När man bryter inom stenindustrin, uppstår det vid sidan om malm eller brukssten rikligt med så kallad gråberg. Gråberg kan till och med betraktas som avfall, eftersom det uppstår mycket av det och det måste lagras någonstans, och har inget direkt användningsändamål. Men som det sägs så är en mans skräp en annans skatt. Trafikledsverket och NTM-centralen i Sydöstra Finland testar som bäst på några grusvägsavsnitt om gråberg kan användas som byggmaterial för grusvägar.
Pilotprojektet består för närvarande av tre avsnitt på cirka 250 meter på landsväg 14748. Provvägsavsnittet har lidit av tjällossning och därför förbättras konstruktionen med gråberg. I pilotprojektet utnyttjas också befintligt material och konstruktionslager i stor utsträckning. Det finns mycket stenindustri i Sydöstra Finland, så det finns gott om byggmaterial för grusvägarna för pilotprojektets behov.
På alla tre provavsnitt testas lämpligheten av gråberg som byggmaterial på sinsemellan olika sätt. På ett avsnitt förnyas det bärande skiktet och slitlagret helt med hjälp av gråberg. Detta avsnitt är ett experiment, eftersom gråbergskrosset inte till alla egenskaper motsvarar det kross som i allmänhet används på grusvägar, särskilt inte för slitlagret. På det andra avsnittet blandas gråberg med vägens ursprungliga slitlager. På det sista avsnittet används gråberg för att förbättra det bärande skiktet, medan slitlagret förblir oförändrat.
Provavsnitten har byggts i år. Utvecklingen av vägens skick följs upp preliminärt under fem år.
”Man har tidigare provat använda gråberg på grusvägar, men det har förekommit brister i uppföljningen av resultaten. Nu följs utvecklingen av vägens skick och dess bärkraft upp på lång sikt”, berättar Jouni Marjaniemi, vägstrukturexpert vid Trafikledsverket.
Trots att uppföljningen precis har börjat, har pilotförsöket redan gett ett första intryck. Utifrån de preliminära resultaten fungerar gråberg rätt bra, åtminstone som material i det bärande skiktet av grusvägen. Forskningsdata behövs dock från en längre tid. Det finns till exempel ännu ingen information om olika årstiders effekter på materialets livscykel.
Sten är billigt, arbetet och transporten dyra
Det är dock inte helt problemfritt att använda gråberg på grusvägar. Om det var lätt hade gråberg redan länge använts som byggmaterial. Problemen har att göra med kostnaderna och gråbergsstrukturen. Gråberg lämpar sig inte nödvändigtvis som sådant som byggmaterial för grusvägar, till exempel med tanke på kornstorleken. Om man är tvungen att bearbeta gråberg betydligt stiger kostnaderna. Kostnaderna måste sänkas, eftersom det är förmånligt att bryta kross för grusvägar.
”Målet är att direkt göra gråberg lämpligt för grusvägar med så liten bearbetning som möjligt. Denna process är under utveckling”, säger Marjaniemi.
Utöver materialkostnaderna måste också transportkostnaderna kunna hållas låga. Transport av tunga laster orsakar utsläpp och blir dyrt. Därför lönar det sig inte att hämta krossmaterial från långa avstånd till arbetsplatsen. I synnerhet i stenindustrins närområden kunde gråberg fungera som byggmaterial på grusvägar tack vare korta transportsträckor.
Mindre brytning i framtiden?
Den ekonomiska aspekten spelar en viktig roll när det gäller att utnyttja gråberg, men minskningen av utsläppen och skyddet av naturen är minst lika viktiga mål.
”Genom att använda gråberg kan man ersätta jungfruliga stensubstanser och på så sätt minska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser”, berättar Henna Teerihalme, sakkunnig inom cirkulär ekonomi och återvunnet material vid Trafikledsverket.
För närvarande används gråberg ännu i mycket liten utsträckning som byggmaterial på grusvägar. I framtiden kan gråberg få en större roll på grusvägar, om hindren för användningen av gråberg kan undanröjas.
”Det större målet är att främja cirkulär ekonomi och samtidigt öka kostnadseffektiviteten i underhållet av grusvägar och konstruktionens förbättringsobjekt”, säger Marjaniemi från Trafikledsverket.
Trafikledsverkets och NTM-centralens pilotprojekt grundar sig på Kristiina Koskis diplomarbete ”Kaakkois-Suomen luonnonkiviteollisuuden sivukivien hyödyntäminen vähäliikenteisillä teillä”, som publicerades 2024. Kristiina Koski deltar i pilotprojektet som en anställd av entreprenören Destia.