Rävsundsbrons snedkablar

Publicerad 3.2.2025

Monteringen av Rävsundsbrons snedkablar inleddes i slutet av mars 2025. Detta är ett relativt unikt infrastrukturprojekt i Finland där både monteringsarbetet och den efterföljande uppföljningen presenterar sina egna utmaningar.

Trafikledsverkets broexpert Antti Rytkönen bedömde att monteringen av snedkablarna är ett av de svåraste arbetsmomenten vid ett brobygge.

"Monteringen av snedkablarna är ett mycket utmanande arbete, men vi har ett väldigt kompetent team från Kreate som leder och utför monteringsarbetet. Tillverkaren av snedkablarna kommer att skicka tre till fem personer för att stödja arbetsledningen och även brons arkitekt finns på plats under arbetets gång. Processen är tidskrävande på grund av det stora antalet kablar och vajrar som ska monteras och spännas, men det bidrar samtidigt till att göra brokonstruktionen mycket tillförlitlig", berättar Antti.

Förutom att de är hållbara, har kablarna även fördelen att de kan repareras vid behov. De bärande vajrarna som löper inuti kabelrören kan vid behov bytas ut och det går dessutom att lägga till fler vajrar om det behövs. De kilkonsoler som förankrar vajrarna har försetts med extra hål för just detta ändamål. Genom att öka antalet vajrar kan man i princip öka brons trafikeringskapacitet.

Genomskärning av kabelns struktur

Med snedkabelns kabelrör avses den synliga delen av kabeln. Kabelröret som är tillverkat i HDPE-plast har en räfflad yta för att leda bort vatten från förankringen och förhindra isbildning. Räfflorna bidrar samtidigt till att motverka skadliga vindinducerade vibrationer.

”Inuti kabelrören löper flera vajerflätor, och varje vajerfläta består av sex varmförzinkade ståltrådar som tvinnats runt en kärntråd. Dessa sju trådar är inkapslade i vax och omsluts av ett plasthölje som formar den färdiga vajern. Rävsundsbrons tunnaste snedkablar innehåller 20 vajrar och de tjockaste innehåller 58 vajrar. Antalet vajrar bestäms av den bärkraft som eftersträvas", säger Antti.


 

Monteringen av kablarna inleds ovanifrån

Rävsundsbrons brobana kommer att fungera som installationsanläggning under tiden som kablarna lyfts på plats. Enligt Antti kommer det att ta en dag att montera den första kabeln, men redan efter den första dagen borde man kunna öka takten menar han.

"Vi måste komma ihåg att den här typen av arbete utförs väldigt sällan i Finland, därför dröjer det också ett tag innan vi kommer in i rullorna. Det krävs ett monteringsteam för att montera en kabel och vi har två team till förfogande", säger Antti. En del av monteringsteamet befinner sig på brobanan, en del under brobanan vid det aktiva ankaret, en del på utsidan ovanpå pylonen och en del inne i pylonen vid det passiva ankaret.

Efter de krävande inledande förberedelserna, lyfts det förmonterade kabelröret med en kran från brobanan upp till pylonens övre ände, där monteringsteamet står redo. ”Den ena montören fattar tag i kabelröret, medan den andra tillfälligt fäster det i dess fästpunkt. Redan under lyftet dras den första vajern i kabelröret genom ett hål i kilkonsolen i pylonen och fästs på sin plats. Därefter förs den nedre delen av vajern genom kilkonsolen i brobanan, varpå den spänns lätt och fästs på sin plats.

Spänning av vajrarna med en aktivförankrare

Spänning av kablarna 

De återstående vajrarna dras en i taget nedifrån och upp genom kabelröret med hjälp av en dragvajer. Därefter fästs vajrarna i den övre änden och kapas till rätt längd i den nedre änden. Slutligen förs vajrarnas nedre ändar genom kilkonsolen, varpå de spänns och fästs på sina platser. Under monteringen fästs vajrarna alltså först upptill och sedan nertill”, förklarar Antti.

Monteringen av snedkablarna tar flera veckor eftersom bron har totalt 76 snedkablar. För en lekman påminner arbetet om att stämma en gitarr:

”Varje vajer spänns enligt den så kallade SSI eller Single Strand Installation-metoden. De flesta vajrarna spänns i tre omgångar. I den första omgången spänns vajrarna tills de når ungefär 80 procent av deras slutgiltiga spänning. I den andra omgången spänns vajrarna tills de når deras slutgiltiga spänning. Med hjälp av detta förfarande balanseras spänningen i vajrarna, vilket säkerställer att alla vajrar belastas lika. Under den tredje omgången kontrollerar man att det föregående spänningsarbetet har lyckats, dvs. spänningen i cirka 30 procent av vajrarna kontrollmäts och justeras vid behov. Varje gång en vajer spänns, minskar belastningen på de andra vajrarna i kabelröret. Denna belastningsförändring fortplantar sig också till de övriga snedkablarna i bron, därför måste vajrarna spännas i en noggrant planerad ordning”, förklarar Antti. "Vi följer kontinuerligt upp spänningsarbetet och de formförändringar som detta orsakar i bron. Även den omgivande temperaturen och ändringar i denna måste beaktas under arbetets gång."

Under spänningsarbetet måste vi också beakta eventuella framtida tillbyggnader på bron som ökar belastningen på brons komponenter, vilket i sin tur leder till att brobanan kommer att sjunka en aning. Allt detta har beräknats och planerats i förväg. Om brobanans form vid färdigställandet inte håller sig inom ramen för de angivna toleranserna, kan enskilda vajrar också justeras i efterhand.


Snedkabelandelens övre del utanför pylonen