Trafikledsverkets och NTM-centralens mål har i år varit att belägga 4 000 kilometer landsvägar samt gång- och cykelleder. Detta mål uppnår vi också, vilket är väldigt viktigt, eftersom det bromsar upp ökningen av vägnätets reparationsskuld för innevarande år. Samtidigt sysselsatte vi över 2 000 personer direkt eller indirekt på beläggningsplatserna.
Sommaren förlöpte på beläggningsplatserna utan större problem eller allvarliga olyckor, vilket är både tack vare byggplatsernas goda säkerhetskultur och vägtrafikanternas trafikbeteende. Jag vill därför tacka vägtrafikanterna för deras tålamod och samarbete.
Ett stort tack för den fina prestationen går också till NTM-centralerna, entreprenörerna inom asfaltbranschen och alla som arbetat på beläggningsplatserna.
De efterlängtade trafikledsinvesteringarna medför stora fördelar
Investering i trafiklederna främjar en smidig rörlighet för människor och transporter. Dessutom stärker investeringar välfärden och ekonomins konkurrenskraft samt försörjningsberedskapen. Planmässighet, långsiktighet, trafikvolymer och tillgänglighet är centrala faktorer som styr trafikledsinvesteringarna. Vid Trafikledsverket pågår i år stora trafikledsinvesteringsprojekt till ett värde av nästan tre miljarder euro. Över 50 väg-, ban- och farledsprojekt pågår på olika håll i landet.
Regeringsprogrammets program för infrastrukturinvesteringar på tre miljarder euro för trafikledsprojekt som är viktiga för näringslivet och avveckling av reparationsskulden är mycket viktigt. Vid budgetmanglingen beslöt regeringen att föreslå finansiering för flera viktiga trafikprojekt på olika håll i landet, bl.a. riksväg 15 Rantahaka (Kotka)–Kouvola, riksväg 21 Palojoensuu–Maunuja, riksväg 12 Mankala–Tillola, riksväg 5 Leppävirta–Kuopio och riksväg 23 vid Karvio kanal samt Karelenbanan och Kustbanan.
EU-stöd utlovas igen för infrastrukturprojekt
Under de senaste åren har Finland klarat sig utmärkt i stödansökningarna för trafikprojekten Ett sammanlänkat Europa, dvs. så kallade FSE-ansökningar. Under de senaste fem åren har Finland fått 365 miljoner euro i stöd, varav cirka 280 miljoner euro, dvs. 76 procent, har sökts av Trafikledsverket. Av dessa har 74 miljoner euro varit projekt inom militär rörlighet.
Vi fick resultaten från FSE-ansökan i juli förra året. Det var den sista stora infrastrukturansökan för den pågående programperioden 2021–2027. Därför gjordes många ansökningar, och mycket höga krav hade ställts på beviljandet av stöd. Kommissionen betonade europeiskt mervärde i valet av projekt. De flesta av de godkända projekten gällde därför gränsöverskridande förbindelser mellan medlemsstaterna.
I Finland godkändes tre baninfrastrukturprojekt, men inga i till exempel Sverige. Båda länderna fick dock stöd för att bl.a. ta i bruk det digitala övervakningssystemet för järnvägstrafiken. Finansiering erhölls också för hamnar och för att göra sjöfarten smidigare.
Hösten 2024 öppnas en ansökan där det är möjligt att ansöka om stöd till exempel för att lindra klimatförändringens effekter med TEN-T-nätet, för det europeiska havsområdet och ITS-projekt. Trots att budgeten för programperioden enligt kommissionens meddelande har använts efter höstens ansökan, hoppas vi att det i slutet av programperioden kommer att ske en omfördelning av stödpengar som återbetalas från medlemsstaterna och att vi igen kan ansöka om EU-stöd för statens infrastrukturprojekt.
Kari Wihlman
Generaldirektör