Hoppa till innehåll

Byggandet vid gränsen mellan två länder kräver nära samarbete i elektrifieringsprojektet för banavsnittet Laurila–Torneå–Haparanda

Publicerad 23.5.2024

I elektrifieringsprojektet på banavsnittet Laurila–Torneå–Haparanda är det internationella samarbetet vardag, eftersom projektarbetet delvis sträcker sig även till den svenska sidan. Sedan projektets början har man samarbetat med både Trafikverket, dvs. Trafikverket i Sverige och Haparanda stad. I samprojektet deltar också Försörjningsberedskapscentralen, Torneå stad och Keminmaa kommun.

Tornio-Haaparanta-radan ratasilta.

Projektets mål är att förbättra järnvägstransporternas kostnadseffektivitet och industrins konkurrenskraft. Målet är att göra det möjligt att inleda persontågtrafik mellan Finland och Sverige samt att förbättra säkerheten vid plankorsningar. I praktiken innebär detta att banan elektrifieras från Laurila i Keminmaa över Sveriges gräns till Haparanda och dessutom utförs ett betydande antal arbeten med säkerhetsanordningar och spårändringar.

"Entreprenaden som Trafikledsverket konkurrensutsatt omfattar elektrifiering av det finländska spårnätet även på den svenska sidan, medan en entreprenör som Trafikverket i Sverige konkurrensutsatt sköter förnyandet av passagerarplattformen på Haparanda station", sammanfattar projektcheferna Jukka Päkkilä och Terhi Honkarinta.

En väsentlig del av projektets framgång kommer via förhandlingar och avtal. Till exempel varierar processerna i anslutning till järnvägsbyggande mellan länderna och därför är det viktigt att skapa en gemensam förståelse både på avtals- och praktisk nivå för att säkerställa att projektet framskrider smidigt.

"Vi har sökt och utvecklat gränssnitt för hur man samarbetar, var gränssnitten för entreprenaderna går och vem som ansvarar för dem. Samarbetet fortsätter efter byggandet även under ibruktagnings- och underhållsfaserna", förklarar Päkkilä.

Satsningar på växelverkan

För Päkkilä och Honkarinta, som arbetat cirka 15 år med byggande, är elektrifieringsprojektet för banavsnittet Laurila–Torneå–Haparanda det första banprojektet. Projektets internationella dimension och samarbetsparterna för med sig en extra krydda.

"Projektet är unikt i många avseenden, så det finns mycket att utreda. Arbetet utförs i två länder och därför måste man till exempel i tillståndsprocesserna beakta praxisen i båda länderna. Till exempel skulle planerna för järnvägsbron över Torne älv godkännas på båda sidorna innan man gick vidare", berättar Honkarinta.

"Elektrifieringsprojektet på banavsnittet Laurila–Torneå–Haparanda är också ett av de projekt som får stöd för militär rörlighet och som förbättrar förhållandena för den gränsöverskridande järnvägstrafiken", förklarar han.

Även ländernas olika lagar och spårbredd samt språk och ämbetsverkens anvisningar har inneburit en utmaning för arbetet. I projektet som inleddes under banplaneringsskedet 2020 har man dock genom att satsa på växelverkan klarat av utmaningarna.

Samarbetet på personnivå har fungerat mycket smidigt. Det är lätt att arbeta med det svenska Trafikverkets gäng. Vi har ett gemensamt mål och en gemensam vilja att hitta lösningar och komma vidare", berättar Päkkilä.

I det mångsidiga projektet har ett stort antal experter från Trafikledsverkets olika avdelningar deltagit. Dessutom har man i anslutning till tillståndsprocesserna samarbetat över gränserna med Traficom och Transportstyrelsen.

"Ett ärende i taget"

När projektet slutförs i slutet av 2024 fortsätter samarbetet mellan de olika aktörerna.
"Ibruktagningen kräver anvisningar, uppdatering av säkerhets- och ledningssystemen samt avtal om bannätsförvaltare. Vi går aktivt igenom även dessa frågor under och efter projektet", sammanfattar Päkkilä.

"Ett ärende i taget gör vi både vad gäller byggande och samarbete", betonar Honkarinta ytterligare.