Trafikledsverket utredde: ekodukter fungerar som rutt för många djurarter

I Trafikledsverkets projekt observerades hur djuren rör sig på tio ekodukter i södra Finland. Under den ettåriga observationsperioden med viltkameror fotograferades sammanlagt elva vilda däggdjursarter. De flesta var hjortdjur.

Rutter som konstruerats för djur, dvs. olika över- och underfarter, är i stor utsträckning ett godkänt sätt att lindra de skadliga effekterna av vägnätet. På huvudvägnätet i södra Finland har femton ekodukter byggts, men man har inte tidigare systematiskt utrett hur de fungerar som rutter för djuren. I Trafikledsverkets projekt utreddes bland annat vilka arter som använder ekodukterna.

I utredningen ingick tio ekodukter, varav sju finns på motorvägen mellan Lovisa och Vederlax (rv 7) och två på motorvägen mellan Helsingfors och Åbo (rv 1). Ett av objekten finns i Heinola (rv 4). Alla ekodukter som studerades är så kallade universalbroar, dvs. de är avsedda för både djur och människor.

Små hjortdjur är de vanligaste användarna av ekodukterna

Den ettåriga observationsperioden inleddes i december 2019 och under den dokumenterades över tvåtusen vilda däggdjur som tog sig över ekodukterna. "Över en tredjedel av djuren var vitsvanshjortar", berättar Milla Niemi, expert på Latvasilmu anl. som ansvarade för genomförandet av utredningen. "Även älgar och rådjur använde ekodukterna regelbundet, och vildsvin fotograferades på ekodukterna i sydöstra Finland", kompletterar Niemi.

Av de medelstora däggdjuren observerades skogsharar, fältharar, rävar, mårdhundar och grävlingar. Lodjur använde åtta av tio ekodukter och på en ekodukt fotograferades en björn.

Mest aktivt använde djuren ekodukterna på sommaren och hösten. Användningen av ekodukterna var minst på vårvintern.

Ekodukter och andra ruttlösningar för djuren förbättrar trafiksäkerheten

Djuren rörde sig på ekodukterna särskilt under kvälls-, natt- och morgontimmarna, medan människorna rörde sig på broarna mest dagtid. Även om djuren använde alla broar verkade de reagera på människans närvaro. "Vitsvanshjortarna tog sig tidigare på morgonen över Sammatti bro, som används flitigt av människor, än över Lojoåsens ekodukt, där människor endast sporadiskt rörde sig", beskriver Niemi.

Utöver ekodukterna har man i Finland byggt olika slags underfarter samt hoppträd avsedda för flygekorrar. Ruttlösningarna minskar hindren som vägnätet medför, minskar dödligheten i trafiken för djuren och förbättrar trafiksäkerheten.

"Resultaten av denna utredning kommer att användas vid Trafikledsverket för att utveckla planeringsanvisningarna för vägar och järnvägsspår", berättar Marketta Hyvärinen, sakkunnig inom miljö vid Trafikledsverket.

Mer information

Marketta Hyvärinen, sakkunnig inom miljö,
Trafikledsverket,
tfn 029 534 3261,
[email protected]

Direkt länk till publikationen (på finska): https://julkaisut.vayla.fi/pdf12/vj_2021-26_vihersillat_elainten_web.pdf