På grund av den varierande väderleken har sjöområdena frusit till långsammare än under normala vintrar. Till och med i Bottenviken och i Saimen är det mindre is än normalt. Trafikverket följer noga med isläget och man är beredd att skicka en tredje isbrytare till Bottenviken för att assistera Kontio, Otso och bogserarna som redan finns på plats. På den svenska sidan assisterar isbrytarna Atle och Ymer.
I Kvarken assisterar sedan veckoslutet den svenska isbrytaren Ale vid behov också trafiken till och från de finska hamnarna. I Finska viken är det is främst i området utanför S:t Petersburg och på den finska sidan framför allt i skyddade vikar.
Det är viktigt för samarbetet mellan vintersjöfartens aktörer att fartygen har goda isgående egenskaper och behörig besättning. Isbrytarnas uppgift är att assistera fartygen som trafikerar Östersjön, bland annat genom att öppna farleder, bogsera och ta loss fartyg som fastnat i isen samt att trygga säkerheten i vintersjöfarten. Isbrytningen försvåras bland annat av den livliga sjötrafiken i Östersjön samt av de svåra väder- och isförhållandena.
I finska farvatten assisteras vintersjöfarten numera av nio isbrytare som befraktats för detta ändamål. Dessa ser till att trafikeringen inte avbryts ens under stränga vintrar. Det är bara naturligt att fartygstrafiken blir långsammare under svåra förhållanden, men målet är att trafiken på Östersjön ska löpa smidigt året runt. Isbrytarna är i beredskap från början av november till slutet av maj. Den första isbrytaren brukar ge sig ut i december och den sista isbrytaren återvänder i regel till hemmahamnen senast till valborg.
Bottenviken fryser utan undantag till varje vinter, och under en sträng vinter börjar assistansen redan från Ålands hav, vilket utgör en utmaning för vintersjöfarten. Trafikverket och svenska Sjöfartsverket sköter i nära samarbete om isbrytningen i Bottniska viken. Samarbetet med Sverige är värdefullt, eftersom man med hjälp av det kan försäkra sig om att vintersjöfarten förlöper optimalt och kostnadseffektivt. Utöver trafiken i Bottniska viken, sköter Finland under normala vintrar också om assistanserna i Finska viken till hamnarna öster om Hangö.
Förutom isbrytarna deltar också hamnarna, rederierna, industrin, befraktarna, lotsarna samt Trafikverkets vintersjöfartsenhet och VTS-centralerna i vintersjöfarten. Aktörerna håller daglig kontakt under de strängaste kölddagarna för att försäkra sig om att Finlands utrikeshandel förlöper obehindrat.
Östersjön är en utmaning för vintersjöfarten
Östersjön är ett innanhav vars norra delar fryser till varje vinter. Under stränga vintrar kan den bli helt istäckt. Förutom de svåra väder- och isförhållandena, så utgör också den livliga fartygstrafiken i Östersjön en utmaning för vintersjöfarten. Östersjön trafikeras året om av olika fartyg, allt från passagerarfartyg till olika typer av fraktfartyg i olika storleksklasser.
Vintrarna delas av tradition in i milda, normala och stränga vintrar. Under stränga vintrar sträcker sig istäcket ända till Danmark. Om utbredda och tjocka istäcken är en utmaning för vintersjöfarten under stränga vintrar, så är de hårda stormarna som bildar vallar i isen en motsvarande utmaning under milda vintrar. Den sydvästliga vinden som ofta blåser i Finland packar isen till vallar längs Finlands kust och i sådana situationer är det nödvändigt att få isbrytarassistans. Eftersom isbrytarna håller de finska farlederna öppna, har Europeiska unionen godkänt dem som en del av sitt nätverk för TE-tjänster.
Trafikverkets uppgift är att trygga förutsättningarna för vintersjöfarten. Trafikverket samarbetar kring vintersjöfarten med Östersjöländerna och har avtalat om isbrytarkapacitet med svenska staten, Arctia shipping Ab, Alfons Håkans Oy Ab samt om fartyg som ägs av andra privata bogserbolag. All isbrytningsassistans genomförs på ett säkert, effektivt och ekonomiskt sätt som sparar miljön. Isbrytningstjänsterna omfattar assistansen av fartygen i isen samt ruttplaneringen och trafikstyrningen i anslutning till den.