"Enligt en färsk rapport om utbildning och kompetens inom infrastrukturbranschen i Finland utexamineras årligen cirka 600 studerande inom branschen och samtidigt går cirka 1 200 personer i pension. En sådan utveckling kan inte fortgå i all oändlighet ", säger Seppo Toivonen, ledande sakkunnig inom finansiering vid Trafikledsverket.
Många olika metoder krävs för att minska kompetensbristen. Till exempel måste branschens attraktivitet förbättras och antalet utbildningsplatser ökas. Ett viktigt sätt är också att utnyttja mästare-gesäll-modellen i större utsträckning.
"Man kan inte lära sig infrastrukturbranschens alla knep på skolbänken. Som elev till en erfaren mästare i branschen är det möjligt att utveckla sin egen kompetens och få viktiga referenser för meritförteckningen", konstaterar Toivonen.
Man kan inte nog betona vikten av referenser. Trafikledsverket ställer i egenskap av beställare egna kompetenskrav på entreprenader och projekt. Många arbeten är så krävande att det krävs järnhård erfarenhet för att genomföra dem.
Utmanande entreprenader kan inte direkt erbjudas nybörjare, det skulle innebära för stora risker. Det finns knappast någon som skulle vilja att en stor snedkabelbro skulle byggas av en person som inte ens har byggt små broar. Men en mästare kan uppfylla de stränga kraven och samtidigt lära gesällen. På så sätt har gesällen i fortsättningen beredskap för mer krävande uppgifter.
"I egenskap av beställare måste Trafikledsverket givetvis kritiskt granska även sina egna krav. Till exempel inom underhållet är det möjligt att ställa lättare krav på lättare entreprenader. Med erfarenheterna från dessa kan man sedan satsa på mer krävande uppgifter", berättar Toivonen.
Samarbete mellan staten och företagen behövs
Trafikledsverket och NTM-centralernas ansvarsområden för trafik och infrastruktur är viktiga beställare inom infrastrukturbranschen i Finland. Redan därför spelar vi en viktig roll för i vilken riktning hela sektorn utvecklas. Det är till exempel mycket viktigt att möjliggöra konkurrens. Om det bara finns en handfull företag som uppfyller entreprenadkraven, finns det risk för en monopolsituation.
"För varje entreprenad måste man med kritiska ögon titta på vilken kompetens som krävs. På det stora hela ser det dock ut som om behovet av kompetens inte minskar utan snarare ökar på grund av till exempel datamodellering och principerna för hållbar utveckling", konstaterar upphandlingsdirektör Jukka Karjalainen.
Krävande entreprenader och kompetensbrist passar inte ihop. Med andra ord är det dags att agera nu innan dagens veteraner går i pension.
Situationen kräver samarbete mellan beställaren och entreprenörerna. Beställaren ska erbjuda entreprenader där det är möjligt att lära sig och företagen måste vara villiga att utveckla kompetensen hos sin personal. Lyckligtvis har företagen ivrigt erbjudit arbetspar för olika uppgifter som mästare-gesäll-modellen har passat in på.
"Det kräver engagemang av både beställaren och entreprenörerna. I mästare-gesäll-modellen tar till exempel handledningen tid. Därför vill vi noggrant reda ut vad som fungerar och vad som inte fungerar. Utifrån erfarenheterna kan vi göra modellen bättre och vi kan beakta den i kommande entreprenader. Detta är inte bara ett experiment för oss, utan förhoppningsvis en bestående verksamhetsmodell. Vi vill ha fler experter i branschen och möjligheter att utveckla kompetensen", konstaterar Karjalainen.
"Jag har lärt mig väldigt mycket på mindre än ett år"
Förnyandet av säkerhetsanordningarna på Tammerfors-Seinäjoki-banan är ett av projekten där mästare-gesäll-modellen har använts. Projektingenjörspraktikanten Niko Myllykoski, som arbetar på Welado, berättar om sina erfarenheter av projektet.
"Jag har ända från början fått strålande handledning från erfarna mästare. Bland annat hjälper de och berättar vad det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid. Tipsen och råden är i daglig användning", säger Myllykoski.
Men hur lyckas handledningen under coronatiden? Allt kan inte visas handgripligen och en del av kontakten sköts per telefon. Enligt Myllykoski har detta medfört egna utmaningar för mentorskapet.
"Begränsningarna som coronan medför har rört till mentorskapet en del, men allt har ändå gått som smort. Erfarna sakkunniga vet fakta om vissa saker till och med utan att titta", säger Myllykoski.
Myllykoskis studier pågår fortfarande, men redan nu upplever han att lärdomarna från mästarna kompletterar den teoretiska kunskapen han fått på skolbänken.
"Kanske lär man sig just de viktigaste sakerna via mästare och mentorer. Själv har jag på mindre än ett år lärt mig enormt mycket nytt om branschen. Trots det har jag en brinnande önskan att lära mig mer och utvecklas till en framtida virtuos", konstaterar Myllykoski.
Han uppmuntrar också andra unga att börja arbeta inom infrastrukturbranschen.
"Jag rekommenderar absolut infrastrukturbranschen för alla som har intresse och motivation att utmana sig själva. I den här branschen kan man påverka stora frågor och man får se stora projekt på nära håll. Enligt mig är det en utmärkt anledning till att arbeta inom infrastrukturbranschen."