Hoppa till innehåll

Hur syns FSE-stödet i projektets vardag?

Publicerad 23.5.2024

Trafikledsverkets banprojekt Helsingfors–Riihimäki har fått betydande stöd från EU:s finansieringsprogram för ett sammanlänkat Europa (CEF), vilket syns på många sätt i projektets vardag. Projektchef Riitta Parviainen och projektingenjör Piia Jokihaara vid Trafikledsverket förklarar hur stödet har påverkat genomförandet av projektet.

Helsinki-Riihimäki-ratahankkeen työmaataulu, jossa myös maininta EU-tuesta.

Det största enskilda stödbeloppet som beviljats till Finland

För byggandet av den andra fasen av banprojektet Helsingfors–Riihimäki har sammanlagt 40,34 miljoner euro beviljats för 2023–2027. Detta är det största enskilda FSE-stödbeloppet som beviljats till Finland. Projektet har tidigare fått FSE-stöd för byggnadsplaneringen, så i sin helhet har projektet beviljats 47 miljoner euro i stöd. Som bäst ansöks om stöd för byggnadsplaneringen av godstrafikspåret Hyvinge–Riihimäki som hör till projektets tredje skede.

"Vid ansökan om stöd bedöms projekten enligt flera kriterier. Den nationella finansiering som tidigare erhållits för projektet, projektets genomslagskraft uttryckligen med tanke på det europeiska trafiknätet samt dess placering var centrala faktorer i bedömningen. Själva ansökan var nästan hundra sidor lång", berättar Riitta Parviainen.

Utvecklingen av banprojektet främjar också den gröna övergången när trafiken i allt högre grad flyttas till spåren. Detta stöder Europeiska unionens miljömål och en hållbar utveckling av trafiken.

Stödet medför också nya arbetsuppgifter

För medborgaren syns FSE-stödet konkret till exempel på EU-flaggan i hörnet av byggplatstavlan och annat kommunikationsmaterial. FSE-stödet medför många olika arbetsuppgifter till projektet och har konsekvenser för den dagliga verksamheten.

Piia Jokihaara berättar att det är speciellt med uppgifter i anslutning till ekonomi och projekthantering som erhållandet av stöd syns i projektingenjörens arbete. "Det kan finnas flera stödhelheter i samma projekt och de har egna delmål och rapporteringscykler. FSE-stödet syns konkret i vardagen till exempel i projektets ekonomiförvaltning", förklarar Jokihaara.

Stödansökningarna görs i ett ganska tidigt skede med tanke på projektet, vilket framhäver betydelsen av förhandsplanering. I ansökningarna balanserar man med att planeringen fortfarande pågår, men man ska kunna förbinda sig till vissa saker i ansökan.

"Beviljandet av FSE-stöd vittnar om projektets betydelse och jag upplever att vi också är skyldiga att ansöka om stöd för potentiella projekt. Samarbetet med EU:s samarbetspartner har intensifierats under de senaste åren och är numera alltmer ömsesidigt, vilket säkert gynnar båda parterna", sammanfattar Parviainen.