Hoppa till innehåll

Vilket var Finlands första vägmärke? Här finns svaret på den och på andra frågor om vägmärken

Publicerad 9.10.2017

Alla finländare känner till vägmärkena, men vet du vad de är gjorda av eller vilket som är Finlands ovanligaste vägmärke? Här är svaren på några av dessa frågor.

Vilket var Finlands första vägmärke?

Finlands första vägmärke var en vitmålad varningstriangel, som togs i bruk i början av 1920-talet. Avsikten med märket var att i förväg varna alla som rörde sig på vägen för farliga ställen.

Det har behövts vägmärken sedan början av 1920-talet, då bilarna blev allt vanligare. Det fanns också olika förbudsmärken redan då trafiken utgjordes av hästdragna fordon. Vid sekelskiftet fanns det bland annat ett märke för hästtrafiken, som med hot om böter förbjöd galopp på broar.

Ett större utbud vägmärken sattes upp längs de finska vägarna 1930. Då kom också märkena som anger förbjuden körriktning och hastighetsbegränsningar.

Vilket är Finlands ovanligaste och vanligaste vägmärke?

Finlands ovanligaste vägmärke är sannolikt tilläggsskylten 862, som anger timmerväg. Också datumparkeringsskyltar är mycket sällsynta i Finland.

Enligt Tuomas Österman, trafikregleringsexpert vid Trafikverket, är triangelmärket som innebär väjningsplikt och den blå busshållplatsskylten de vanligaste trafikmärkena längs landsvägarna. I Finland används över 200 olika trafikmärken och tilläggsskyltar.

Hur länge hålls vägmärkena i dugligt skick i Finlands besvärliga förhållanden?

Vägmärkena hålls minst sju år i dugligt skick, ofta betydligt längre. På landsvägarna finns det många över 15 år gamla märken, som ännu är i relativt gott skick. Den reflekterande ytan är den del av vägmärket som med tiden förlorar sina egenskaper. Vägmärkenas fundament och stolpar kan vara i bruk i över 30 år, om ingen kör in i dem.

Var får man placera ut vägmärken och vem får placera ut dem?

Vem som helst får äga vägmärken, men bara väghållaren har rätt att placera ut dem längs vägen. För att få placera ut ett vägmärke på en enskild väg krävs dessutom tillstånd av kommunen.

Man får inte placera ut något som liknar vägmärken på en sådan plats som syns till vägen. I övrigt är det fritt fram att använda vägmärkens grafik t.ex. i tidningar, på webbsidor och hemma.

Av viket material görs vägmärken?

Största delen av vägmärkena i Finland är gjorda av aluminium eller plywood. I framtiden kommer en del vägmärken att göras av lätta kompositmaterial. Man har också försökt att göra vägmärken av plast, men tillverkningen av dem har visat sig vara alltför dyr. Nästan alla vägmärken längs de finska vägarna har tillverkats i Finland.

Hur ser vägmärkenas framtid ut?

Under de närmaste åren kommer det att dyka upp nya vägmärken längs landsvägarna och gatorna i samband med den helt omarbetade vägtrafiklagen. I samband med detta moderniseras också symbolerna på en del gamla märken. I praktiken kan det samtidigt finnas både nya och gamla märken längs landsvägarna. Det här beror på att de gamla märkena, vartefter som de når slutet av sin livscykel, i allmänhet ersätts med nya.

I Finland har man normalt bara tagit i bruk några nya vägmärken åt gången. En större mängd nya vägmärken placerades senast ut på vägrenarna 2007, då informationsmärkena för serviceanläggningar togs i bruk.

Hur ser framtiden ut för vägmärkena, till exempel om hundra år? Trafikregleringsexpert Österman gissar att vägmärkena inte kommer att försvinna i första taget. Åtminstone fotgängarna och cyklisterna kommer att behöva vägmärken också i framtiden. För biltrafikens del är svaret inte lika entydigt.

Ifall det om hundra år bara finns robotbilar i trafiken, så behövs det nödvändigtvis inte längre vägmärken. Däremot kan det ta länge innan vägmärkena är helt överflödiga. Robotbilarna som för närvarande testas använder sig i allmänhet av bildidentifikation, vilket gör dem lika beroende av vägmärken som vi människor. I praktiken behöver robotarna en nästan fullständig databas över vägnätet innan vi kan ta farväl av vägmärkena.

Ytterligare information

http://www.liikennevirasto.fi/web/sv/vagnatet/trafikmarken

Trafikregleringsexpert Tuomas Österman,
Trafikverket,
Tfn 029 534 3630
fornamn.efternamn(at)trafikverket.fi

Trafikregleringsexpert Jukka Hopeavuori,
Trafikverket,
Tfn 029 534 3047
fornamn.efternamn(at)trafikverket.fi


Artikeln är gammal. Artikeln kan innehålla föråldrad information och länkarna kanske inte fungerar. Våra publikationer finns i Dorias publikationsarkiv