Bild: Trafikledsverkets Lars Westermark och Magnus Nygård på byggplatsen.
De slutförda banprojekten har medfört ökad kapacitet och trafikkapacitet för bannätet samtidig som det skapat förutsättningar för en smidigare och punktligare tågtrafik på olika håll i Finland.
"År 2024 har särskilt med tanke på utvecklingen av bannätet varit mycket betydande eftersom ett stort antal banprojekt slutförs. Projektet medför viktig tilläggskapacitet och trafikkapacitet för bannätet samt en mer tillgänglig och driftsäker tågtrafik för passagerarna", berättar verksamhetschef Magnus Nygård med glädje.
Bättre servicenivå, utökad kapacitet och nya spår
Banprojektet Luumäki–Imatra är ett av de storprojekt som pågått länge och som slutförts under detta år. I banprojektet som var under byggnad sedan 2018 förbättrades servicenivån på banavsnittet genom att höja dess trafikkapacitet, funktionssäkerhet och hantering av störningssituationer. Mellan Joutseno och Imatra byggdes ett nytt dubbelspår och mellan Luumäki och Joutseno gjordes grundliga förbättringar på det befintliga spåret. Projektet omfattade också betydande broobjekt, såsom järnvägsbroarna vid Saima kanal och Mansikkakoski samt hela 12 nya broar på avsnittet med dubbelspår.
Bild: Stämningen på byggplatsen för banprojektet Luumäki–Imatra.
Det första skedet av banprojektet Helsingfors–Riihimäki avslutades också i december. Projektet som har förbättrat huvudbanans kapacitet pågick i nästan ett decennium. Byggandet av det andra skedet av projektet som består av tre faser pågår redan och arbetet för att göra trafiken på Finlands livligast trafikerade banavsnitt smidigare fortsätter utan problem. I det första skedet av projektet som genomfördes 2015–2024 fokuserade man på att förbättra trafikplatserna genom att förnya bangårdarna i Riihimäki och Dickursby samt bygga ett godstrafikspår i Kervo och ett västligt tilläggsspår i Träskända.
”År 2024 var betydande för banprojektet Helsingfors–Riihimäki när de omfattande förbättringarna av växlarna, spåren och plattformarna på Dickursby bangård slutfördes. Arbetet utfördes mitt i en tät stadsstruktur och livlig tågtrafik, ofta även nattetid. Även i projektets andra skede har man uppnått betydande etapper, såsom ibruktagandet av Ainola stations nya östra plattform", berättar projektchef Riitta Parviainen.
Bild: Byggarbetena på Kyrölä bro i oktober. Bilden tagen av Jussi Korhonen.
I banprojektet Kouvola–Kotka/Fredrikshamn som framskridit enligt planen har man också siktat på att förbättra trafikeringens punktlighet och öka banavsnittets kapacitet. Projektet förbättrade godstrafikens verksamhetsförutsättningar bland annat genom att höja banans axelvikt till 25 ton. Dessutom genomgick banavsnittets överbyggnad och broar en grundlig renovering, säkerhetsanordningarna förnyades och separata utvecklingsåtgärder vidtogs, såsom utvidgningen av Kotolahti bangård.
Banprojektet Kontiomäki–Pesiökylä ökade i sin tur banans transportkapacitet, påskyndade järnvägstransporterna och säkerställde banans användbarhet på ett banavsnitt som är viktigt för skogsindustrins råvirkestransporter i Kajanaland. I projektet gjordes en grundlig renovering av banan på en cirka 70 kilometer lång sträcka, en ny lastningsplats för råvirke byggdes i Pesiökylä och vägförbindelserna till lastningsplatserna förbättrades.
Förnyade bangårdar och 283 kilometer elektrifierad bana
Det fyra år långa projektet för att förnya bangården i Joensuu slutfördes i början av juni. Hela bangården genomgick en grundlig renovering så att den motsvarar dagens krav på trafikering. Bangårdens föråldrade säkerhetsanordningar och signaler byttes ut och växlarna förnyades. Dessutom förnyades banans konstruktioner, bangeometrin ändrades och spåren elektrifierades. Stationens tillgänglighet förbättrades bland annat genom att förnya hissarna och höja plattformarna.
