Hur mår broarna i Finland?

Under de senaste åren har det genomsnittliga skicket på de landsvägs- och järnvägsbroar som upprätthålls av Trafikledsverket försämrats. Många broar har föråldrats på samma gång samtidigt som det av resursskäl gjorts för få reparationer i förhållande till behovet. Skadetoleransen hos broarna i Finland är dock fortfarande på det hela taget god. Broarnas skick följs upp enligt noggrant definierade processer.

Finska staten äger cirka 15 000 landsvägsbroar, varav cirka 600 ännu år 2015 klassificerades som i dåligt skick. År 2022 var siffran redan nästan 800. På motsvarande sätt har antalet landsvägsbroar som är i gott skick minskat kraftigt under samma period.

"Broarnas genomsnittliga skick har i första hand försämrats av två orsaker. För det första har många broar som byggts på 1960- och 1970-talen föråldrats och fått klassificeringen dåligt skick vid samma tidpunkt. För det andra har kostnadsnivån för underhållet stigit betydligt bland annat efter Rysslands anfallskrig. Med pengarna får man helt enkelt mindre", berättar Markku Äijälä, chef för enheten för konstbyggnader vid Trafikledsverket.

Sammanlagt har broarnas kalkylerade reparationsskuld ökat till 340 miljoner euro. Om man blir tvungen att förnya bron i stället för att reparera den, stiger kostnadsnivån ytterligare. Trots det är 95 procent av landsvägsbroarna i mycket gott, gott eller tillfredsställande skick. Äijälä betonar också att de finländska broarnas skadetolerans fortfarande är mycket god. Det innebär att eventuella skador upptäcks innan brons skick blir kritiskt.

"Enskilda landsvägsbroar i dåligt skick finns ändå i praktiken överallt i landet. Om vägnätet i området är äldre finns där också äldre broar som sannolikt är i sämre skick", konstaterar Äijälä.

Broarnas skick följs upp regelbundet

I offentligheten har broarnas skick diskuterats mycket under innevarande år, då problem med broar som är logistiskt viktiga har varit aktuella. Enstaka broar har diskuterats, i synnerhet situationen för Rävsundsbron, Syrjäsalmi järnvägsbro och Taipale kanalbro. Dessutom har Brändö bro, som ägs och upprätthålls av Helsingfors stad, funnits bland rubrikerna.

"Problemen på de ovan nämnda broarna har hittats i enlighet med våra normala processer. Broarna genomgår en allmän inspektion med fem års mellanrum och vid behov en noggrannare särskild inspektion. Om något avvikande upptäcks på bron följer man naturligtvis upp detta närmare, i syfte att garantera snabb reaktionsförmåga. Trots processerna kan det ibland hända att skicket på någon bro försämras snabbare än väntat", säger Äijälä.

Under de kommande åren kommer broarnas genomsnittliga skick troligtvis fortsätta att försämras. Cirka hundra broar repareras eller förnyas per år, men samtidigt klassificeras hela tiden fler av de äldre broarna som i dåligt skick.

"Det är naturligtvis fråga om resurser: för närvarande har cirka 75 miljoner euro allokerats per år för reparationer av landsvägsbroar. Behovet skulle vara över 100 miljoner euro för att bromsa reparationsskulden att öka", påminner Äijälä.

Mer information:

chefen för enheten för konstbyggnader Markku Äijälä, tfn 029 534 3627
[email protected]