sydöstra Finlands utrikeshandel via hamnarna i Östra Finska viken och Bottniska viken.
Det förändrade världsläget har krävt snabba beslut, men det pågår också utvecklingsprojekt på längre sikt. Elektrifieringsprojektet för järnvägen mellan Torneå och Haparanda framskrider som planerat och projektet har också fått finansiering från både EU och Försörjningsberedskapscentralen. Elektrifieringsarbetet inleds i början av nästa år och blir klart före utgången av år 2024.
Grunden för beredskapen inom logistikbranschen är logistiktjänster på marknadsvillkor, en fungerande infrastruktur samt samarbete mellan näringslivet och myndigheterna. Det är viktigt att identifiera att man genom infrastrukturinvesteringar och en tillräcklig satsning på bastrafikledshållningen säkerställer försörjningsberedskapen i vårt land. En viktig åtgärd med tanke på Finlands energiförsörjning är också den flytande terminalen för flytande naturgas i Ingå.
Att minska utsläppen från trafiken är vår gemensamma uppgift
Klimatförändringen ökar risken för extrema väderfenomen, vilket kan orsaka allvarliga störningar i samhällets funktion och försnabba reparationsbehovet av trafikledsegendom. För att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen behövs nya lösningar och ny kompetens även inom trafikledshållningen och trafiksystemplaneringen. Vid byggande och underhåll av trafikleder är cirkulär ekonomi det viktigaste sättet att minska förbrukningen av naturresurser och trygga den biologiska mångfalden.
Finlands mål är att halvera utsläppen från trafiken före 2030 jämfört med 2005 års nivå och uppnå fossilfri trafik före 2045. Utsläppen från trafiken kan minskas till exempel genom trafiksystemplanering, elektrifiering av bilismen och ökad spårtrafik. Trafikledsverket beaktar målen för minskade utsläpp från trafiken i all sin verksamhet, såväl i planeringen av trafikledshållningen och trafiksystemet som i projektplaneringen och -bedömningen.
I trafiksystemplaneringen har lösningar som styr hållbar trafik och begränsat klimatförändringen fått en central plats. För den första parlamentariskt beredda, riksomfattande trafiksystemplanen (den så kallade Trafik12) sattes tre mål upp: tillgänglighet, hållbarhet och effektivitet. Dessa mål är parallella och strävar alla efter att begränsa klimatförändringen.
Hur väljs investeringsprogrammets projekt?
Trafikledsverkets investeringsprogram är en del av verkställandet av den riksomfattande planen Trafik 12 och det är Trafikledsverkets expertuppfattning om genomförandet av nya ban-, landsvägs- och farledsprojekt och deras effekter.
Trafikledsverkets investeringsprogram grundar sig på information från konsekvensbedömningen. I konsekvensbedömningen har man identifierat de betydande konsekvenserna av varje projekt. De uppskattade helhetskonsekvenserna visar hur investeringsprogrammet som helhet förverkligar Trafik 12-planen och dess tillgänglighets-, hållbarhets- och effektivitetsmål. Vid valet av projekt har man prioriterat projekt som i så stor omfattning som möjligt främjar målen i Trafik 12-planen. Det är dock alltid riksdagen som beslutar om ett eventuellt genomförande av utvecklingsprojekten i investeringsprogrammet.
Trafikledsverkets investeringsprogram uppdateras årligen och nästa investeringsprogram för trafikledsnätet 2024-31 blir klart nästa vår.
Kari Wihlman
Trafikledsverkets generaldirektör