Konditionsklassificeringen av broarna i Finland förnyades

Trafikledsverket har förnyat modellen för konditionsklassificering av broar utifrån en färsk projektrapport. En granskning ur två olika perspektiv, strukturell kondition och trafiksäkerhet, ger en mer omfattande helhetsbild av brons skick och möjliggör en mångsidigare bedömning av reparationsbehoven samt förutsägbarhet.

Informationen från inspektionerna av broarna har en mycket stor betydelse för egendomsförvaltningen och planeringen av reparationer. Broarna delas även i fortsättningen in i fem olika konditionsklasser, men nu har modellen förnyats. Skicket på en bro bestäms i fortsättningen enligt konditionsbedömningen av den del av huvudkonstruktionen som är i sämst skick. Till skillnad från tidigare granskas konditionen ur två separata synvinklar: strukturell kondition och säkerhet.

"Den nya klassificeringsmodellen ger en mer omfattande helhetsbild av brons skick och möjliggör en mångsidigare bedömning av reparationsbehoven samt förutsägbarhet. Målet är att reparationsåtgärderna noggrannare än tidigare ska riktas till broar som behöver dem. Läget enligt den nya konditionsklassificeringen kan också granskas retroaktivt", berättar Markku Äijälä, chef för enheten för konstbyggnader vid Trafikledsverket.

När det gäller det strukturella skicket betonas omfattande reparationsbehov, såsom ombyggnad, och brons konditionsklass bestäms enligt skicket på de huvudkonstruktionsdelar som är centrala med tanke på brons livslängd och bärförmåga. Eventuella skador på överbyggnaden, ytstrukturen, gavelkonstruktionerna, mellanstöden och lagren har en central inverkan på brokonstruktionernas funktion och därmed på brons hela livscykel.

När det gäller säkerhetsperspektivet ligger tyngdpunkten på om bron är säker att använda ur vägtrafikantens eller järnvägstrafikens synvinkel och på mer riktade reparationsbehov för att säkerställa detta. I nyckeltalet beaktas skicket på de huvudkonstruktionsdelar som är centrala med tanke på trafiksäkerheten: räcken, kantbalkar, beläggningar, lager, expansionsfogar, broplats och överbyggnad.

Förnyelsen förbättrar inte reparationsskulden av broarna

Även enligt de nya konditionsklassificeringsprinciperna fortsätter antalet broar i dåligt skick att öka. Vid årsskiftet fanns det 876 broar i dåligt skick enligt de gamla principerna, 862 enligt de nya principerna.

Å andra sidan ökar inte antalet broar som är i nöjaktigt skick i samma takt som tidigare, eftersom definitionen av nöjaktig kondition är snävare än tidigare. Antalet påverkas också av om broarna granskas med tanke på den strukturella konditionen eller utifrån trafiksäkerheten.

"Jämfört med tidigare gör den nya klassificeringsmodellen det tydligare var problemen med bron döljer sig och hur allvarligt problem det är fråga om. Det är ändå viktigt att komma ihåg att förnyelsen av klassificeringen inte förbättrar reparationsskulden när det gäller broarna", påpekar Äijälä.

Trafikledsverket äger cirka 15 000 vägbroar och cirka 2 500 järnvägsbroar. Vid årsskiftet fanns det ungefär 120 järnvägsbroar i dåligt skick enligt de gamla principerna och ungefär 150 enligt de nya. Inspektionsintervallet för broarna är i regel fem år, men tätare inspektioner är möjliga om brons skick och en närmare uppföljning av det förutsätter det.

Mer information:

Markku Äijälä, chef för enheten för konstbyggnader, Trafikledsverket
tfn 029 534 3627
[email protected]

NTM-centralerna informerar regionalt om broarnas skick.

Se även:

Trafikledsverkets publikationer 13/2024:Utveckling av konditionsklassificeringen av broar, projektrapport (på finska)

Hur mår broarna i Finland?