"Tågtrafiken håller tidtabellerna bättre än tidigare tack vare att huvudspåret flyttas och person- och godstrafiken differentieras", berättar projektchef Jetro Matilainen.
Även säkerhetsanordningarna på Uleåborgs bangård förnyades under 2021–2024. Förnyandet av säkerhetsanordningarna ökar säkerheten på bangårdarna och tågtrafikens smidighet och gör det samtidigt också möjligt att i framtiden ta ERTMS-systemet i bruk.
Under detta år färdigställdes sammanlagt cirka 283 kilometer ny elektrifiering på Finlands bannät. Av detta uppstod cirka 160 kilometer när banan Ylivieska-Idensalmi elektrifierades samtidigt som ett elektrifierat triangelspår i Idensalmi byggdes. Projektet förbättrade järnvägstransporternas kostnadseffektivitet och industrins konkurrenskraft samt minskade de skadliga utsläppen från transporterna.
Bild: Järnvägsbron över Torneo älv vid gränsen mellan Finland och Sverige.
Elektrifiering förekom också i banprojektet Laurila–Torneå–Haparanda, där banavsnittet från Laurila i Keminmaa över den svenska gränsen till Haparanda elektrifierades. I projektet utvidgades dessutom järnvägsbron över Torne älv vid gränsen mellan Finland och Sverige samt järnvägsbron över Raumonjoki i Torneå för att möjliggöra elektrifiering. Utöver de ändringar som möjliggör elektrifiering förbättrades säkerheten i plankorsningar genom att avlägsna obevakade plankorsningar och bygga ersättande vägförbindelser. Dessutom uppdaterades arrangemangen för Torneå bangård och passagerarplattform. På Haparanda station gjordes också nödvändiga ändringsarbeten, såsom en ny passagerarplattform som byggs på den finska sidans spår och spårändringar.
”Projektet ger möjlighet till gränsöverskridande passagerartrafik, men det krävs separata beslut för att inleda den. Trafikledsverket fattar inte beslut i anslutning till ifrågavarande operationer”, berättar verksamhetschef Nygård.
I Pieksämäki förbättrades tillgängligheten i tågresandet avsevärt när projektet Pieksämäki stationsarrangemang slutfördes i september. I projektet förbättrades passagerarplattformarnas skick och utrustning. I projektet förbättrades de låga plattformarna genom att göra dem höga och utrusta dem med de konstruktioner och märkningar som förutsätts enligt tillgänglighetskraven. Dessutom gjordes enskilda ändringar i spår- och säkerhetsanordningarna och plattformarnas tak förnyades.
Lastningsplatserna för råvirke tryggar fungerande och smidiga leveranskedjor för råvirke och främjar på så sätt näringslivets verksamhetsförutsättningar. Under 2024 färdigställdes en ny lastningsplats för råvirke i Seinäjoki.
Det enda vägprojektet som färdigställdes i år var byggandet av gruvvägen i Suhanko i Ranua. I projektet byggdes en ny vägförbindelse från stamväg 78 till gruvområdet i Suhanko. Den nya vägförbindelsen betjänar den planerade gruvan i Suhanko och den lokala trafikens behov.
”Gruvvägen i Suhanko genomförs med en modell för efterfinansiering, där gruvbolaget till en början står för byggkostnaderna helt och hållet. Trafikledsverket betalar statens andel till gruvbolaget efter att gruvan öppnats", berättar projektchef Keijo Heikkilä.
Projekt som slutförts under 2024
• Banprojektet Luumäki–Imatra (210 milj. euro)
• Banprojektet Helsingfors–Riihimäki, fas I (163 milj. euro)
• Banprojektet Kouvola–Kotka/Fredrikshamn (133,5 milj. euro)
• Banprojektet Kontiomäki–Pesiökylä (102 milj. euro)
• Förbättring av Joensuu bangård (83 milj. euro)
• Elektrifiering av banavsnittet Ylivieska—Idensalmi och triangelspåret i Idensalmi (66 milj. euro)
• Banprojektet Laurila–Torneå–Haparanda (37 milj. euro)
• Förnyande av säkerhetsanordningarna på Uleåborgs bangård (35 milj. euro)
• Lastningsplats för råvirke i Seinäjoki (13 milj. euro)
• Suhanko gruvväg, Ranua (7,4 milj. euro)
• Pieksämäki stationsarrangemang (6,1 milj. euro)